Vi forskade om hur rektorer arbetar med genusperspektiv och mångfald vid Luciafirandet i skolan. Vi forskade även om hur media framställer debatten som framförs av Luciafirandet. Det här genomförde vi genom intervjuer och internet-tidningar för att sedan bearbeta materialet med argumentationsanalys. För att tolka vår analys använde vi oss av teoretiska ramverket: ”interkulturellt perspektiv”. I vårt arbete framkom det att rektorerna vi intervjuade arbetade med mångfald och genus men att Lucia fortfarande lottats ut bland enbart flickorna i skolorna.

Då motivation är subjektivt kan det upplevas svårt att skapa. Motivation är ett motiv som har en påverkande effekt på individens tankesätt om att vilja handla till ett specifikt beteende. Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse av vad som är motiverande för gymnasielever. En kvalitativ metod användes för att genomföra studien. Fem semistrukturerade intervjuer tog plats med gymnasielever. Resultatet visar att eleverna motiveras av många olika faktorer. Dessa faktorer kunde exempelvis vara prestation och skolämnen. Främst visade undersökningen att stöttande, bra lärare som återkopplade med en tydlighet ha störst inflytande på eleverna. Resultatet visar även faktorer som kan ha en negativ inverkan på motivation hos eleverna. Exempelvis som bristande stöd från lärare och familj och vänners negativa påverkan. Slutsatsen kan därför dras att motivation borde betraktas som något subjektivt och förändringsbart beroende på kontexten.

No description available.

Pernilla & Sjöström, Sandra (2022) Diagnos: Barncancer – Nu tillbaka till skolan, samverkan mellan sjukvården, skolan och vårdnadshavare. Specialpedagogprogrammet, institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Det övergripande syftet med examensarbetet är att beskriva hur barn som överlevt cancer, deras vårdnadshavare, skola och sjukvården upplever återgången till skolan efter avslutad behandling. Utifrån syftet har dessa frågeställningar tagits fram. Vilka rutiner har skolan och sjukvården när elever drabbas av cancer, både under och efter behandling? Hur fungerar samverkan mellan skolan, sjukvård och vårdnadshavare för att få en fungerande återgång till skolan? Vad är vårdnadshavarnas upplevelser om deras barns återgång till skolan efter avslutad behandling. Fokus har även varit att utifrån specialpedagogiska insatser belysa elevhälsoteamets roll utifrån barnens behov. Uppsatsen beskriver hur samverkan fungerat ur vårdnadshavarnas, sjukvårdens och skolans perspektiv. Studien är kvantitativ med kvalitativa inslag och relateras till samverkansteorin med fokus på den interorganisatoriska organisationsteorin i centrum. Studiens empiri har samlats in genom enkäter med både slutna och öppna frågor som grundats på frågeställningarna. Enkäter skickades ut till slumpmässigt valda kommunala och privata skolor i Skåne, konsultsjuksköterskor i hela Sverige samt vårdnadshavare till barn som överlevt cancer i Skåne, Blekinge och Kronobergs län. Undersökningen visar att det finns stora utmaningar att få samverkan att fungera mellan de olika verksamheterna. Det är regionen (sjukvården) och kommunen (skolan) som ska förstå varandras arbetssätt, använda sig av varandras kompetenser och dessutom samverka med vårdnadshavare för barnet ska kunna få en så bra skolgång som möjligt. Här har elevhälsoteamet en betydelsefull roll för att samverkan ska fungera. Dessa två verksamheter vilar under olika huvudmän och således arbetar de på olika sätt, har sekretess mot varandra och arbetar vanligen inte med varandra. Det är sällan som en skola har ett barn som blir allvarligt sjuk och skolorna är inte alltid förberedda på hur de förväntas agera under tiden som eleven får behandling, skolorna är ”nya” inför hur samverkan kan fungera med sjukvården. Sjukvården vet hur samverkan kan fungera med skolan, utmaningen för sjukvården är att varje elev som insjuknar går på en ”ny” skola. Sjukvården får börja om från början med varje skola när en elev 4insjuknar. Undersökningen gjordes med hjälp av enkäter till vårdnadshavare, skola och konsultsjuksköterskor. Många av svaren från vårdnadshavarna visar att det sociala stödet från skolan är viktigt för eleverna. Eleverna som är sjuka vill vara med i gemenskapen i klassen fast de är inlagda och genomgår behandlingar av olika slag. Specialpedagogens uppgift är att vara spindeln i nätet när en elev insjuknar i barncancer eller annan allvarlig sjukdom. Genom att vara ett stöd för både lärare, vårdnadshavare och eleven kan specialpedagogen göra den sociala frånvaron mindre påtaglig. Vårdnadshavarna beskrev tydligt hur mycket det betydde för barnen att få ett mejl, sms eller ett gäng teckningar skickade till sig när de låg inlagda. Vissa perioder under behandlingen kunde vissa barn följa med undervisningen i hemskolan via en klassrobot och det underlättade också återgången till skolan. Skolornas svar visade att de önskade mer utbildning i eventuella seneffekter och hur skolan kan fånga upp dessa i tid. Uppsatsen belyser hur viktigt det är att båda verksamheterna sätter barnet i centrum, är lösningsfokuserade och arbetar efter de förutsättningar som finns. ”De ska inte bara överleva – de ska kunna leva också” (Barncancerfonden, 2022)

