Denna studie syftade till att undersöka skolkuratorers erfarenheter av arbetet med hemmasittande högstadieungdomar, där fokus låg på deras beskrivning av målgruppen, deras nuvarande arbete med målgruppen samt hur de upplevde att arbetet fungerar. Den insamlade data analyserades mot systemteori. Datainsamlingen gjordes genom sju semi-strukturerade intervjuer med skolkuratorer och analyserades sedan i en tematisk analys. Resultatet visade att hemmasittande ungdomar är en grupp som är väldigt spridd vad gäller både definition och orsaksbild. Dagens arbete med hemmasittare genomfördes på flera nivåer och handlade främst om anpassningar. Det nuvarande arbetet visade på positiva effekter, men det fanns områden som hade utvecklingspotential. Dessa områden handlade främst om att skolans psykosociala miljö behövde förbättras, samtidigt som man behövde bemöta eleverna tidigare och mer omfattande.

Begreppet psykisk hälsan anses vara grunden för människans välbefinnande, hälsa och funktionsförmåga genom att tänka, att interagera med andra, att använda emotioner och att njuta av livet. En yrkesgrupp som behöver ta hand om såväl sin egen som andras psykiska hälsa är skolkuratorer, vems arbetsuppdrag är mycket omfattande dock svår att beskriva. Tidigare forskning har visat att arbetstillfredsställelse eller arbetsglädje kan vara en faktor som är relaterad till en individs psykiska hälsa. Syftet i föreliggande studien var att undersöka om det finns faktorer i arbetssituationen som predicerar psykisk hälsa bland skolkuratorer i Sverige, med fokus på det salutogena perspektivet. Data erhölls från ett urval av 340 svenska skolkuratorer som besvarade en elektronisk enkät, baserade på två validerade enkäter om hälsa (SHIS) och arbetssituation (WEMS). Med hjälp av en multipel regressionsanalys studerades skolkuratorernas psykiska hälsa och vilka av prediktorerna stöd, kontroll, ansträngning, känsla av sammanhang (KASAM) och utmaning bidrar till ökad psykisk hälsa bland skolkuratorer i Sverige. Resultaten gav en ögonblicksbild av den psykiska hälsan bland skolkuratorer i Sverige samt visade att stöd, kontroll och ansträngning predicerar högre nivåer av psykisk hälsa bland svenska skolkuratorer, men inte KASAM och utmaning. Resultaten diskuterades i relation till tidigare forskning och förslag till framtida forskning togs upp.

Syftet med studien är att undersöka skolkuratorers upplevelse av mobbning bland elever på skolan samt upplevelsen av deras handlingsutrymme. Syftet är även att undersöka skolkuratorers upplevelse av vilka resurser dem har i ett förebyggande arbete mot mobbning, därtill huruvida resurserna upplevs vara tillräckliga för att stödja elever som utsätts för mobbning. Studien har en kvalitativ ansats som innefattar sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma skolkuratorer från tre olika län i Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av de teoretiska ramverken systemteori och rollteori. Resultatet visade att skolkuratorerna har skilda upplevelser av mobbning då mobbning inte förekommer i samtliga skolor. Ett ytterligare resultat visade att skolkuratorerna har tillgång till flertal resurser i arbetet mot mobbning, dock skiljde omfattningen av resurser skolor emellan beroende på skolans ekonomiska tillgångar. Resultatet indikerade även på att skolkuratorerna upplever att handlingsutrymmet är tillräckligt för att stödja elever som utsätts för mobbning. Sammanfattningsvis visar studien att skolkuratorerna erfar skilda upplevelser av mobbning och resurser däremot råder en enighet avseende handlingsutrymmet.

