Digitaliseringen i samhället påverkar det svenska utbildningssystemet. Syftet med studien är att bidra med kunskap om digitaliseringen och digitala skrivverktyg vid textskapande i skrivundervisningen. Frågeställningarna som har besvarats är: Vilka uppfattningar om och erfarenheter av digitaliseringens inverkan på skrivundervisningen har lärare som undervisar i F-3? Vilka möjligheter respektive begräsningar upplever lärare som undervisar i F-3 med digitala skrivverktyg vid elevers textskapande? Studien har en sociokulturell utgångspunkt och empirin har bearbetats genom tematisk analys. Studiens har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod och fyra semistrukturerade intervjuer med grundskollärare som undervisar i F-3.   Resultatet visar att lärarna har en positiv inställning till digitaliseringen i skolan. Användningen av digitala verktyg som skrivverktyg beskriver lärarna blev aktuellt när elever fick egna digitala verktyg. Lärarna upplever många möjligheter med att använd digitala skrivverktyg vid elevers textskapande. Möjligheten att enklare ge feedback, skriva längre och bättre texter samt använda talsyntes vid textskapandet. Resultatet visar också lärarens viktiga roll att själv ha digital kompetens och att stötta eleverna i deras textskapande. Resultatet visar även att lärarna upplever en viss begräsning med att använda digitala skrivverktyg vid textskapande då elevers handstil, finmotorik och minneskoppling begränsas.

AbstractHedén Lena & Larsson Ida (2009)”Tomten kommer inte till oss för vi är araber” Sex muslimska familjer förmedlar sina tankar om kristna och arabiska högtider.Examensarbetet handlar om hur sex arabisktalande familjer uppfattar sitt firande vid svenska högtider och hur skolan bemöter deras muslimska högtider. De frågor som arbetet utgått ifrån var: Hur upplever muslimska föräldrar och barn sina religiösa traditioner i förhållande till svenska religiösa traditioner? Hur upplever sex muslimska familjer att deras egen kultur tas till vara skolan/förskolan? Vad finns det för likheter/olikheter i de muslimska familjernas sätt att fira? De två metoder som användes var skriftliga intervjufrågor till föräldrarna och kvalitativa intervjuer med barnen. All information och kommunikation mellan författarna och familjerna var på svenska och arabiska för att tydligt få del av familjernas erfarenheter och uppfattningar. De teoretiska utgångspunkterna var socialisationsprocessen, strukturalism och kommunikationen då de handlar om individer och deras samspel med omvärlden. Resultatet pekar på att de familjer som har varit i Sverige en längre tid har kommit i kontakt med svenska högtidsfirandet på ett naturligt sätt genom förskolan. Ett generellt svar vi fick från familjerna, oavsett deras vistelsetid i Sverige, var att skolan inte tillvaratar deras olika kulturer och traditioner. Slutsatsen i arbetet är att många pedagoger i skolan varken tillvaratar eller är tillräckligt nyfikna på, och ofta visar brist på intresse för, de muslimska barnens kulturer och deras olika traditioner. Det muslimska och svenska högtidsfirandet är i grunden lika, oavsett inriktning, det som är mest olikt är att högtiderna infaller på olika tider på året jämfört med de svenska högtiderna. / AbstractHedén Lena & Larsson Ida (2009)”Santa Claus does not come to us because we are Muslims”Six Muslim families’ stories about Christian and Arabic religious traditions.The study is about how six Arabic speaking families think about their way of celebrating the Swedish holidays and how the school implements their own Muslim holiday. The study came out of these questions: What do Muslim parents and children think of their own religious traditions in comparison to the Swedish traditions? What do six Muslim families think of their own culture within the Swedish school? What are the resemblances in the different families’ way of celebrating their holiday? The methods we used in the study were written interview questions to the parents and interviews with the children. All information and communication between us and the parents was in Swedish and Arabic to really get a feeling of the families’ experiences. The theoretical points were socialization, structuralism and communication because they reflect on the interaction between individuals and the world around. The results point to the families’ varying time spent in Sweden, because the families’ who have been here long have been exposed to the Swedish traditions in a natural way through preschool and school. One general answer we got was that the teachers are not interested in the Muslim culture and the families’ own traditions. The conclusion in the study was that a lot of the teachers in school are not curious enough and they show a lack of interest for the cultures and traditions the Muslim children carry. The celebrations of Muslim and Swedish culture traditions are similar. The main difference is that the Muslim holidays are celebrated on different times of the year compared to the Swedish holidays.