Syftet med detta arbete är att undersöka elevernas förväntningar och uppfattningar om ämnet bild. Detta uppnås genom att göra en kvantitativ undersökning av hur eleverna uppfattar bildämnet idag. Det som framkommit i denna studie är att eleverna uppfattar bildämne som roligt och viktigt. På frågan om “varför tror du att man har bild i skolan” anser de flesta att bild är viktigt för framtida yrkesval för dem som vill läsa estetiska programmet på gymnasiet och arbeta med bild och visuella medier i framtiden. Dessutom menar de flesta att bild är viktigt för att kunna tolka bilder och utveckla kreativiteten. Eleverna värderar alltså ämnet ur flera perspektiv.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur lågstadielärare i årskurs 1-3 främjar elevernas motivation när det gäller matematikundervisning.Studien utgår från tre frågeställningar som ligger i grunden till denna studie: På vilket sätt använder lärare på en kommunal skola i mellan Sverige de viktiga faktorerna för elevers motivation i sin matematikundervisning? Vilka andra arbetsmetoder i matematikundervisning förutom de viktiga faktorerna kunde observeras i undervisningen hos lärare på en kommunal skola i mellan Sverige? Vilka effekter av lärarens motivationsarbete kunde observeras under matematiklektionerna?I den Studien har använts en kvalitativ metod där två observationer genomförts på tvåutbildade lågstadielärare och semistrukturerade intervjuer på tre utbildade lågstadielärare.Materialet från undersökningen analyserats utifrån tidigare forskning och teoretiskasammanhang som togs upp i litteraturgenomgången.Både respondenterna och tidigare forskning har visat att motivationen spelar en betydelsefull roll för lärandet. Resultatet visar att goda och tillitsfulla relationer, tro på sin egen förmåga,individuella intressen och varierande arbetsformer spelar en avgörande roll när det kommer till motivationsarbete i skolan. De slutsatser som jag kommit fram till genom denna studie är att motivation är något viktigt i elevers lärande och utveckling och att det kan leda till atteleven deltar och engagerar sig i olika lärande aktiviteter.

Skolan ska vara en plats där alla barn och ungdomar ska känna sig trygga, det ska vara en plats där barn får en chans att lyckas, inte minst för de barn som far illa. Forskning visar att ungdomar i Sverige mår sämre än tidigare, detta påverkar i sin tur ungas utveckling i skolan. I takt med ökad psykisk ohälsa bland unga visar den tidigare forskningen att skolkuratorer har för hög arbetsbelastning där de knappt eller inte alls hinner med sitt arbete. Det framkommer även att 18% inte kan garantera att alla elever har tillgång till en skolkurator, vilket det är lag på. Skolverket och Socialstyrelsen gör satsningar inom TSI och en del av dessa satsningar innefattar mer socialt arbete i skolan. Syftet med studien var att undersöka behovet av socionomer i högstadieskolor. Frågeställningarna som framställdes för att besvara syftet var hur rektorer beskriver behovet av socionomer i högstadieskolor samt vilka möjligheter och svårigheter rektorerna upplever att det finns med socionomer i skolan. För att nå syfte och frågeställningar har vi använt oss av kvalitativ metod där vi genomfört semistrukturerade intervjuer utifrån en bestämd intervjuguide. Studiens intervjupersoner bestod av fyra högstadierektorer varav två rektorer hade tillgång till socionomer i skolan och resterande två inte hade tillgång till socionom i skolan. Studiens resultat visade på att det generellt sett finns ett behov av socionomer i skolan. För att fler socionomer ska kunna etablera sig i skolan krävs dock en tydligare arbetsbeskrivning, detta för att förtydliga socionomen i skolans uppdrag samt för att kunna skilja på socionomen i skolan och skolkuratorns arbetsuppgifter. Exempel på socionomen i skolans tänkbara arbetsuppgifter och ansvarsområden innefattade ett elevnära arbete på individnivå, tillföra ökade psykosociala färdigheter, vara ett synligt stöd, samverka med socialtjänst samt bidra med sin relationskompetens. Ytterligare framkom det att den interna samverkan på skolan behöver utvecklas i syfte att socionomen i skolan och övrig personal ska kunna ha en samsyn och öppen dialog angående ansvarsuppgifter.

