Syftet med denna uppsats är att belysa myten/myterna om individen. Detta görs utifrånbilder i två olika läroböcker, en för samhällskunskap och en för historievetenskap igrundskolans senare år. Frågan som ställs är vilken myt om individen vi kan finna idessa, för att svara på denna fråga används en kvalitativ textanalys. Mer exakt användsen semiotisk bildanalys vilket innebär att vi läser bilden utifrån principen att denfungerar som en text. Vi förankrar vår analys i teorier av Barthes och Foucault. Från våranalys finner vi två myter om individen. Den ena visar på den fria individen och denandra visar på den av kollektivet begränsade individen, två myter som delvis ärmotsägelsefulla. Dock kan vi se hur myten om den fria individen också ligger till grundför ett fungerande kollektiv och därmed kan vi ifrågasätta friheten. Vidare diskuterar vihur individen inte har samma ställning i andra diskurser än den vi befinner oss i. Dettadiskuteras i förhållande till den mångkulturella skolan och utifrån begreppetOrientalism. Genom den tydliga framställningen av individen i dessa läroböcker måstedärmed pedagogen ställa sig kritisk till användandet av dessa då de kan sägas förespråkavår framställning som norm och därigenom kan bli exkluderande. / Syftet med denna uppsats är att belysa myten/myterna om individen. Detta görs utifrånbilder i två olika läroböcker, en för samhällskunskap och en för historievetenskap igrundskolans senare år. Frågan som ställs är vilken myt om individen vi kan finna idessa, för att svara på denna fråga används en kvalitativ textanalys. Mer exakt användsen semiotisk bildanalys vilket innebär att vi läser bilden utifrån principen att denfungerar som en text. Vi förankrar vår analys i teorier av Barthes och Foucault. Från våranalys finner vi två myter om individen. Den ena visar på den fria individen och denandra visar på den av kollektivet begränsade individen, två myter som delvis ärmotsägelsefulla. Dock kan vi se hur myten om den fria individen också ligger till grundför ett fungerande kollektiv och därmed kan vi ifrågasätta friheten. Vidare diskuterar vihur individen inte har samma ställning i andra diskurser än den vi befinner oss i. Dettadiskuteras i förhållande till den mångkulturella skolan och utifrån begreppetOrientalism. Genom den tydliga framställningen av individen i dessa läroböcker måstedärmed pedagogen ställa sig kritisk till användandet av dessa då de kan sägas förespråkavår framställning som norm och därigenom kan bli exkluderande. / The aim for this essay is to analyze the myth/myths of the individual. This is done fromimages in two textbooks, one in the subject of social studies and one in the subject ofhistory. The question asked is what myth we can find about the individual in these; toanswer this question a qualitative text analysis is used. To be more precise a semioticanalysis is used which means that we are reading the image from the principle of that itworks as a text. Our analysis is based upon the theories of Barthes and Foucault. Fromour analysis, two myths can be found. One shows the independent individual and theother the by the collective, restricted individual. Two myths that are partiallycontradictive. Nevertheless, the myth of the independent individual is a condition for a4functional collective and therefore the independence can be questioned. Our furtherdiscussion is about the position of the individual in other discourses than the one we arein. This is discussed in relation to the multicultural school and from the conceptOrientalism. Through the legible account of the individual in these books, the teacherhas to assume a critical standpoint of the use of them when they can advocate ouracclaim as a norm and therefore becomes excluding. / The aim for this essay is to analyze the myth/myths of the individual. This is done fromimages in two textbooks, one in the subject of social studies and one in the subject ofhistory. The question asked is what myth we can find about the individual in these; toanswer this question a qualitative text analysis is used. To