Våld i parrelationer är ett omfattande problem som kan drabba alla kvinnor oavsett ålder. Enligt Brottsförebyggande rådet framgår det att nästan var femte person i åldern 16 -24 år har blivit utsatt för våld i parrelationer av en nuvarande eller före detta partner, där majoriteten av de våldsutsatta är kvinnor. Studien har till syfte att undersöka skolkuratorers arbete att uppmärksamma och stödja unga tjejer som blivit utsatt för våld i parrelationer. Studien utgår från en kvalitativ ansats där fem stycken skolkuratorer som arbetar på gymnasiet i en större stad i Sverige har intervjuats. Resultatet visar att skolkuratorerna arbetar på olika sätt för att uppmärksamma våldet, ett exempel var att de ställde frågor vid misstanke att en tjej blivit utsatt för våld. De framgår även i resultatet att de arbetar förebyggande med gymnasieelever på skolor kring ämnet våld. / <p>2019-01-17</p>

<p>The purpose of this study was to examine how Swedish high school students view school staff members, in general, but in particular school counselors. The research questions focused on getting the students descriptions of the staff members roles and functions within the school. The study was conducted using focus group interviews. The answers were divided into themes and then analyzed using role theory and previous research. The results showed that the students relationships with family, friends and previous knowledge about the staff members in school, affects their willingness to seek the support of school staff members. For a student in need of support to approach a school counselor, it's important that the student has previously been acquainted with them. There is no general consensus among students on what a school counselor's tasks consists of. It is also rare that a student will voluntarily contact a school counselor themselves if they don't feel they know them well. The experience students get when interacting with staff members at school affects the students decisions regarding who to approach when in need of support.</p>

The purpose of this study was to examine how Swedish high school students view school staff members, in general, but in particular school counselors. The research questions focused on getting the students descriptions of the staff members roles and functions within the school. The study was conducted using focus group interviews. The answers were divided into themes and then analyzed using role theory and previous research. The results showed that the students relationships with family, friends and previous knowledge about the staff members in school, affects their willingness to seek the support of school staff members. For a student in need of support to approach a school counselor, it's important that the student has previously been acquainted with them. There is no general consensus among students on what a school counselor's tasks consists of. It is also rare that a student will voluntarily contact a school counselor themselves if they don't feel they know them well. The experience students get when interacting with staff members at school affects the students decisions regarding who to approach when in need of support.

This study is of a qualitative phenomenological approach. Its background lies in recent reports that show the problem of self-harm increasing among adolescents. The intent of the study was to highlight school counselors’ view of self-harm, and their experiences of meeting self-harm through their work. Six school counselors, all employed in secondary school, have participated in semi-structured interviews. Data from these interviews have been categorized into themes named Girl Cutters, Waves, Meeting Self-harm, and Responsibility. These where analyzed according to a social constructionist approach and have been compared to previously known research. Results show that several of the school counselors defined self-harm as girls who cut themselves. It is also described that self-harm occurs in time-periods for groups of pupils, described as waves. A number of school counselors divided girls who self-harm in to two categories, depending on how severe it is considered to be. Several of the school counselors described that school take on a high responsibility for mental health among adolescents, more then they are legally responsible for. School counselors described signals for development of self-harm problems as over all changes in the pupils general behavior.

Forskning har visat att den psykiska ohälsan bland unga i Sverige har ökat och det är viktigt att problematik uppmärksammas tidigt så att rätt hjälp och stöd kan ges. Ungdomar spenderar en stor del av sin tid i skolan och det finns inte mycket tidigare forskning i Sverige som studerar hur gymnasiekuratorer upplever sitt handlingsutrymme när det gäller att göra insatser. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka gymnasiekuratorers upplevelse av handlingsutrymme samt möjlighet till att göra generella och riktade insatser i ett tidigt stadium. För att uppnå syftet med uppsatsen har åtta kvalitativa intervjuer gjorts med kuratorer som är verksamma inom gymnasieskolan i en mellanstor svensk stad. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats och empirin har analyserats med grundad teori som metod. För att nå en djupare förståelse av gymnasiekuratorernas upplevelser av handlingsutrymmet har en teoretisk begreppsram bestående av formellt, informellt och reellt handlingsutrymme samt yrkesgruppens autonomi utifrån jurisdiktion och autonomi använts. Studiens resultat visar att gymnasiekuratorerna har en hög grad av autonomi, och därmed ett till synes stort handlingsutrymme. Däremot måste de förhandla fram handlingsutrymmet delvis med andra professioner inom skolan, och delvis med utomstående organisationer så som socialtjänsten och grundskolan. Bristfälliga relationer till övriga professioner och utomstående organisationer begränsar gymnasiekuratorers handlingsutrymme när det gäller generella och riktade insatser. Genom att utveckla dessa relationer ökar gymnasiekuratorernas handlingsutrymme, vilket leder till bättre tillgång till information, som i sin tur leder till möjligheter till riktade och generella insatser för elever i ett tidigt stadium. Studien visade dessutom att gymnasiekuratorer i hög utsträckning ägnar sig åt riktade insatser, trots att tidigare forskning visat att generella insatser har bättre effekt. Enligt denna studie måste gymnasiekuratorerna prioritera de riktade insatserna delvis på grund av tidsbrist, och således är deras handlingsutrymme begränsat när det gäller de generella insatserna.

