Syftet med studien är att studera hur specialpedagoger, lärare och förskollärare ser på pedagogisk handledning och hur handledning ska vara beskaffad för att kännas meningsfull. Metoden som används i studien är kvalitativ och datainsamlingen har skett genom fyra fokusgruppsintervjuer, två grupper med specialpedagoger och två grupper med lärare/förskollärare. Vid analys av fokusgruppsintervjuerna har vi inspirerats av ett fenomenografiskt synsätt. Studien har fem olika teoretiska utgångspunkter; sociokulturellt perspektiv, relationellt perspektiv, kategoriskt perspektiv, salutogent perspektiv samt Flecks tankestil om att samtal och dialoger är förutsättning för utveckling av kunskap. Resultatet visar att det finns vissa skillnader i hur specialpedagoger och lärare/förskollärare ser på handledning samt vilka förväntningar de har på handledningens utformning. Gemensamt för yrkesgrupperna är att de ser svårigheter att få till handledning på grund av tidsbrist samtidigt som yrkesgrupperna betraktar handledningen som något positivt och utvecklande för yrkesroll och profession.

<p>Det kommer signaler om att stressupplevelser förefaller öka i skolmiljön. Forskarna vet idag att höga krav och liten egenkontroll över arbetssituationen medför en väsentlig risk för negativ stress. Stressforskning undersöker därför ofta kombinationen krav och kontroll.</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka vad gymnasieelever upplever som stressfaktorer i skolarbetet och skolmiljön, baserat på deras personliga erfarenheter och upplevelser. Denna studie omfattar en grupp elever från två svenska gymnasieskolor</p><p>Då jag ämnat att karaktärisera fenomen – i detta fall vad eleverna upplever – har jag valt att använda mig av kvalitativ temaskrivning som metod. Denna metod är värdefull för forskning kring individers spontana tankar och den ger stor frihet för reflektion. Utifrån denna metod har eleverna fått skriva varsin uppsats på temat ''Stress inom skolan''.</p><p>Med den kvalitativa undersökningsmetoden, samt genom textanalys av varje enskild text, har jag uppnått en bättre förståelse och medvetenhet för hur olika elever upplever stress i relation till sin skolsituation. Dock för att analysen ska bli meningsfull har den satts i ett teoretiskt sammanhang så att betydelsen av min uppfattning kan granskas.</p><p>Utifrån innehållet i uppsatserna har jag analyserat och fått fram ett antal stressrelaterade kategorier som är tydliga och vanligt förekommande i elevernas uppfattningar. Mina slutsatser från resultatanalysen är att eleverna uppfattar ovisshet, otydlighet och oklara gränser, egna krav, överkrav från lärare och föräldrar, osocialt klimat samt betygshets och konkurrens som de främsta stressfaktorerna i deras skolmiljö. Detta har jag även kunnat bekräfta i tidigare stressforskning som vanligt förekommande stressfaktorer i skolmiljön.</p>

<p>Hur elever upplever sin fysiska skolmiljö är frågan vi ställer oss i den här undersökningen. Syftet är att undersöka och kartlägga gymnasieelevers upplevelser av den fysiska skolmiljön och hur deras utsagor kommer till uttryck. För att ta reda på detta har vi låtit elever på två gymnasieskolor svara på en enkät med öppna frågor gällande deras syn på deras fysiska skolmiljö och vi har även valt att föra ett samtal med några av dessa elever kring deras upplevelser. Under intervjun förde eleverna samtalet och guidade oss runt på skolan med syfte att beskriva den fysiska skolmiljön fångad ur deras perspektiv. De lokaler/utrymmen som eleverna hade många åsikter om fotograferades av oss i syfte att ge mer djup åt undersökningen då denna undersökning ämnar kartlägga dessa elevers upplevelser kring deras fysiska skolmiljö.</p><p> </p><p>För att kunna kartlägga elevernas upplevelser har vi tittat närmare på tidigare forskning inom detta ämne. Med forskningens hjälp har vi kunnat analysera elevernas upplevelser och utsagor.  Den samlade betoningen av upplevelsen bland eleverna ligger i det termiska och det visuella klimatet i miljön, dessa klimat berör faktorer som temperatur, luftkvalitet och färgsättning och belysning. Eleverna har även påpekat faktorer såsom akustik och ergonomi. Vi anser att elevernas utsagor kan ha stor betydelse för framtida förändringsarbete inom skolans fysiska miljö.</p>

