Ett utbildningspolitiskt dilemma

Bakgrund: Den psykiska ohälsan bland barn och unga har de senaste 10-20 åren ökat. Syfte: En litteraturstudie har utförts med syfte att undersöka orsaker till psykisk ohälsa, hur den yttrar sig bland barn och unga samt insatser som bör genomföras för att främja psykisk hälsa. Metod: Resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat. Detta kan bland annat bero på socioekonomiska skillnader och stress. Resultatet visar även att psykosomatiska besvär har ökat bland barn och unga, där huvudvärk och buksmärtor är vanliga symtom. Ångest har visat sig vara ett större problem än vad tidigare varit känt. Stress är en del av barn och ungas vardag och flera faktorer i skolan har visat sig vara stressorer; det kan bland annat inbegripas av skolarbetets krav och relationer till lärare. Skolan är en viktig arena för hälsoutvecklingen hos barn och unga. Därför är många insatser riktade mot förskola, skola och fritidsverksamhet. Slutsats: Forskning tyder på att barn med psykisk ohälsa växer upp till vuxna med problem och därför är tidiga insatser nyckeln till att bryta den negativa trenden.

Denna studie heter ”Jag vill inte dricka, vad är det ni inte förstår? – En statistisk undersökning om varför ungdomar väljer att inte dricka alkohol” och är skriven av Maria Zaito och Zameena Rajpar. Syftet med denna studie är att ta reda vilka valda faktorer som har en betydelse för varför ungdomar säger sig avstå helt från alkohol och om det finns någon könsskillnad i detta. De utvalda faktorerna i denna studie är ungdomen skolsituation, familjesituation och ungdomens relation till vänner. Regressionsanalys användes för att beräkna oddskvoter för dessa olika faktorer i förhållande till nollkonsumtion. De analytiska teoretiska verktygen utgörs av den sociala inlärningsteorin som presenteras av Madsen & Egidius (1974), Hardings genusteori som presenteras av Jakobsson (2000) samt Bourdieus teori om socialt kapital och habitus som presenteras av Bunar (2001), Håkansson (2011) och Broady (1989). Resultatet från studien visar att könsskillnader finns när det kommer till nollkonsumtion så flickor och pojkar påverkas av olika faktorer samt att en bra skolmiljö och goda familjeförhållanden ökar chanserna för nollkonsumtion. Resultatet visar även att de föräldrar som samtycker till att ungdomen ska få dricka alkohol kraftigt minskar chanserna för ungdomens nollkonsumtion.

No description available.

Olika lärare har olika syn på bildundervisning i skolan. Utifrån deras uppfattning och erfarenhet är syftet med studien är att undersöka hur lärare förhåller sig till bildundervisningen i grundskolans tidigare år. För att få svar på vår frågeställning har fyra intervjuer samt en enkätundersökning gjorts på två skolor. Genom intervjuerna får vi svar på hur lärarna menar att deras skolmiljö påverkar bildundervisningen, hur de ser på bilden som ett redskap till barns utveckling och hur de uppfattar sin egen bildundervisning. Detta empiriska material har tillämpats på våra teoretiska utgångspunkter som framförallt ligger i det sociokulturella perspektivet och är baserad på bland annat Vygotskij. Även Malténs (2003) syn på utvecklande skolmiljö ligger som grund för studiens teoribakgrund. Undersökningen har visat att lärarna ser vikten av bildundervisningen men att bristen på samarbete, tillgång till material, samt utrymme gör att lärarna åsidosätter bildundervisningen till förmån för övriga ämnen.

Skolmiljön är en viktig plats för ungdomar. Den mesta tiden spenderas där som förberedelse inför vuxenlivet. Under ungdomsåren formas en individs identitet och påverkar hur individen inträder i vuxenlivet. Därför är individens syn på sig själv en annan viktig faktor i hur identiteten formas. Om då skolmiljön förknippas med höga krav, prestation och höga betyg och allmänna höga akademiska krav för individen, kan detta ses som negativt eftersom det enligt flera tidigare undersökningar påverkar en individs livstillfredsställelse på ett dåligt sätt. Syftet med föreliggande undersökning har därmed varit att finna ett möjligt samband mellan självskattad perfektionism och självskattad livstillfredsställelse hos studenter, för att kunna ge studenter en inblick i hur för höga krav på sig själv faktiskt kan leda till att man får lägre generell livstillfredsställelse. I undersökningen deltog 46 studenter, som befann sig i lokalerna på Karlstads Universitet, i en enkätundersökning i pappersform. Av dessa deltagare analyserades 46 enkäter med två egenkonstruerade mätinstrument baserade på Clinical Perfectionism Questionnaire (CPQ) och Satisfaction With Life Scale (SWLS). Genom en korrelationsanalys uppkom att det fanns ett signifikant negativt medelstarkt samband mellan självskattad perfektionism och självskattad livstillfredsställelse hos studenter. Resultatet innebär därmed att studenter som har höga personliga krav på sig själva och inte är nöjda med sina akademiska prestationer, oavsett resultat, är mindre nöjda med sitt liv än de som inte har lika höga krav på sig själva. Detta kan då ge studenter en inblick i hur höga personliga krav kan verka negativt på den överlaga livstillfredsställelsen.