Syftet med den här studien är att belysa dansens utformning och betydelse i skolan.Detta med avseende att ta reda på om dansen bör komma in i grundskolans tidigareår för att fånga upp pojkarna och även försöka lyfta fram vilka förutsättningar somkrävs för en bra dansundervisning. Syftet är också att kunna förstå och utveckla minegen men förhoppningsvis andra danspedagogers dansundervisning i skolan och villunder studiens gång försöka bilda en uppfattning om hur dansen kan bli mertillgänglig och intressant även för pojkarna.Den dans som det talas om här är konstnärlig dans, dans som scenisktuttrycksmedel. Metoden jag använt mig av är kvalitativa intervjuer samtlitteraturstudier. I tidigare forskning har det visat sig att pojkar har en negativinställning till dansundervisning, när det ordas dans. Men danspedagoger som harundervisat pojkar ser en positiv inställning hos pojkar under själva danslektionen.För att fånga pojkarnas intresse då det gäller dans i skolan så har det i studier visatsatt det krävs en danspedagog som håller i dansundervisningen, då pojkar och flickorutvecklas olika motoriskt i de tidiga åren och ”attackerar” dans olika krävs det någonutbildat i ämnet som kan lägga upp undervisningen så den anpassas även tillpojkarna. Huvudresultatet av den empiriska studien visar att det som motiverarpojkar att väljer dans i skolan när den inte längre är obligatorisk är att de på någotsätt kommit i kontakt med dansen på ett positivt sätt och genom att pojkarna fått levaut passionen för dansen på ett ”manligt sätt” från början, det vill säga genom hiphopoch streetdance då det upplevs som en mer pojkaktig dansstil.

Genom Avtal 2000 ändrades lönesystemet för lärare så att de som sista grupp på tjänstemannasidan fick individuella löner. Rektors nya roll som lönesättare av lärares prestationer ställer många ledarskapsfrågor på sin spets: rektors närhet och legitimitet, möjligheterna att hålla sig informerad om vad som sker på skolan och inte minst rektors kommunikativa förmågor. Min magisteruppsats är en av de första på Lärarutbildningen inom ämnet utbildningsvetenskap med inriktning mot utbildningsledarskap. Den bygger dels på en intervjuundersökning där rektorer och lärare fått svara på frågor om hur de upplevt de första årens erfarenheter av ett individuellt prestationslönesystem, dels på en bred teorigenomgång. Intervjusvaren ger ingångar i teoretiska resonemang med koppling till flera olika beteende- och samhällsvetenskaper liksom till moralfilosofi. Mina resultat bekräftar de erkänt stora svårigheterna att koppla enskilda lärares arbetsutförande till skolans måluppfyllelse och därmed problematiserar jag också kring de lönekriterier som används. Men jag finner också att acceptans för löneformen och legitimitet för rektor som lönesättare i hög grad beror på rektors förmåga att skapa goda samtal med läraren kring uppdraget.Delar av uppsatsen har tidigare publicerats i min och universitetslektor Haukur Viggósons artikel ”Detta är ett nollsummespel”. Rektor som lönesättare i antologin Nära gränsen, Arbetslivsinstitutets förlag 2004.

Syftet med detta arbete är att förstå hur lärare levandegör kunskap i en skola för alla samt att förstå pedagogers förhållningssätt till estetiska uttrycksformer i skolan. Vidare syftar studien på att beröra eventuella begränsningar som lärare ser med att införliva estetik i den egna un-dervisningen. Jag har använt mig av två kvalitativa datainsamlingsmetoder, observation och intervju. De utvalda informanterna är fyra verksamma lärare i olika åldrar och arbetar på olika skolor. Mitt resultat visar att lärare anser att kunskap får liv när läraren själv har ett intresse av och känner en säkerhet i både det innehåll och den form man undervisar i. Det visade sig att estetikens roll i skolan varierar mycket och att estetiken kan ha mer än en roll . Det framkom även flera begräsningar när det gäller att införliva estetik i den egna undervisningen.