<p>Syftet med denna studie var att se hur den fysiska miljön i förskolan påverkar barns sätt att leka och agera, samt se om pedagogerna är medvetna om miljöns betydelse. Mina upplevelser om hur ointressant en förskolans miljö kan vara i färgsättning och utformning har inspirerat mig till detta arbete. Enligt Lpfö 98 och forskare bör miljön i förskolan vara innehållsrik, öppen och inbjudande och stimulera fantasi, kreativitet och lärande. Miljön ska ständigt reflekteras över och utvecklas utifrån barnen och deras intressen och kunskaper. Barnen bör även vara delaktiga i utformandet av miljön, direkt eller indirekt, för att det ska bli så bra som möjligt utifrån barnen.</p><p>Studien har begränsats till en avdelning eftersom en kombination av undersökningsmetoder använts och det empiriska materialet annars skulle ha blivit ohanterligt. För att nå syftet har två olika observationer genomförts samt en kvalitativ intervju. Den första är en deltagande observation där jag tagits barnens perspektiv och tittat på lek-initiativ och tillgänglighet och den andra är en observation där jag tittar på hur barnen använder miljön och hur de leker. Den kvalitativa intervjun gjordes i grupp där de tre pedagogerna på den deltagande avdelningen medverkade. Resultaten har sedan kategoriserats för att lättare kunna sammanställas och visas som resultat.</p><p>Resultatet visar att den fysiska miljön i förskolan påverkar barnen i deras vardag och att det finns en medvetenhet hos pedagogerna gällande betydelsen av miljön i förskolan. Resultatet visar även att för att miljön i förskolan ska bli så betydelsefull som möjligt för både verksamheten och barnen måste delaktighet, anpassad nivå av leksaker och material samt ständig reflektion av miljön finnas. Detta kan enbart förverkligas genom att pedagogerna i förskolan är medvetna om att makten ligger hos dem.</p>

Hur elever upplever sin fysiska skolmiljö är frågan vi ställer oss i den här undersökningen. Syftet är att undersöka och kartlägga gymnasieelevers upplevelser av den fysiska skolmiljön och hur deras utsagor kommer till uttryck. För att ta reda på detta har vi låtit elever på två gymnasieskolor svara på en enkät med öppna frågor gällande deras syn på deras fysiska skolmiljö och vi har även valt att föra ett samtal med några av dessa elever kring deras upplevelser. Under intervjun förde eleverna samtalet och guidade oss runt på skolan med syfte att beskriva den fysiska skolmiljön fångad ur deras perspektiv. De lokaler/utrymmen som eleverna hade många åsikter om fotograferades av oss i syfte att ge mer djup åt undersökningen då denna undersökning ämnar kartlägga dessa elevers upplevelser kring deras fysiska skolmiljö.   För att kunna kartlägga elevernas upplevelser har vi tittat närmare på tidigare forskning inom detta ämne. Med forskningens hjälp har vi kunnat analysera elevernas upplevelser och utsagor.  Den samlade betoningen av upplevelsen bland eleverna ligger i det termiska och det visuella klimatet i miljön, dessa klimat berör faktorer som temperatur, luftkvalitet och färgsättning och belysning. Eleverna har även påpekat faktorer såsom akustik och ergonomi. Vi anser att elevernas utsagor kan ha stor betydelse för framtida förändringsarbete inom skolans fysiska miljö.