be more precise a semioticanalysis is used which means that we are reading the image from the principle of that itworks as a text. Our analysis is based upon the theories of Barthes and Foucault. Fromour analysis, two myths can be found. One shows the independent individual and theother the by the collective, restricted individual. Two myths that are partiallycontradictive. Nevertheless, the myth of the independent individual is a condition for a4functional collective and therefore the independence can be questioned. Our furtherdiscussion is about the position of the individual in other discourses than the one we arein. This is discussed in relation to the multicultural school and from the conceptOrientalism. Through the legible account of the individual in these books, the teacherhas to assume a critical standpoint of the use of them when they can advocate ouracclaim as a norm and therefore becomes excluding.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om grundskolerektorers behovsanalys av sin verksamhet utifrån tillsättandet av resurspersoner, samt hur de organiserar stödet. Syftet handlar även om att öka kunskapen kring vilka konsekvenser detta kan få för verksamhetens specialpedagogiska arbete. Tidigare forskning visar att det finns stor variation i resurspersoners roller och arbetsuppgifter, men att påverkan på kunskapsinhämtandet och den sociala utvecklingen för de elever som får denna stödvariant är övervägande negativ. Forskningen lyfter även att stöd för elev genom resursperson ofta leder till ökad distans till övriga elever och de undervisande lärarna, samt ett ökat beroende av vuxenstöd för eleven. Dock, med flexibel organisation, goda möjligheter till samverkan inom skolan, samt handledning och kompetensutveckling för resurspersonerna, skulle användandet avresursperson i verksamheten få en ökad positiv effekt. På det sättet är både rektor och specialpedagog direkt knutna till resurspersonens arbete. Denna studie har en hermeneutisk, induktiv forskningsansats och är gjord genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sju rektorer från två mindre städer i två olika kommuner. Rektorerna arbetar på skolor inom olika socioekonomiska och sociokulturella områden, men fokus är på låg- och/eller mellanstadiet. Att tillsätta resurspersoner i verksamheten visade sig i denna studie handla mest om ett flöde och en relation mellan det teoretiskt möjliga i vad som kan fungera bra för eleven och vad som är praktiskt möjligt utifrån förutsättningarna. I detta betonade rektorerna flexibilitet inom hela organisationen och på alla plan. Elevhälsoteamet, och särskilt specialpedagogen, arbetade i detta i ett cykliskt, ömsesidigt samarbete med rektorn genom förarbete och verkställande av dennes beslut i frågan. Specialpedagogen arbetade även med de negativa effekter användandet av resurspersoner kunde ge, så som behov av handledning och kompetensutveckling.I diskussionsdelen ställs resultatet mot bakgrund och tidigare forskning, samt diskuteras utifrån det systemteoretiska perspektivet tillika det närliggande relationella perspektivet.

Det övergripande målet med den här uppsatsen har varit att skapa en framtidsprognos rörandeämnet organisationsteori. Jag har använt den hypotetisk-deduktiva metoden för att kunnaskapa trovärdiga prognoser. Den teori jag väljer att använda som utgångspunkt är enorganisationsstruktur skapad av Henry Mintzberg, som jag sedan kopplar samman medföljande fyra olika organisationsteorier: Human Resource Management, StrategisktManagement, Produktionsmanagement och Knowledge Management.Själva strukturen är uppbyggd så att jag i den teoretiska referensramen beskriver dåtidensteorier (Den byråkratiska skolan, Scientific management, Den administrativa skolan ochHuman relations management) med fokus på de klassiska organisationsteorierna. Sedan är detmin uppfattning om hur organisationsteorier utnyttjas i nutiden som finns i kapitlet ommoderna organisationsteorier. Utifrån den teoretiska referensramen baserad på dåtid och nutidskapar jag sedan hypoteser gällande framtiden.

