Stress är ett ämne som är högaktuellt i dagens samhälle. Flera yrkeskategorier befinner sig i riskzonen för utbrändhet, däribland lärare. Syftet med det här arbetet är att tydliggöra och lyfta fram hur lärare och elever upplever skolmiljön med utgångspunkt i begreppet stress. Vet man det kan man sedan arbeta för att det ska bli bättre. Arbetet inleds med en litteraturgenomgång där läsaren får kännedom om vad stress är. Sedan följer resultatet av min undersökning som bygger på lärarintervjuer och elevenkäter från två olika skolor, varav den ena har undervisning utan timplan. En jämförelse dem emellan görs. Intervjuerna redovisas i sin helhet och det ger dig som läsare fyra lärares personliga tankar om stress i skolan. Både intervjuer och enkäter visar att stress upplevs väldigt individuellt, men att vissa likheter finns. Detta sammanfattas i min avslutande diskussion tillsammans med mina egna reflektioner. Min förhoppning är att detta arbete ska ge dig som läsare nya tankar och insikter om stress i skolan.

Syfte och frågeställningar Syftet har varit att undersöka konsekvenserna av den ”dagliga dosen” på elev och lärarnivå. Frågeställningarna var följande: Vilka fördelar märker elever/lärare av den ”dagliga dosen”? Vilka nackdelar märker elever/lärare av den ”dagliga dosen”? Metod Empiriska data har samlats in genom intervjuer med fyra lärare och sex elever i årskurser 7, 8 och 9. De intervjuade lärarna kommer från två olika skolor medan samtliga elever är från samma skola, alla i Stockholmsområdet. Intervjuerna var ostrukturerade och formulerades efter frågeområden. Resultat Intervjuerna redovisade både fördelar och nackdelar av fysisk aktivitet. En fördel är hälsoeffekter, både kortsiktigt i samband med utförandet och långsiktigt i samband med förändringar i sin fritid (livslång fysisk aktivitet). Ytterligare positiva konsekvenser som redovisades är bättre koncentrationsförmåga hos eleverna samt lugnare klassrum och övriga allmänna utrymmen. Exempel på redovisade nackdelar är att många elever anser att utbudet av valbara fysiska aktiviteter inte är tillräckliga, även lärarna upplevde detta som en nackdel eftersom många elever var negativt inställda redan från början. Även skolans organisering av ”Den dagliga dosen” – tillgång till lokaler och duschutrymmen samt nödvändigheten av många ombyten redovisades som nackdel. Slutsats Vår slutsats är att konsekvenserna är gemensamma för både lärare och elever men inte alltid ur samma synvinkel. Exempel på positiva konsekvenser är att koncentrationsförmågan har ökat hos eleverna och hälsan påverkas positivt hos elever som är inaktiva på fritiden. Exempel på negativa konsekvenser är tight schema och uttröttande moment för lärare.

No description available.

Syftet med denna undersökning är att belysa den psykosociala sidan av skolmiljön i ett barnperspektiv. Genom gruppintervjuer med 30 elever i en årskurs sex har undersökningen försökt kasta ljus på elevernas egna uppfattningar i ämnet. Till intervjuerna finns också en viss förförståelse och kunskap om lärarnas syn på elevernas skolmiljö genom en verksamhetsförlagd utbildning som ägt rum i den aktuella klassen. Studien visar att eleverna värderar de relationer de har i klassen, främst till kamrater men också till lärare, mycket högt. Det socialiserande uppdrag som finns inbyggt i skolsystemet upplevs av eleverna som viktigare än det utbildande trots att många av de intervjuade oroar sig för sina bristande ämneskunskaper. Vidare visar studien att man kan hos eleverna, se och höra hur beslut rörande skolan tagna på riksdagsnivå, via skolan och läraren, påverkar dem, i detta fall negativt. Den senaste tidens många och relativt stora förändringar i grundskolan med en ny läroplan, nya sätt att planera och dokumentera den dagliga verksamheten och striktare krav på dokumentering genom individuella studieplaner och åtgärdsprogram ställer fler och högre administrativa krav på lärarna. Dessa krav kan vara orsak till den stress som de visar upp i klassen och som i sin tur smittar av sig till eleverna. Det förekommer en diskrepans mellan lärarnas och elevernas syn på kränkningar och mobbning. Lärarna menar att det är relativt vanligt förekommande i klassen medan eleverna inte upplever att det förekommer i alls lika hög utsträckning. De händelser som de vuxna refererar till som kränkande eller rent av mobbande ser eleverna många gånger som normreglerande handlingar riktade mot en kamrat i gruppen som gjort ett alltför stort avsteg från kamratnormen. Studien visar också att de mobbningsförebyggande verksamheter som skolan bedriver i själva verket bidrar till otrygghet och kränkningar då det av eleverna upplevs som angivarverksamhet snarare än hjälp att förebygga problemen.