Syftet med denna studie var att se hur den fysiska miljön i förskolan påverkar barns sätt att leka och agera, samt se om pedagogerna är medvetna om miljöns betydelse. Mina upplevelser om hur ointressant en förskolans miljö kan vara i färgsättning och utformning har inspirerat mig till detta arbete. Enligt Lpfö 98 och forskare bör miljön i förskolan vara innehållsrik, öppen och inbjudande och stimulera fantasi, kreativitet och lärande. Miljön ska ständigt reflekteras över och utvecklas utifrån barnen och deras intressen och kunskaper. Barnen bör även vara delaktiga i utformandet av miljön, direkt eller indirekt, för att det ska bli så bra som möjligt utifrån barnen. Studien har begränsats till en avdelning eftersom en kombination av undersökningsmetoder använts och det empiriska materialet annars skulle ha blivit ohanterligt. För att nå syftet har två olika observationer genomförts samt en kvalitativ intervju. Den första är en deltagande observation där jag tagits barnens perspektiv och tittat på lek-initiativ och tillgänglighet och den andra är en observation där jag tittar på hur barnen använder miljön och hur de leker. Den kvalitativa intervjun gjordes i grupp där de tre pedagogerna på den deltagande avdelningen medverkade. Resultaten har sedan kategoriserats för att lättare kunna sammanställas och visas som resultat. Resultatet visar att den fysiska miljön i förskolan påverkar barnen i deras vardag och att det finns en medvetenhet hos pedagogerna gällande betydelsen av miljön i förskolan. Resultatet visar även att för att miljön i förskolan ska bli så betydelsefull som möjligt för både verksamheten och barnen måste delaktighet, anpassad nivå av leksaker och material samt ständig reflektion av miljön finnas. Detta kan enbart förverkligas genom att pedagogerna i förskolan är medvetna om att makten ligger hos dem.

Det kommer signaler om att stressupplevelser förefaller öka i skolmiljön. Forskarna vet idag att höga krav och liten egenkontroll över arbetssituationen medför en väsentlig risk för negativ stress. Stressforskning undersöker därför ofta kombinationen krav och kontroll. Syftet med denna studie är att undersöka vad gymnasieelever upplever som stressfaktorer i skolarbetet och skolmiljön, baserat på deras personliga erfarenheter och upplevelser. Denna studie omfattar en grupp elever från två svenska gymnasieskolor Då jag ämnat att karaktärisera fenomen – i detta fall vad eleverna upplever – har jag valt att använda mig av kvalitativ temaskrivning som metod. Denna metod är värdefull för forskning kring individers spontana tankar och den ger stor frihet för reflektion. Utifrån denna metod har eleverna fått skriva varsin uppsats på temat ''Stress inom skolan''. Med den kvalitativa undersökningsmetoden, samt genom textanalys av varje enskild text, har jag uppnått en bättre förståelse och medvetenhet för hur olika elever upplever stress i relation till sin skolsituation. Dock för att analysen ska bli meningsfull har den satts i ett teoretiskt sammanhang så att betydelsen av min uppfattning kan granskas. Utifrån innehållet i uppsatserna har jag analyserat och fått fram ett antal stressrelaterade kategorier som är tydliga och vanligt förekommande i elevernas uppfattningar. Mina slutsatser från resultatanalysen är att eleverna uppfattar ovisshet, otydlighet och oklara gränser, egna krav, överkrav från lärare och föräldrar, osocialt klimat samt betygshets och konkurrens som de främsta stressfaktorerna i deras skolmiljö. Detta har jag även kunnat bekräfta i tidigare stressforskning som vanligt förekommande stressfaktorer i skolmiljön.

Vårt mål med denna studie var att belysa den fysiska klassrumsmiljön och dess inverkan på elevernas lärande ur ett lärarperspektiv. Vi har gjort intervjuer med lärare på olika skolor, både moderna och äldre skolor som är i behov av renovering för att få en bredd och se om lärares tankar och uppfattningar varierar. Med fysisk klassrumsmiljö så har vi inriktat oss på möbleringen, design och funktion. Där det bästa utifrån aspekter på trivsel och inlärningsklimat finns för barnen. Vi har valt att göra intervjuer med lärare för barn i de tidiga åldrarna, skolår 1-3, för att lyssna och få ett värde till varje enskild lärares uppfattningar. Syftet med vår undersökning var att få reda på lärares olika uppfattningar hur de tänker kring den fysiska klassrumsmiljön. Om tanke och handling hänger ihop då lärare planerar så barnen får den bästa lärande miljön i klassrummet. Frågeställningar som vi har arbetat med är: • Vilken betydelse anser lärarna att den fysiska klassrumsmiljön har för elevernas lärande? • Hur anser lärarna att den fysiska klassrumsmiljön möter barns olika förutsättningar för att lära? • Vad i den fysiska klassrumsmiljön anser lärarna bidrar till en kreativ lärandemiljö? / The purpose of our study was to look at the physical classroom environment and how it influences the children’s learning from a teacher’s point of view. We choose to look at classroom environment on the physic aspect and how it influences pedagogic and the teachers’ vision for the students’ best learning. We have done interviews with teachers on different schools, both modern and older schools that need a make-over. This in hope of that it will give us a broad view and see if thoughts in different schools vary. With physic classroom environment as our subject, we have looked on furniture placement, design and function. There you can find the best learning for the children. We have chosen interviews with teachers as work with children in earlier classes’ year 1-3 as method. This we did because we wanted to listen and understand every teacher’s own apprehension. The purpose of our examination was to find the variation of thoughts from teachers about the classroom environment and if there thoughts influence the classrooms furnishing and organization. We wanted to know if thought and action act together when teacher plan for the children’s best learning in the classroom. Our questions that we have worked with are: • What meaning says the teachers the physical classroom environments have for the children’s learning? • How can teachers make the classroom tribute to different children will learn from different learning styles? • What parts in the classroom say the teachers will tribute to a creative learning environment?