Aim: The purpose of this study is to investigate how some high school students experience their school's health work as well as their view on/understanding of health. Since the study is conducted in collaboration with the Swedish Institute FMS particular attention will be paid to a special intervention, named FMS. The research questions read: How is health presented in the students’ stories about the school’s health work? Where does the school's health work take place according to the students' stories? How do the students experience the subject Sport and Health? How do the students experience FMS:s health intervention? Method: A qualitative method has been used where nine students have been interviewed individually with the ambition to understand the phenomenon from the interviewees own perspective. A total of 18 interviews have been conducted since all participating students were interviewed on two different occasions. Results: Health for the students is primarily about feeling good and having the energy to perform. The pathogenic perspective appears the most when talking about physical health, while the salutogenic perspective becomes clearer when they argue about mental health and even more clear in social health. When the students talk about the opportunities and difficulties they experience about their own health, it mainly involves physical activity and diet. Here is a picture of how students seem to be about improving their health by being physically active and eating "good". Occasions when it is not possible to be physically active or to eat "good" therefore means that the students experience a difficulty for their own health. The school’s health work seems to, according to the student’s stories, mainly take place in the subject of Sport and Health, which is a subject the majority experiences provides good information and is fun. All students experience that the health intervention FMS has given them a deeper insight into what they can and can not do and what they need to improve with themselves. Overall, the interviewees describe how they think the FMS has been very good and fun. Conclusions: Regardless of whether a health work has a pathogenic or salutogenic perspective is it important for the school to think about how health is expressed in education and other health initiatives as it can ultimately affect students' approach to their health. / Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur några gymnasieelever upplever sin skolas hälsoarbete samt deras syn på/förståelse av hälsa. Då studien genomförs i samverkan med Svenska Institutet FMS kommer särskild uppmärksamhet att ägnas åt en speciell hälsoinsats, kallad FMS. Frågeställningarna lyder: Hur framställs hälsa i elevernas berättelser om skolans hälsoinsatser? Var sker skolans hälsoarbete enligt elevernas berättelser? Hur upplever eleverna ämnet Idrott och hälsa? Hur upplever eleverna FMS:s hälsoinsats? Metod: En kvalitativ metod har använts där nio elever har intervjuats individuellt med ambitionen att förstå fenomenet ur de intervjuades egna perspektiv. Totalt har 18 intervjuer genomförts då samtliga deltagande elever intervjuades vid två olika tillfällen. Resultat: Hälsa för eleverna handlar främst om att må bra och att ha ork till att prestera. Det patogena perspektivet framträder starkast när de talar om fysisk hälsa, medan det salutogena perspektivet blir tydligare när de resonerar om psykisk hälsa och än tydligare vid social hälsa. När eleverna talar om vilka möjligheter och svårigheter de upplever kring den egna hälsan rör det främst fysisk aktivitet och kost. Här framträds en bild av hur det för eleverna verkar handla om att man ska främja sin hälsa genom att vara fysiskt aktiv och att äta ”bra”. Tillfällen då det inte är möjligt att vara fysiskt aktiv eller att äta ”bra” ter sig därför för eleverna till att upplevas som en svårighet för den egna hälsan.   Skolans hälsoarbete verkar enligt elevernas berättelser främst ske i ämnet Idrott och hälsa, vilket är ett ämne som majoriteten upplever ger bra information och är roligt. Hälsoinsatsen FMS upplevs av samtliga elever ha givit dem endjupare insikt i vad de kan och inte kan göra samt vad de behöver förbättra med sig själva. Det beskrivs överlag i intervjuerna hur de tycker att FMS har varit väldigt bra och roligt. Slutsats: Oavsett om ett hälsoarbete har en patogen eller salutogen utgångspunkt är det viktigt för skolan att fundera över hur hälsa kommer till uttryck i såväl undervisning som övriga hälsoinsatser då det i slutändan kan påverka elevers förhållningssätt till sin hälsa.