Detta arbete handlar om hur viktigt det är med ett positivt klimat i klassrummet, hur trygghet påverkar eleverna och får dem att prestera bättre. Det handlar även om hur viktigt det är att reda ut problem som uppstår så att oron kring dessa inte upptar barnens tankar och bidrar till en bristande koncentration till skolarbetet. Jag undersöker hur elever i årskurs tre och fyra upplever stämningen och tryggheten i klassrummet. De får frågor som handlar om hur de trivs, om det brukar uppstå konflikter och om de känner sig uppmuntrade av sin eller sina lärare. Resultatet av undersökningen visar att det är en stor del av eleverna som inte tycker stämningen är speciellt bra i klassrummet. De flesta skriver att det beror på att det är pratigt och stökigt. Samtidigt säger de flesta eleverna att de överlag trivs bra i sin klass och det är endast två av 83 som inte trivs särskilt bra. Ett tiotal elever säger att de sällar känner att de får uppmuntran och beröm och ungefär lika många oroar sig för att någon ska skratta åt dem om de skulle svara fel i klassrummet. Det jag vill synliggöra är att även om majoriteten av eleverna trivs i skolan, finns de elever som inte gör det. Det viktiga är att försöka arbeta med detta och skapa en god stämning där eleverna kan känna sig trygga och accepterade. Det finns många sätt att arbeta med samanhållningen i klassen. Något av det viktigaste tror jag är att hjälpa till att lösa konflikter som uppstår. Men självklart är det även bra att jobba samman klassen på olika sätt, exempelvis med hjälp av dramaövningar. Genom att skapa en god gemenskap och stämning i klassrummet, vinner vi mycket även när det gäller elevernas resultat. Vi hjälper även eleverna till att bli goda samhällsmedborgare genom att stärka deras självförtroende, sociala kompetens och förmågan att lösa konflikter.

Utifrån elevperspektivet syftade denna studie att skapa förståelse om psykosocial skolmiljö, som elever i årskurs fem upplevde som positiv. Fyra frågeställningar ställdes: Vad är viktigt för trivsel i skolan? Hur vill eleven bli bemött? Vilka relationer gör att eleven mår bra i skolmiljön? Vad kan skolan lära av eleven för att forma en så positiv psykosocial skolmiljö som möjligt? Den metod som användes var av en kvalitativt och induktiv karaktär och inspirerad av ett fenomenologiskt förhållningssätt. Sex elever i årskurs fem intervjuades genom en halvstrukturerad livsvärldsintervju. Resultatet av studien visade att det viktigaste, för att elevens ska må bra och uppleva trygghet i skolan, var kompisar och vänner. Elever mådde bra och trivdes i skolan då de fick hjälp, lärde sig, fick lyckas och då de var i mindre grupper. Det bästa var att blanda grupperna. Demokratiska processer som skedde i skolan var positivt och då upplevde eleverna att de hade inflytande och blev lyssnade på. För skoltrivsel ansåg eleverna att andra skulle lyssna på riktigt, ögonkontakten var det väsentligaste för att respondenterna skulle uppleva att de blev lyssnad på. Gällande vuxna i skolan menar eleverna att vuxna lyssnade på dem, eleverna ville ha vuxennärvaro på rasterna för att de skulle uppleva trygghet. Vad gäller bemötanden i skolan menade eleverna att hen sak vara mot andra så som hen vill bli bemött. Framgång upplevs av eleven individuellt.