The purpose of this essay is to examine what kind of pictures the children encounter everyday in their classroom. Furthermore, the idea was to immerse myself in how girls and boys are portrayed in these pictures from a gender perspective. Three question were set, to enable this study:  What kind of pictures will second grade pupils encounter in their classroom, in a city school and in a rural school? How many girls and boys are illustrated in these pictures? How are girls and boys portrayed in these pictures? The examination was done by a field study of two classrooms, where all the pictures on the walls were documented using a digital camera. The collected material were examined, using both a quantitative analysis and a qualitative ditto. The first analysis is presented in tables, where it shows that there were a bigger different in how the gender were shown in the city school then in the rural school. The second analysis performed on the basis of three categories; glance, activity and attributes. The purpose of this method is to highlight any gender differences in how boys and girls are depicted. This essay concludes that the boys were in general portrayed more varied than the girls, even if the pictures in the city school showed more traditional stereotypical traits than the other. An interesting issue and a proposal for further research, is an examination of the thoughts and ideas the teachers have about choosing, and using pictures in the classroom.

<p>Vårt mål med denna studie var att belysa den fysiska klassrumsmiljön och dess inverkan på elevernas lärande ur ett lärarperspektiv. Vi har gjort intervjuer med lärare på olika skolor, både moderna och äldre skolor som är i behov av renovering för att få en bredd och se om lärares tankar och uppfattningar varierar.</p><p>Med fysisk klassrumsmiljö så har vi inriktat oss på möbleringen, design och funktion. Där det bästa utifrån aspekter på trivsel och inlärningsklimat finns för barnen. Vi har valt att göra intervjuer med lärare för barn i de tidiga åldrarna, skolår 1-3, för att lyssna och få ett värde till varje enskild lärares uppfattningar.</p><p>Syftet med vår undersökning var att få reda på lärares olika uppfattningar hur de tänker kring den fysiska klassrumsmiljön. Om tanke och handling hänger ihop då lärare planerar så barnen får den bästa lärande miljön i klassrummet.</p><p>Frågeställningar som vi har arbetat med är:</p><p>• Vilken betydelse anser lärarna att den fysiska klassrumsmiljön har för elevernas lärande?</p><p>• Hur anser lärarna att den fysiska klassrumsmiljön möter barns olika förutsättningar för att lära?</p><p>• Vad i den fysiska klassrumsmiljön anser lärarna bidrar till en kreativ lärandemiljö?</p> / <p>The purpose of our study was to look at the physical classroom environment and how it influences the children’s learning from a teacher’s point of view. We choose to look at classroom environment on the physic aspect and how it influences pedagogic and the teachers’ vision for the students’ best learning. We have done interviews with teachers on different schools, both modern and older schools that need a make-over. This in hope of that it will give us a broad view and see if thoughts in different schools vary.</p><p>With physic classroom environment as our subject, we have looked on furniture placement, design and function. There you can find the best learning for the children.</p><p>We have chosen interviews with teachers as work with children in earlier classes’ year 1-3 as method. This we did because we wanted to listen and understand every teacher’s own apprehension.</p><p>The purpose of our examination was to find the variation of thoughts from teachers about the classroom environment and if there thoughts influence the classrooms furnishing and organization. We wanted to know if thought and action act together when teacher plan for the children’s best learning in the classroom.</p><p>Our questions that we have worked with are:</p><p>• What meaning says the teachers the physical classroom environments have for the children’s learning?</p><p>• How can teachers make the classroom tribute to different children will learn from different learning styles?</p><p>• What parts in the classroom say the teachers will tribute to a creative learning environment?</p>