To improve outome school needs to find methods for analyzing, monitor-ing and using lessons learned in decisionmaking. This study aims to inve-stigate differences when it comes to support school leaders and their per-ceptions of what analyzis can do to decisionmaking. If there are any diffe-rences in school leaders perceptions of areas of development and im-provement of the ability to conduct analysis is also investigated. My theoretical foundation is presented in Westerman´s methodology (2006). The method is hermeneutically quantitative and seeks to detect underlying structures. Based on the framework of decision theory and ”Framework theory”, founded by the Swedish professors of pedagogy Ur-ban Dahlöf and Ulf P. Lundgren the concepts was operationalizied. To answer the questions I seek a questionnarie study was conducted where 126 school leaders from preschool to secondary schools participaded. The conclutions of the study shows there are differences. School leaders, who believes that analysis of data contributes to good insight in their op-eration also believes that they have a high degree of support from muni-cipality principle. School leaders´ perceptions of areas of developement show that primary school leaders to a greater extent concider that increa-sed quality in terms of structure (developing knowledge of data and deve-lopment methods for measuring results) would help develop analysis of data in their own administration context. The established differences may be of interest to school leader in terms of municipalities and in sup-porting school leaders. The study also shows defferences between deve-lopmental areas and background variables, wich may be of interest in evaluating how the process of analysis of data linked to decisions in gene-ral works within organsations. In the light of these differences – Does our analysis of data contribute to decision making? / Att hitta metoder för att analysera, följa upp och använda lärdomar i väl grundade beslut är förskolan och skolans ansvar lokalt. Syftet med före-liggande studie är att undersöka skillnader i rektorer och förskolechefer uppfattningar om vad analys av resultat kan bidra till i de väl grundade besluten, med avseende på upplevt stöd och om det finns skillnader i rek-torer och förskolechefers uppfattningar om utvecklingsområden av ana-lys av resultat undersöks också. Min teoretiska utgångspunkt finns i Westermans metodologi (2006). Me-toden är hermeneutisk kvantitativ och söker upptäcka underliggande strukturer. Utifrån beslutsteori och ramfaktorteori, grundad av pedago-gikprofessorerna Urban Dahlöf and Ulf P. Lundgren operationaliseras be-greppen. I en enkätstudie, som besvarades av 126 skolledare från förskola till gymnasium, söks sedan svar på frågeställningarna. Slutsatserna är att det finns skillnader. Skolledare som i hög utsträckning anser att analys av resultat bidrar till verksamhetsinsikt anser också att de i hög utsträckning har stöd från huvudmannen. Skolledares uppfatt-ningar om utvecklingsområden visar att grundskolans rektorer i högre ut-sträckning anser att ökad kvalitet vad gäller struktur (att utveckla sam-manställningar av underlag och utveckla sätten att mäta resultaten) bi-drar till att utveckla analys av resultat i den egna förvaltningen. Skillna-derna kan vara av intresse för huvudmannen när det gäller uppföljning och stöd till rektorer och förskolechefer. Studien visar även på skillnader mellan utvecklingsområden och bakgrundsvariabler, vilka kan vara av in-tresse vid utvärderingar av hur processen med analys av resultat kopplad till beslut i stort fungerar. Hur ser det ut hos oss med bakgrund av dessa skillnader – bidrar våra analyser av resultat till väl grundade beslut?

Denna undersökning undersöker bildlärares syn på bildämnet på svenska utlandsskolor och svenska skolor i Sverige. Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och använder sig av en narrativ analysmetod och tematisk analys. Undersökningen utgörs av en kvalitativ intervjumetod med fem informanter på svenska utlandsskolor och två informanter på svenska skolor i Sverige som vi valt att kalla för huvudpersoner. Studien visar på en berättelse som inte innehåller så många skillnader mellan våra urvalsgrupper i relation till våra frågeställningar som lyder: (1) Vilka uppfattningar om ämnet bild formulerar bildlärare i svenska skolor utomlands och i Sverige utifrån tre teman: berättande om bildämnets status, berättande om verksamhet och kampen om resurser och berättande om att undervisa i bild? (2) Vilka skillnader och likheter går att identifiera mellan dessa bildlärares uppfattningar? (3) Hur kan man med narrativ teori förstå lärares uppfattningar om bildämnet utifrån status och förutsättningar? Studien kartlägger däremot hur uppfattningar om bildämnets status och förutsättningar ser ut på utlandsskolor i Sverige ur ett berättande-perspektiv och vissa eventuella kopplingar går att göra mellan resurstillgång, undervisningspraktik och uppfattning om ämnets status.