<p>Stress är ett ämne som är högaktuellt i dagens samhälle. Flera yrkeskategorier befinner sig i riskzonen för utbrändhet, däribland lärare. Syftet med det här arbetet är att tydliggöra och lyfta fram hur lärare och elever upplever skolmiljön med utgångspunkt i begreppet stress. Vet man det kan man sedan arbeta för att det ska bli bättre. Arbetet inleds med en litteraturgenomgång där läsaren får kännedom om vad stress är. Sedan följer resultatet av min undersökning som bygger på lärarintervjuer och elevenkäter från två olika skolor, varav den ena har undervisning utan timplan. En jämförelse dem emellan görs. Intervjuerna redovisas i sin helhet och det ger dig som läsare fyra lärares personliga tankar om stress i skolan. Både intervjuer och enkäter visar att stress upplevs väldigt individuellt, men att vissa likheter finns. Detta sammanfattas i min avslutande diskussion tillsammans med mina egna reflektioner. Min förhoppning är att detta arbete ska ge dig som läsare nya tankar och insikter om stress i skolan.</p>

<p>Detta arbete handlar om hur viktigt det är med ett positivt klimat i klassrummet, hur trygghet påverkar eleverna och får dem att prestera bättre. Det handlar även om hur viktigt det är att reda ut problem som uppstår så att oron kring dessa inte upptar barnens tankar och bidrar till en bristande koncentration till skolarbetet. Jag undersöker hur elever i årskurs tre och fyra upplever stämningen och tryggheten i klassrummet. De får frågor som handlar om hur de trivs, om det brukar uppstå konflikter och om de känner sig uppmuntrade av sin eller sina lärare. Resultatet av undersökningen visar att det är en stor del av eleverna som inte tycker stämningen är speciellt bra i klassrummet. De flesta skriver att det beror på att det är pratigt och stökigt. Samtidigt säger de flesta eleverna att de överlag trivs bra i sin klass och det är endast två av 83 som inte trivs särskilt bra. Ett tiotal elever säger att de sällar känner att de får uppmuntran och beröm och ungefär lika många oroar sig för att någon ska skratta åt dem om de skulle svara fel i klassrummet. Det jag vill synliggöra är att även om majoriteten av eleverna trivs i skolan, finns de elever som inte gör det. Det viktiga är att försöka arbeta med detta och skapa en god stämning där eleverna kan känna sig trygga och accepterade. Det finns många sätt att arbeta med samanhållningen i klassen. Något av det viktigaste tror jag är att hjälpa till att lösa konflikter som uppstår. Men självklart är det även bra att jobba samman klassen på olika sätt, exempelvis med hjälp av dramaövningar. Genom att skapa en god gemenskap och stämning i klassrummet, vinner vi mycket även när det gäller elevernas resultat. Vi hjälper även eleverna till att bli goda samhällsmedborgare genom att stärka deras självförtroende, sociala kompetens och förmågan att lösa konflikter.</p>

No description available.

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet har varit att undersöka konsekvenserna av den ”dagliga dosen” på elev och lärarnivå. Frågeställningarna var följande: Vilka fördelar märker elever/lärare av den ”dagliga dosen”? Vilka nackdelar märker elever/lärare av den ”dagliga dosen”?</p><p>Metod</p><p>Empiriska data har samlats in genom intervjuer med fyra lärare och sex elever i årskurser 7, 8 och 9. De intervjuade lärarna kommer från två olika skolor medan samtliga elever är från samma skola, alla i Stockholmsområdet. Intervjuerna var ostrukturerade och formulerades efter frågeområden.</p><p>Resultat</p><p>Intervjuerna redovisade både fördelar och nackdelar av fysisk aktivitet. En fördel är hälsoeffekter, både kortsiktigt i samband med utförandet och långsiktigt i samband med förändringar i sin fritid (livslång fysisk aktivitet). Ytterligare positiva konsekvenser som redovisades är bättre koncentrationsförmåga hos eleverna samt lugnare klassrum och övriga allmänna utrymmen. Exempel på redovisade nackdelar är att många elever anser att utbudet av valbara fysiska aktiviteter inte är tillräckliga, även lärarna upplevde detta som en nackdel eftersom många elever var negativt inställda redan från början. Även skolans organisering av ”Den dagliga dosen” – tillgång till lokaler och duschutrymmen samt nödvändigheten av många ombyten redovisades som nackdel.</p><p>Slutsats</p><p>Vår slutsats är att konsekvenserna är gemensamma för både lärare och elever men inte alltid ur samma synvinkel. Exempel på positiva konsekvenser är att koncentrationsförmågan har ökat hos eleverna och hälsan påverkas positivt hos elever som är inaktiva på fritiden. Exempel på negativa konsekvenser är tight schema och uttröttande moment för lärare.</p>