Hemmasittare är ett relativt nytt fenomen i Sverige och syftar till barn och ungdomar som av olika skäl inte går i skolan. Detta är ofta relaterat till psykiskt dåligt mående såsom oro, ångest och depression och oftast känner föräldrar eller vårdnadshavare till skolfrånvaron. Hemmasittare isolerar sig ofta i hemmet och tappar därmed kontakten med vänner och skolkamrater. Anledningen till skolfrånvaron är inte brist på motivation utan snarare en oförmåga att ta sig till skolan av olika orsaker. Studien syfte är att uppmärksamma de hemmasittande ungdomarnas syn på sig själva och sin situation samt hur situationen upplevs av närstående och yrkesprofessionella. Det insamlade empiriska materialet består av texter från semistrukturerade ansikte-mot-ansikte intervjuer med två hemmasittande ungdomar, två närstående och sex stycken yrkesprofessionella, varav ett studiebesök. För att implementera studiens syfte, tillämpades en kvalitativ fenomenologisk metodansats. Fenomenologin fokuserar på hur världen levs, upplevs och beskrivs av människor. Vidare belyser studien den brist på kunskap om fenomenet som råder i skola och samhälle och den avsaknaden av tidigare forskning med utgångspunkt i hemmasittarens egna upplevda livsvärld. Materialet har analyserats utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv där fokus ligger på den sociala interaktionen och individens tolkande av denna interaktion. Resultatet påvisar att hemmasittarproblematiken kan leda till en stigmatiserad självbild i skolans kontext och att det råder en konsensus bland respondenterna att hemmasittare vill gå i skolan, med andra ord är skolfrånvaron ofrivillig.

Lundquist, John. (2008) Ordning och reda ur ett elevperspektiv (Order and discipline from the pupils point of view). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 90 p distans, Malmö högskola.Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad elever i anser om frågor som rör ordning och reda i skolan.Jag har genomfört en kvalitativ undersökning med hjälp av halvstrukturerade intervjuer.Eleverna i undersökningen anser att ordning och reda innebär lugn och ro i klassrummet samt att man följer lärarens anvisningar. Intervjupersonerna tycker att det är väldigt viktigt med ordning och reda i skolan. Niondeklassarna som deltog anser att det är stökigt i klassrummet relativt ofta. De uppger att lärarens roll för om ordning och reda uppstår är väldigt viktig. Eleverna menade vidare att oron i klassrummet orsakades av stimmiga elever som inte lyssnar på lärarna utan istället är högljudda, svarar emot och har svårt att sitta still. Det är inte uppenbart för eleverna att lärarna jobbar för att stoppa mobbing och våld.

Syftet med följande arbete är att få en bild av vad som betraktas som matematiksvårigheter i grundskolan, skolår 1-9, och hur undervisande lärare i matematik och specialpedagoger benämner svårigheterna.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om matematiksvårigheter.Genom intervjuer med fyra specialpedagoger och fyra matematiklärare klargörs deras sätt att se på matematiksvårigheter och hur dessa benämns.Det sammanfattande resultatet visar på att det finns många olika sätt att definiera matematiksvårigheter. Det visade sig inte finnas någon gemensam terminologi hos de olika pedagogerna.

Uppsatsen syftar till att undersöka bedömningen av en situation som inbegriper sexuella trakasserier med genusidentitetens betydelse som central aspekt. En stor andel av den tidigare forskningen berör sexuella trakasserier på arbetsplatser, organisationer och liknande verksamheter. Forskning har även synliggjort skolan som en arena för beteende motsvarande sexuella trakasserier, en arena som även tycks öka i omfattning.  Ytterligare en generell trend inom den tidigare forskningen i ämnet är att utifrån teoretiska resonemang diskutera fenomenet i termer av genusnormer, makt och strukturer. I uppsatsen besvaras frågeställningar rörande dels hur attityden till sexuella trakasserier i skolmiljön kontextuellt kan variera beroende på de centrala aktörernas genusidentitet, dels med explorativa avsikter huruvida dessa attityder är kvantitativt mätbara. Via ett bekvämlighetsurval skickades en internetbaserad enkät ut till medlemmar i Lärarnas Riksförbund Stockholm och insamlat datamaterial genomgick statistiska analyser motsvarande ANOVA för upprepade mätningar samt Post Hoc-analyser. Resultaten visar att bedömningen av en situation inbegripande sexuella trakasserier skiljer sig beroende på de centrala aktörernas genusidentitet. Situationer där förövaren är en man uppfattas mer allvarliga än situationer där förövaren är en kvinna, oberoende av den utsattes genusidentitet. Resultatet diskuteras sedan utifrån teoretiska resonemang gällande socialt konstruerade strukturer och mönster.