Syftet med vår kunskapsöversikt är att ta reda på ifall skilda socioekonomiska bakgrunder har en påverkan på vilket betyg enskilda elever har möjlighet att nå i skolan. Vi ville även undersöka vilka åtgärder skolorna tar för att kompensera de eventuella orättvisorna mellan olika socioekonomiska klasser. Utifrån detta syfte formulerade vi följande frågeställning:“Vilken betydelse har skilda socioekonomiska bakgrunder på elevers betyg i skolan och vilka åtgärder tar skolan för att motverka de eventuella orättvisorna?”. Metoden vi använde för att kunna besvara denna frågeställning bestod av sökningar efter forskning i diverse databaser, relevanta delar från Skolverkets styrdokument och andra rapporter eller undersökningar.  Forskningen vi använt oss av är avgränsat till Sverige med några få internationella jämförelser för att kunskapsöversikten med större säkerhet ska vara mer konkret och applicerbar till just Sverige. Vi kom fram till att segregation, fria skolvalet och föräldrars studiebakgrund som ingår i individens socioekonomiska bakgrund har stor betydelse för vilket betyg man har möjlighet att nå i skolan. Vad som också beskrivs ha stor påverkan är huruvida skolor uppfyller det kompensatoriska uppdraget. För att uppfylla de centrala delarna i detta uppdrag krävs bland annat föräldrainvolvering, en heterogen mångkulturell skola samt ett effektivt ledarskap. Dessa åtgärder är dock inte helt lätta att applicera eftersom det svenska skolsystemet är en viktig politisk fråga som ständigt förändras.

To be educated in global climate issues can be challenging for pupils. This may contribute to anxiety and feelings of helplessness. Global climate change may also be a challenge for educators to convey to young learners, f-3. Educators can experience various problems when it comes to teaching about climate issues. The subject of climate change is a broad and complex area, according to the studied material in our thesis. Studies indicate that each individual's past experience and environmental approach represents a starting point and has an impact on the way to teach the subject. The purpose of this essay is to gain a wider knowledge of the difficulties that teachers describe when it comes to teaching about global climate issues in primary school. The question this thesis will be based on is the following: How do primary teachers reason about education in complex sustainability issues and pupils "climate worries?” In order to answer our question, we have performed an empirical study in form of a semi-structured interview. The empirical material consists of four interviews. To analyse our empirical work, we have used a content analysis. Because of the timeframe and access to schools to perform the interviews, our empirical data is limited. The result of our empirical data shows that teachers see difficulties, but also possibilities in teaching about climate issues. One possibility is that by getting to know your pupils and by being able to "read" their reactions, the teacher can plan their education in an effective manner. The results of our study and analysis also indicate that teachers believe that their pupils need to use their emotions, when they are learning about global perspectives like climate issues. A minor part of our study indicates that teachers training programme can be developed in the area around teaching about complex perspectives. This could be one step closer to a future where teachers and pupils create knowledge for sustainable development, together.

In this essay i examine the adaption process of the book Robinson Crusoe (1719) and the movie Robinson Crusoe from 1997. From my findings i will discuss the didactic potential of working with classic literature in a widened textual sense. I aim to answer the following questions: 1. What could be found in the adaption process between text and movie? 2. How can film be used as didactical tool in teaching classical literature in upper secondary school? The methods i have used in this essay are narrative method which means that you study the story as a whole and it´s parts. In specific I have studied the plot, use of time and the characters. I have found that the characters have been modernized in order to fit in a changed society. Which is also shown is the polarization of the characters´ religion. A women is added to the story which change the cultural context in comparison to the original story. I found several potential didactic dimensions; for example the use of a female character in the movie which can engage a larger audience, different living conditions and the questions of different religions.

Detta arbete görs inom lärarutbildningens examenskurs med syftet att genomföra en fördjupad ämnesundersökning. I vårt fall vill vi få kunskap hur några pedagoger i grundskolan undervisar inom svenskämnet för att elevers förmåga att redovisa muntligt ska utvecklas. Denna undersökning är ett försök att koppla några lärares arbetsmetoder i området tala till en särskild arbetsgång inom retoriken.  I fem intervjuer ställdes frågor till lärare kring definition, betydelse, möjligheter och hinder i förhållande till den muntliga redovisningen. Vi frågade även om vilka strategier de använder för att få elever att utveckla sin förmåga inom området tala. Respondenternas svar analyserades bland annat utifrån de kategorier som retorikens partesmodell innehåller.  Resultatet visar att man kan urskilja den retoriska arbetsgången i respondenternas arbetssätt. Alla respondenter la särskild vikt vid att undervisningen anpassas till olika individers och gruppers förmågor och viljor. Detta är något som diskuteras i relation till Vygotskijs tankar om det sociala samspelets betydelse för inlärning och de krav som författare inom ämnet retorik tar fram som viktiga för att en progressivitet ska ske.