This essay focuses on the survival of older children’s songs, the songs that were composed by the end of the 19th century and still sung today. The purpose has been to explore what circumstances and factors may contribute to the survival and good health of these old songs, and what makes them still well-known today. Childrens songs by the composer Alice Tegnér represent older childrens songs in the essay.  The essay consists of two main parts, the first includes a short biography of Alice Tegnér, and discusses some musical aspects of her compositions for small children. The other main part contains a discussion of how music in the compulsory school may have influenced what songs became known throughout the country, and how this may have contributed to formation of a canon that is still in existence. The essay discusses how the subject music has changed in the schools since public schools were introduced and became compulsory in the mid-19th century, until today, and how this may affect singing and what is being sung.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskaper om hundförares uppfattningar av fenomenet hund i skolan och hur hundförare upplever att hundar bidrar till skolans lärandemiljö. För att kunna besvara syftet har vi utgått från följande forskningsfrågor: Hur används hunden i undervisningen för att hjälpa eleverna uppnå kunskapskraven, hur används hunden för att underlätta sociala interaktioner och hur inkorporeras hunden i skolan. Vi har använt fenomenografi som teoretisk utgångspunkt i vår studie, och utgått från det i analysen av vårt insamlade empiriska material för att utreda syftet utifrån frågeställningarna. I intervjuerna diskuterade hundförare hur de uppfattar att de använder hunden i undervisningen. Hundförarna lyfte också hur de upplever att hunden bidrar till att underlätta olika sociala interaktioner. Slutligen presenteras deras funderingar om hur aspekter såsom allergi och hundrädsla hanteras.  Studiens resultat visar att hundförare uppfattar att de använder sig av hunden i undervisningen för att hjälpa eleverna uppnå kunskapskraven, detta görs med olika tillvägagångssätt men slutresultatet är enligt hundförarnas uppfattning att eleverna får med hjälp av hunden bättre förutsättningar för att kunna uppnå kunskapskraven. Hundförarna uppfattar, baserat på vad som diskuterades under intervjuerna, att hunden underlättar sociala interaktioner på skolan. Resultatet visade även att hundförarna inte var eniga rörande aspekter såsom allergier, hundrädsla eller utvärdering. Däremot uppfattade samtliga hundförare att den respons de fått varit övervägande positiv.

Mitt arbete kommer att innefatta språklärare i skolan, och tar sin utgångspunkt i skolväsendets ökade digitalisering som finns i Lgr11 (Skolverket, 2018). Denna studie syftar till att beskriva användningen av digitala verktyg i språkundervisningen i relation till skolans höja digitalisering och språkliga förmågor som inkluderar andraspråksinlärning. Jag har använt en enkät för att ta reda på hur digitala verktyg påverkar språkundervisningen och hur man kan förbättra och utveckla dem och utveckla elevers förmåga att använda digitala verktyg i sin utbildning. Detta arbete undersöker de digitala verktygens roll för att stödja lärare i undervisningen i skolan, och i vilken utsträckning tillgången till digitala verktyg kan ge lärarna värdefull information om elevernas användning av förståelsestrategier. Resultaten visar att vi kan implementera TPACK modellen i våra klassrum, men vi behöver förändra hur vi planerar våra dagliga lektioner och höja nivån på både elever och lärare som använder digitala verktyg för att bli mer effektiva i språkundervisningen.