Under vår lärarutbildning med huvudämne ”Kultur, medier, estetik” (KME) på Malmö Högskola har vi fått möjlighet att ta del av olika kulturaktiviteter och blivit nyfikna på hur man kan använda sig av dessa som pedagog. Vi har under utbildningens gång bekantat oss med reflektion och lärt oss använda denna som ett verktyg i vårt lärande. Eftersom fokus legat på pedagogens roll i skolan såg vi examensarbetet som ett utmärkt tillfälle att undersöka hur barn upplever och reflekterar kring kultur. Syftet med detta examensarbete är således att undersöka hur barn tänker kring en teaterföreställning de nyligen sett under skoltid. Vi är också intresserade av att få en förståelse för barns reflektion och vill ta reda på var denna äger rum. Undersökningen har genomförts med kvalitativa intervjuer med sex barn från tre olika skolor om deras upplevelser från teaterbesöket. Vi har även observerat barn under en teaterföreställning. Vår undersökning visar att barnens reflektion oftast äger rum utanför skolan och att barnen inte själva är medvetna om att de reflekterar. Vi kan se att barnens kulturupplevelse inte begränsar sig till själva teaterföreställningen, allt runtomkring är av lika stort värde.

Syftet med studien är att undersöka vilken kunskap lärare med elever i årskurs 6-9 har om elevers stress och vad de gör och kan tänka sig göra för att underlätta för stressade elever, och vad jag i min kommande profession som svensklärare kan ta med mig ut av deras erfarenheter.Metoden jag använt för att ta reda på svaren till frågeställningarna är kvalitativa intervjuer. Resultatet visar på att lärare är relativt kunniga om vad stress är, dock skulle de behöva mer kunskap för att se symptomen på stress hos sina elever. Lärarna har en hel del konkreta metoder för att förebygga och underlätta för stressade elever, och många av dem finner stöd i litteraturen. Jag har fått en del nya idéer om hur man just i svenskämnet kan förebygga stress. Slutligen är det viktigt att identifiera stress på ett tidigt stadium så att man på så sätt kan sätta in stressförebyggande åtgärder och eliminera stressfaktorerna så vi inte utsätter eleverna för mer stress än nödvändigt. / The purpose of this study is to examine what knowledge teachers with students in the age 12 to 15 have regarding student stress and what they do and are prepared to do to relive stressed pupils, and what I in my future profession as Swedish Instructor can take with me of their experiences.The metod I have used to determine the answers to the questions was qualitative interviews.The result shows that Teatchers are relatively knowledgable about stress, but they could use more knowledge about recognizing the symptoms in thier students. The teatchers have a lot of concrete ways to prevent stress make it easier for stressed students, many of them find solice in literature on the subject. I have obtained some new ideas about how you can prevent stress in the swedish subject.Finaly its important to identify stress at an early stage so that stress realiving metods can be aplied and the stress factors eliminated so that we don't put the pupils through unnecesary stress.