The aim of this study was to examine the knowledge and the experience that school counsellors have about tics and Tourette syndrome. This study is based on a qualitative research which we conducted with semi-structured interviews. We have done five interviews with different school counsellors in a small municipality in southern Sweden. The theoretical approach that was used in this study was theory of knowledge as a comprehensive theory and professional competence which includes formal knowledge and tacit knowledge. Some of the study’s conclusions are that the School Counsellors had different professional competence about tics and Tourette syndrome. The school counsellors had received their knowledge through formal educations and work experience. School counsellors had different types of education which mean that they had different knowledge and experiences but also different approaches, methods and way to relate students with tics and Tourette syndrome in their profession. In our results, it appears that work experience and formal education often exist together. Therefore it is not possible to say which specific form of knowledge school counsellors use in a meeting with a student with tics and Tourette syndrome, and whether this could have affected the meeting.

I dagens Sverige är mobbning ett samhällsproblem då allt fler barn och ungdomar utsätts för det i skolmiljön. Denna studie har sin utgångspunkt i skolkuratorns perspektiv på hanteringen av mobbning som fokuserar på deras tankar, känslor och tolkningar. Studien utgår från skolkuratorns perspektiv och syftet är att få en djupare förståelse för hur de hanterar mobbningsärenden samtidigt som de reglerar sina känslor och vilken problematik de upplever i samband med detta. Det teoretiska ramverket består av emotionellt arbete och mobbning, med hjälp av begreppen känsloregler, åtgärdsprogram och känslomässig börda förklaras hur skolkuratorns känslor påverkas i samband med hanteringen av mobbning. Denna studie har en kvalitativ ansats där semi-strukturerade intervjuer användes som redskap. Urvalet består av 10 skolkuratorer som är yrkesverksamma vid högstadieskolor i Göteborg. Resultaten visar att skolkuratorns känsloreglering och emotionella arbete kan komma att påverka hanteringen av mobbning och skolans elever både negativt och positivt. Enligt respondenterna så upplevdes hanteringen av mobbning som en hög känslomässig belastning och som bidrog till stark oro som kunde vara svår att släppa. Samtidigt tyckte de intervjuade skolkuratorerna att de handskades med viktiga uppgifter som kändes väldigt meningsfulla och givande. / Bullying in today's Sweden is a societal problem since the number of children and teenagers who are exposed to it in the school environment is increasing. This study is focused on the school counsellors’ perspective on bullying, focusing on their thoughts, feelings, and interpretations. The focus of this study is the perspective of the school counsellor, and the purpose is to gain a deeper understanding of how they handle bullying issues while regulating their feelings and the problems they experience in connection with this. The theoretical framework consists of emotional work and bullying, using the concepts of feeling rules, action programs against bullying and emotional burden, explaining how the feelings of the school counsellor are influenced in dealing with bullying. This study has a qualitative approach where semi-structured interviews were used as a tool. The selection consists of 10 high-school counsellors in Gothenburg. The results show that the school counsellors’ emotional regulation and emotional work can affect how he or she handles the bullying and even affect the school students in a positive or a negative 3 way. The respondents described the management of bullying as a high emotional burden that contributed to strong concerns that could be difficult to release. At the same time, the school counsellors thought that they were dealing with important tasks that felt very meaningful and rewarding.