Studiens syfte är att utifrån ett lärarperspektiv belysa hur skola och lärare arbetar med samverkan med hemmet samt hur lärare arbetar för att lyckas upprätta ett gott samarbete med alla vårdnadshavare. Studien syftar även till att undersöka hur lärare tänker kring vårdnadshavares betydelse för barnens utbildning.  Detta för att det i sin tur enligt aktuell forskning påverkar hur läraren ser på vikten av att upprätta ett gott samarbete med alla vårdnadshavare. Studien utgår ifrån hermeneutiken och kvalitativ metod. Semi-strukturerade intervjuer gjordes med sex stycken lärare från fyra olika mellanstadieskolor i en liten kommun i södra Sverige. Till studiens teoretiska utgångspunkt användes Bronfenbrenners sociologiskt och antropologiskt inspirerade systemteori. Det framkom i resultatet att samarbetet mellan lärare och vårdnadshavare är en mycket viktig del i elevens skolframgångar enligt respondenterna. De flesta respondenterna underströk också att om lärarna har med sig vårdnadshavarna så har de allt vunnet. För att lyckas skapa ett gott samarbete med alla vårdnadshavare ansåg respondenterna att det var viktigt att upprätta en god relation, att ha ett gott bemötande och ett tidigt förtroendeskapande möte med vårdnadshavarna.

No description available.

<p>Uppsatsens syfte var att beskriva hur elever uppfattar sin psykiska hälsa och hur de uppfattar den psykosociala skolmiljön och om den påverkar deras psykiska hälsa. Syftet var även att ta reda på om elever upplever att de själva kan påverka sin situation i skolan och arbetet på skolan. Studien hade en kvantitativ design och utgick från en enkätundersökning som gjordes på en skola med elever i årskurs sju. Resultaten presenterades under tre teman: elevernas uppfattning kring sin hälsa, elevernas syn på den psykosociala skolmiljön och elevernas möjlighet att påverka deras situation i skolan. Uppsatsen hade en positivistisk vetenskapsfilosofisk position och analysen utgick från Antonovskys och Lazarus perspektiv på Copingteori. Resultaten visade att eleverna ansåg att de inte oroar sig för att bli sjuka men samtidigt uppger de att de ibland eller ofta kan drabbas av återkommande besvär, t.ex. huvudvärk och magont. De flesta elever uppfattade den psykiska skolmiljön som ganska dålig med för hög ljudnivå, röriga situationer i klassrummen och lärare som ibland inte hann med att hjälpa dem. Resultaten visar även att eleverna känner att de är delaktiga i skolan men de flesta uppgav dock att de inte tycker att de kan påverka arbetet på skolan särskilt mycket.</p>

<p>Större delen av vår skolgång tillbringar vi olika klassrum. En förutsättning för att kunna göra en god arbetsinsats kräver då att man trivs i den miljö som klassrummet är anpassat till de elever som finns där. Min fundering innan jag började arbeta med uppsatsen var om skolans och framförallt klassrummets miljö är anpassad till eleverna och hur skulle eleverna, om de själva fick bestämma, utforma sitt "drömklassrum".</p><p>Syftet med detta arbete har varit att ge mig en fördjupad kunskap om skolans fysiska miljö och hur man kan inreda ett klassrum för att skapa ett så bra inlärningsmiljö som möjligt. Med fysisk miljö avser jag klassrummets färg, ljus, temperatur, möblering, ljud samt luften i klassrummet. </p><p>I min litteraturstudie har jag funnit forskning som visar att klassrummets färg, ljus, ljud, möblering, temperatur och luft påverkar hur eleverna trivs i klassrummet och det i sin tur påverkar deras arbetsinsats. När eleverna själva får skapa sitt "drömklassrum" handlar det mycket om att skapa en miljö som känns hemtrevlig och mysig.</p>

<p>Syftet med mitt arbete är att ta reda på orsaker till varför mobbning uppstår samt att se vad man kan göra för att förebygga och åtgärda mobbning i skolan. Jag har också tittat på vilka metoder som finns för att bekämpa mobbning. För att veta hur problemet ska angripas och hur val av metod ska ske så har sex orsaker till mobbning tagits upp. Jag har valt att göra en ren litteraturstudie med undantag för de fyra handlingsplaner mot mobbning som finns med för att se i vilken utsträckning skolan arbetar efter någon av de metoder som behandlas i litteraturgenomgången. Metodernas för och nackdelar identifieras och diskuteras samt kopplas ihop med bakomliggande orsaker. Beträffande metod har jag kommit fram till att det inte finns någon universalmetod som är bättre än andra utan det finns för och nackdelar med alla metoder som här tas upp</p>

