The purpose of this study was to examine how teachers practice Arne Tragetons theory of using computers as the first writing instrument in reading and writing development. We wanted to clarify how the work from using Tragetons theory was applied while investigating if and how other methods of reading and writing instruction were used. Our interest lays in how the teachers accomplished the knowledge of this theory and also how the choice of this approach came about. To investigate this we used interviews with a qualitative nature, where seven active teachers were interviewed. They worked in three different schools in years one to three, they were all women and had various long experiences of work on the computer writing tools. The essential and the most prominent of these results showed a greater desire to learn where joy was in focus. Typing bliss was seen by an increased production of text made possible because the use of computer writing tools are not slowed by the students sometimes worse than fine motor development. The comprehensive results showed that the computer as the central medium of literacy development contributed to the speedier development of the pupils in comparison to the traditional reading and writing instruction. The interviewed teachers had only a few negative aspects to serve and those focused primarily on the technical bits that were not on students' development.

Uppsatsen berör problemområdet med mångkulturella möten i gymnasieskolan. Det är ett lärarperspektiv där några yrkesverksamma lärare beskriver sin egen erfarenhet av mötet med muslimska elever. De positiva erfarenheterna dominerar lärarnas synsätt och beskrivning av de mångkulturella mötena. Men beskriver även islam i Sverige idag och hur religionen har anpassat sig till nya förhållanden de senaste 50 åren. Sverige har utvecklats från en enhetskultur till ett mångkulturellt samhälle vilket även påverkat skolan i samma utsträckning. Den litteratur som använts i uppsatsen är religionshistorisk, religionssociologisk och pedagogisk.

<p>Detta examensarbete försöker belysa barns uppfattning om datorn och hur barns lekar påverkas av dataspel. Vidare avser rapporten att kartlägga vilken typ av dataspel som är barnens favoriter och om pojkar och flickor har olika uppfattning om datorer och dataspel. Rapporten skall också belysa kriterier för att skaffa dataspel/program till fritidshem och klass 0-1 samt vad berörd personal tycker om detta.</p><p>Som metod har jag använt en intervjuundersökning med 12 barn i åldern sex till tio år. Jag har också intervjuat fyra av personalen vid fritidshem och klass 0-1.</p><p>Resultatet visar att barn har en klar uppfattning om vad en dator är. Inget av barnen i undersökningen upplever datorn som konstig eller onaturlig. Alla barnen spelar dataspel om än i varierande omfattning. Jag har inte funnit att dataspelen direkt påverkar barns övriga lekande.</p><p>Mest populära är spel av typen Platformers. Spel med övervägande våldsinslag är ovanliga bland de mest populära spelen. Jag har inte funnit något som pekar på att pojkar och flickor har olika uppfattning om datorn eller favoritspel.</p><p>När man skaffar dataspel/program anser personalen det viktigast att det finns pedagogiska inslag utan realistiskt våld. Alla har en positiv inställning till datorn i skolan.</p>

<p>Syftet med examensuppgiften var att, genom litteratur ta reda på vilken syn man haft genom tiderna i skolan vad gäller bildämnet, samt genom intervjuer med lärare ta reda på hur de arbetar med bildämnet i skolan. Frågeformuleringarna som jag använt var: Vilka faktorer har bidragit till det synsätt som vi idag har på bild som ett kommunikativt ämne? Varför är det viktigt att arbeta med bildämnet i skolan? och hur arbetar några lärare på fältet med bildintegration, vad vill de uppnå och varför? Jag har kommit fram till att bildskapandet har både känslomässiga och kognitiva motiv, vilka hjälper barnet att organisera känslor och kunskaper. Utbildningen i bild syftar idag bl a till att utveckla kunskaper i att analysera, kommunicera och att framställa med bilder. Jag har också kommit fram till att bilden är av stor betydelse för inlärning av olika kunskapsområden och för utveckling av kommunikation. Jag har dessutom fått rikligt med nya tankar och idéer kring bildämnet som integration i skolan vilka jag kommer att ha stor glädje av i min kommande lärarroll. De tillfrågade lärarnas tankar stämmer väl överens med litteraturen vad gäller: bildämnets betydelse, hur vi lär, bildspråket och hur vi kan arbeta för att på bästa sätt stimulera barn i deras fortsatta bildutveckling.</p>

<p>Genom studier av nationell litteratur samt en mindre observationsstudie i en år 4-6 skola har jag undersökt hur elevers datoranvändning kan se ut. Jag har utgått från fyra frågor: Vad gör eleverna? Hur gör eleverna? Hur skulle de vilja göra? och Vad tycker de? </p><p>Det jag har funnit ut är att eleverna i min studie har ett brett användningsområde för sina datorer i skolan, de är positivt inställda till datorer och en del av dem önskar mer baskunskaper.</p>

<p>Mitt mål med detta arbete var att ta reda på hur elever lär sig på olika sätt. Detta för att kunna individanpassa undervisningen efter olika elevers behov. </p><p>I litteraturgenomgången tar jag kortfattat upp hur hjärnan fungerar samt Howard Gardners teorier om olika intelligenser. Vidare skriver jag om olika inlärningsstilar. Jag har valt att koncentrera mig på holistiskt, sekventiellt, kinestetiskt, auditivt och visuellt lärande. Jag nämner också olika alternativa pedagogiska arbetssätt så som Montessori och Waldorf samt hur man kan använda musik och lek i undervisningen för att främja inlärningen. Jag tar även upp yttre och inre faktorer som kan påverka inlärningen. </p><p>Föremålet för min undersökning blev Alfa-skolan. Alfa-skolan är ett projekt som startades för elever som på ett eller annat sätt inte kunnat tillgodo göra sig den ordinarie undervisningen. </p><p>I diskussionen behandlas tankar kring hur man kan variera undervisningen för att nå fram till så många elever som möjligt.</p>