Resultatet från enkäten visar att majoriteten av eleverna i undersökningen åt frukost oavsett om de gick i idrottsklass eller inte. Av de elever som inte åt frukost gick övervägande delen i icke-idrottsklass. Resultatet visade även att pojkarna åt frukost oftare än flickorna och majoriteten av de elever som inte åt frukost var flickor. Cirka en femtedel av eleverna åt ofta en väl komponerad frukost ur näringssynpunkt. Det fanns ingen statistisk skillnad på hur eleverna svarat på om de var morgon- eller kvällsmänniskor kopplat till hur ofta de åt frukost, däremot ansåg de flesta eleverna som inte åt frukost att de var kvällsmänniskor. Det fanns tendenser mot att de elever som åt frukost hade social närvaro i hemmet på morgonen dock visade resultatet ingen signifikans mellan de elever som åt, respektive inte åt frukost. Av de elever som inte åt frukost hade en femtedel ätit frukost om skolan serverat det. / The aim of this study was to compare the breakfast habits among high school students enrolled in a sports class with those of students attending a non-sports class. The sample group of the study was selected from students in grade nine in a community in the south of Sweden. In total 81 students participated, of which 24 were boys and 20 were girls from the sports classes and 9 were boys and 28 were girls from the non-sports classes, in total 33 boys and 48 girls. The data relevant for the study was collected by questionnaires which at one single time were handed out, answered and handed back by the students. The questionnaire included questions regarding the students’ daily pattern, social attendence, exercise- and diet habits and breakfast habits. The result of the questionnaire showed that the majority of the students in the study had breakfast regardless if they were enrolled in a sports class or not. From those students who did not have breakfast the majority were enrolled in the non-sports class. The result also showed that the boys had breakfast more often than the girls and that the majority of those who did not have breakfast were girls. There were no statistical significance between the students’ sleeping habits and their breakfast habits, however, most of the students who did not have breakfast considered themselves to be evening persons. The conclusion of this study is that there were some tendencies that students enrolled in sports class had breakfast more often than the students in the non-sports class and that it mainly was the girls who skipped their breakfast.

Skolverket skriver i den senaste läroplanen (LGR11) att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik för bland annat informationssökning, kommunikation och skapande. Vad man däremot inte skriver är hur eller varför? I denna uppsats undersöker jag varför datorn är väsentlig i skolan för både lärare och elever. Blir datorn bara ett substitut för skrivboken eller ger den elever nya möjligheter att både söka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion så som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har förändrat undervisningen eller om den måste förändras? Detta undersöktes genom intervjuer med lärare och skolledare två högstadieskolor, en i Malmö och en i Lund samt en enkätundersökning med elever på skolan i Malmö. Resultaten visar att lärare och skolledare ser aningen olika på datorns roll i skolan men att båda grupper ser tydliga fördelar. Dessa fördelar var bland annat lättillgängligheten av information via internet, men även att elever har möjlighet att presentera kunskap och uppgifter på fler sätt än vad tidigare varit möjligt. Möjlig framtida forskning skulle kunna fokusera på hur eleverna upplever arbetet med datorn som redskap i skolan eller om resultatet av datorns användning i skolan faktiskt är mätbart eller inte.

Skolan på Mälarängen är en grundskola på en tomt i Mälarhöjden, söder om Stockholm. Tomten präglas av en trafikerad väg som tar upp trafik från den intilliggande E4an, av naturmarker med äng och skog samt omkringliggande höjder och en kulle på tomten. Skolans volymer skärmar av skolan från vägen och menar till att skapa en skolgård som blir intim då den ramas in av skolbyggnaden och de omkringliggande höjderna.   Skolan syftar till att vara en marknära byggnad som grundar sig på sin plats och tillåter elever och lärare att röra sig mellan byggnadens alla program utan att behöva ta på sig skorna. Skolbyggnaden delar upp skolgården i olika rum som anpassas efter årskursernas olika behov. När skolans program landat på tomten skapas ett samlande rum mellan dem. Det samlande rummet är skolans hjärta och har armar som sträcker sig ut mot sin omgivning och blir en kommunikation mellan skolans alla rum samt en koppling mellan byggnad och skolgård. / The School at Mälarängen is an elementary school  at a site called Mälarängen, in Mälarhöjden, a suburb south of Stockholm. The site is characterized by a road that leads the traffic from the freeway(E4an) up in Mälarhöjden, by uncultivated land with forest and a meadow and by surrounding heights and a small hill in the middle of the site. The school volumes screens of the school from the road and mean to create a schoolyard that is intimate due to being framed by the school building and the surrounding hills.   The school aims to be a ground-based building that cooperates with its location and allows students and teachers to move between the building's all programs without having to put on their shoes. The school building divides the schoolyard into different rooms adapted to the different needs of the students. When the school's programs landed on the site, a collective space is created between them. This gathering room is the heart of the school and has arms that extend out to the surroundings of the school and become a communication between the school's different functions and a link between the building and the schoolyard.