<p>SYFTET: Syftet med denna uppsats är att undersöka högstadieelevers föreställningar om hälsa i skolan. Vi kommer att besvara följande frågeformuleringar:</p><p>Hur upplever elever sin skolmiljö ur ett hälsoperspektiv?</p><p>Vad är det som gör att eleverna mår bra i skolan/Vad upplever eleverna själva som viktiga hälsobestämmande faktorer?</p><p>Hur ser nuläget ut och hur skulle ett önskat läge kunna se ut?</p><p>METOD: I denna undersökning har vi använt oss utav kvalitativ intervjumetod med en fenomenologisk ansats. Vi har besvarat vårt syfte med hjälp av den fenomenologiska ansatsen som har åskådliggjort elevernas egna föreställningar kring hälsofenomen i skolmiljön. Tjugotvå högstadieelever intervjuades i fyra olika fokusgrupper. I tre utav fokusgrupperna befann sig eleverna i den direkta skolvardagen och i en fokusgrupp befann sig eleverna på en fritidsgård.</p><p>MATERIAL: Det är intervjuerna med eleverna som är vårt huvudsakliga material och som ligger till grund för undersökningen.</p><p>RESULTAT: Elevernas föreställningar om hälsa innefattar både den psykosociala – och den fysiska miljön. Det eleverna lyfter upp som en viktig aspekt till att de mår bra i skolan handlar om goda relationer. Vi kan konstatera att eleverna är medvetna om faktorer som påverkar deras hälsa positivt och att ett önskat läge kunde uppnås genom deras delaktighet.</p>

No description available.

Större delen av vår skolgång tillbringar vi olika klassrum. En förutsättning för att kunna göra en god arbetsinsats kräver då att man trivs i den miljö som klassrummet är anpassat till de elever som finns där. Min fundering innan jag började arbeta med uppsatsen var om skolans och framförallt klassrummets miljö är anpassad till eleverna och hur skulle eleverna, om de själva fick bestämma, utforma sitt "drömklassrum". Syftet med detta arbete har varit att ge mig en fördjupad kunskap om skolans fysiska miljö och hur man kan inreda ett klassrum för att skapa ett så bra inlärningsmiljö som möjligt. Med fysisk miljö avser jag klassrummets färg, ljus, temperatur, möblering, ljud samt luften i klassrummet. I min litteraturstudie har jag funnit forskning som visar att klassrummets färg, ljus, ljud, möblering, temperatur och luft påverkar hur eleverna trivs i klassrummet och det i sin tur påverkar deras arbetsinsats. När eleverna själva får skapa sitt "drömklassrum" handlar det mycket om att skapa en miljö som känns hemtrevlig och mysig.

Uppsatsens syfte var att beskriva hur elever uppfattar sin psykiska hälsa och hur de uppfattar den psykosociala skolmiljön och om den påverkar deras psykiska hälsa. Syftet var även att ta reda på om elever upplever att de själva kan påverka sin situation i skolan och arbetet på skolan. Studien hade en kvantitativ design och utgick från en enkätundersökning som gjordes på en skola med elever i årskurs sju. Resultaten presenterades under tre teman: elevernas uppfattning kring sin hälsa, elevernas syn på den psykosociala skolmiljön och elevernas möjlighet att påverka deras situation i skolan. Uppsatsen hade en positivistisk vetenskapsfilosofisk position och analysen utgick från Antonovskys och Lazarus perspektiv på Copingteori. Resultaten visade att eleverna ansåg att de inte oroar sig för att bli sjuka men samtidigt uppger de att de ibland eller ofta kan drabbas av återkommande besvär, t.ex. huvudvärk och magont. De flesta elever uppfattade den psykiska skolmiljön som ganska dålig med för hög ljudnivå, röriga situationer i klassrummen och lärare som ibland inte hann med att hjälpa dem. Resultaten visar även att eleverna känner att de är delaktiga i skolan men de flesta uppgav dock att de inte tycker att de kan påverka arbetet på skolan särskilt mycket.

No description available.