<p>Det här arbetet handlar om hur man kan bearbeta sorg i skolan. Litteraturgenomgången ger en grund att stå på, därefter berättar tre lärare genom intervjuer om sina erfarenheter av dödsfall som berört skolan och elever på ett eller annat sätt. Jag har i min empiriska del utfört tre kvalitativa intervjuer för att se hur tre lärare på olika stadier har agerat i de situationer som de kommit att stå inför i sitt yrke. Intervjuerna har jag sammanställt och tolkat till viss del genom metoderna meningskoncentrering och meningstolkning. </p><p>De frågor som jag arbetat utifrån i arbetet är: hur skolan kan bemöta barn i sorg, hur bearbetas sorg i skolarbetet, finns tiden och kunnandet till sorgebearbetning hos skolan och lärarna och finns det fungerande beredskapsplaner ute i skolorna?</p>

<p>Syftet med vår rapport är att se skillnaden mellan två skolors förarbete och agerande mot mobbning. Vi vill även undersöka om skolornas handlingsplaner mot mobbning är tillräckligt utformade för att lösa ett konstruerat mobbningsfall. Vi använde oss av ett kvalitativt angreppssätt med sex semistrukturerade intervjuer. Vi granskade även skolornas befintliga dokument såsom handlingsplanerna mot mobbning. Resultatet av undersökningen blev att båda skolorna har schemalagda, förebyggande arbete. Skolornas handlingsplaner är utformade på olika sätt. Den ena skolans handlingsplan är välutvecklad och de har även ett stort mobbningsteam och kamratstödjare på skolan. Den andra skolan har en mindre detaljerad handlingsplan, ett litet mobbningsteam och inga kamratstödjare. Tillvägagångssättet för att lösa det konstruerade mobbningsfallet löste respondenterna på liknande sätt, då båda skolorna följer Farstametoden. Våra slutsatser blev att kamratstödjare kan hjälpa en skola med arbetet mot mobbning. Det förebyggande arbetet ska även finnas schemalagt då det är lättare att det blir gjort. Farstametoden menar vi är bra både om föräldrarna blandas in i samtalen eller inte. Det är viktigt att mobbningsteamet har regelbundna träffar och inte är för få, tycker vi.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Bakgrund</p><p>Efter att ha vistats ute i verksamheten, både som vikarie och lärarstudent inom idrott och hälsa, har vi uppmärksammat att en stor del av eleverna har en negativ attityd gentemot dans i skolan. I vår empiriska studie hoppas vi få svar på varför det förhåller sig så. Det kommer även att framgå hur idrottslärare jobbar med dans i skolan. För att utveckla dansen så kanske det behövs en förändring där elever och lärare samverkar och tillsammans ser möjligheterna.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med vår uppsats är att undersöka varför vi har dans i skolan ur ett elev- och lärarperspektiv, där vi tar reda på hur elever och lärare upplever dans i skolan. Vi vill även ta reda på hur idrottslärare arbetar med dans i sin undervisning, finns det möjligheter till en samverkan för att utveckla dansen?</p><p>Metod</p><p>Uppsatsen bygger på en teoretisk och en empirisk undersökning. Den teoretiska undersökningen har vi bearbetat i form av en explorativ metod. I den empiriska undersökningen har vi valt att intervjua tio stycken elever i åldrarna 10-12 år samt tre idrottslärare, samtliga kommer från samma skola. Vi har använt oss utav den hermeneutiska kvalitativa metoden vid bearbetning av våra intervjuer.</p><p>Resultat</p><p>I vårt resultat kom vi fram till att en samverkan behövs i skolan, där lärarna är lyhörda och formar sin undervisning efter målgruppens intresse och önskemål så långt det går. I tidigare studier har det framgått att dansen får en mycket liten del inom ämnet idrott och hälsa, vilket även vår studie har visat.</p>

<p>Detta arbete har ett långsiktigt mål som är av normerande drag där värderingar inom ramen för hållbar utveckling(HUT) skall initieras, implementeras samt institutionaliseras på byggprogrammet på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge och spridas till resten av skolan. Det kortsiktiga målet som ryms inom denna uppsats är att initiera ett förbättringsarbete inom byggprogrammet där hållbar utveckling införs som en röd tråd och ett viktigt redskap för att nå styrdokumentens mål.</p><p>För att skapa möjligheter och förutsättningar för genomförande av detta utvecklingsprojekt har jag använt olika strategier och valt att samarbeta med flera myndigheter inom kommun och Myndigheten för skolutveckling. Denna myndighet delar ut utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling” till skolor som har ambitionen att arbeta aktivt med hållbar utveckling i undervisning och verksamhet.</p><p>Som referens har jag undersökt andra gymnasieskolor inom Sverige som har fått denna utmärkelse av Myndigheten för skolutveckling</p><p>”Det nya århundradets största utmaning är att ta ett abstrakt begrepp som hållbar utveckling och göra det till en verklighet för människor över hela världen”.</p><p>Kofi Annan, FN:s generalsekreterare.</p>