Elever som har intellektuell funktionsnedsättning är mindre delaktiga i skolaktiviteter jämfört med elever utan diagnos och de har ofta svårt att nå upp till skolans kunskapskrav. Det behövs bättre anpassningar och stöd i skolmiljön för att möta dessa elevers behov i skolan. Syftet äratt beskriva upplevelsen av behov av anpassning och stöd hos elever som går anpassad utbildning på gymnasial nivå samt undersöka hur individanpassade interventioner påverkar behovet och elevernas delaktighet i skolmiljön. Metoden som användes var mixad metod medinbäddad design. Sekundäranalys av data från 19 elever från ett tidigare forskningsprojekt genomfördes. Den kvantitativa datan sammanställdes deskriptivt och analyserades med Wilcoxons teckenrangtest. Den kvalitativa datan analyserades med tematisk analys. Resultatet visade att alla elever hade behov av anpassning och stöd i skolan vid forskningsprojektets start. Efter att eleverna fick ta del av individanpassade interventioner sjönk elevernas behov av anpassning och stöd i skolan vilket kan tolkas som att eleverna upplevde sig mer delaktiga i sin skolmiljö. Teknikstöd utgjorde en stor del av de individanpassade interventionerna. Eleverna hade både positiva och negativa upplevelser av användningen av teknikstöd i skolan. Slutsatsen är att individanpassade interventioner och teknikstöd kan minska behovet av stöd och anpassning samt öka känslan av delaktighet i skolmiljön för elever som har intellektuell funktionsnedsättning och som går en anpassad utbildning på gymnasial nivå.

Ett svenskt skolbarn får under sina första 16 levnadsår tolv vaccinationer om vaccinationsprogrammet följs. Många barn, framför allt yngre, är rädda för nålar och den smärta de kan orsaka. Forskning visar att det finns ett samband mellan grad av rädsla och smärtupplevelse. En konsekvens kan bli att barnen undviker medicinska procedurer i framtiden. Därmed är det viktigt att förebygga rädslan i samband med vaccinationer. Distriktssköterskan har en avgörande roll i att hjälpa barnet. Syftet med den här studien är att beskriva förebyggande stödjande åtgärder för barn i skolåldern (7–16 år) i samband med vaccinationer. För att besvara frågeställningen gjordes en integrativ litteraturöversikt. Studiedesignen valdes för att kunna ge en holistisk förståelse av ämnet utifrån såväl kvantitativ som kvalitativ forskning. Analysen resulterade i tre teman, som alla gick in under huvudtemat barnets delaktighet. De viktigaste var att barnet behöver stöd att hitta och använda sina egna copingstrategier för att hantera rädsla, oro och smärta inför och i samband med vaccination. Barnet behöver också erbjudas smärtlindring. Metoderna termomekanisk stimulering, distraktion med musik, fysisk aktivitet och kombinerade metoder påvisar alla olika grader av effekt som stödjande åtgärder vid vaccination. För att barnen ska kunna använda sina copingstrategier behöver de en trygg skolmiljö där vaccinationen ska ske. Distriktsköterskan har ett ansvar att anta ett barncentrerat perspektiv och hjälpa barnet att göra sin röst hörd. Detta arbete skulle kunna ligga till grund för utformandet av riktlinjer för skolsköterskan att använda vid vaccinering. Hela skolans organisation behöver vara delaktig för en bra vaccinationsupplevelse.

<p>This paper studies the schoolstaffs experiences of children with ADHD within the region of Kalmar kommun. The aim is to describe and analyze these experiences from a gender perspective. The study is of a qualitative art and is based on six interviews whith school principals. The theory that is used to analyze the six interviews is the theory of socialconstructivism. The study shows that boys and girls generally is treated differently by the schoolstaff. It also shows that the schoolstaff does not always have the knowledge that is necessery to observe children, mainly girls, with ADHD.</p><p> </p>

Autism är en funktionsnedsättning som bland annat medför svårigheter med olika kognitiva funktioner. Vanligt är bristande förmåga att tolka sociala koder, ta in och sortera information från omgivningen samt att göra abstrakta slutledningar. Autismvänlig lärandemiljö kan beskrivas som elevens möjligheter till delaktighet i skolans akademiska och sociala situationer, det vill säga en tillgänglig skola för elever med autism. Syftet var att identifiera hinder för lärande i grundskolans sociala miljö för barn och ungdomar med högfungerande autism. Genom en allmän litteraturöversikt, med utgångspunkt i den arbetsterapeutiska modellen CMOP-E, undersöktes kvalitativa studier utifrån vilka hinder som förekommer för målgruppen i grundskolan. Undersökningspersonerna var elever med autism, vuxna med autism samt föräldrar, lärare och skolpersonal till elever med autism. Nio studier som berör hinder för lärande i grundskolan för elever med autism analyserades ur ett socialt perspektiv. Resultaten som genererades visade att diagnosen medför att målgruppen blir funktionshindrad i den allmänna grundskolans klassrum och har behov av stödinsatser av varierande art och grad. Antonovskys salutogena modell beskriver att känslan av sammanhang (KASAM) är vad som upprätthåller god hälsa och välbefinnande trots sjukdom eller funktionsnedsättning. Förutsättningarna är att vardagen och de aktiviteter individen är delaktig i upplevs meningsfulla, är begripliga och hanterbara. Att utnyttja arbetsterapeutens olika verktyg och insatser skulle vara en viktig resurs inom grundskolan för att erbjuda en mer meningsfull, begriplig och hanterbar skolmiljö för elever med högfungerande autism.

<p>Föreliggande studie hade som syfte att undersöka vilken betydelse organisationen Here 4 U hade haft för sina medlemmar under skoltiden och senare i livet. I studien har kvalitativa forskningsintervjuer genomförts och tillsammans med tidigare forskning utgjorde de grunden för föreliggande studie. För djupare förståelse i den avslutande analysen har Salutogen teori och empowerment som teori använts. I studien framkom att Here 4 U hade haft stor betydelse för sina medlemmar både under skoltiden och senare i livet. Det visade sig att medlemskapet under skoltiden bidragit till ökad trygghet, bättre trivsel i skolan och känslan av att kunna påverka sin skolsituation. Detta bidrog i sin tur till ett bättre studieresultat.  Även senare i livet hade medlemskapet i Here 4 U haft betydelse för medlemmarnas sociala förankring i samhället. Det handlade bland annat om inställning till droger, kriminalitet men också ett ökat engagemang i sociala frågor.  Slutsatser från studien visade att förebyggande insatser som Here 4 U kunde fylla ett behov för ungdomar i skolan både på kort sikt och på lång sikt.  Det förbättrade inte bara trivseln och känslan av delaktighet i skolan utan kunde även bidra till förankring i samhället genom socialt engagerat beteende vilket kunde leda till ökad hälsa hos ungdomar.</p> / <p>The aim of this study was to examine what meaning the organization Here 4 U has had for the members during their school years and what influence this had later on in life. The study was based on qualitative interviews along with previous research on topics relevant for the subject. For deeper understanding of the result of the study, the theory of empowerment and the Salutogenic theory have been used. The study showed that Here 4 U did have a significant meaning for their members during and after their school years. The membership during the school years provide an increased comfort, a sense of feeling secure in school and the ability to make an impact on their school situation. All together this improved the member’s results in school. To be a member in the organization had an effect on the member’s sense of belonging and will to participate in their society even after the school years. Conclusions of the study showed that prevention efforts, like Here 4 U, could fill the needs for youths during their school years and later on in life. Further conclusions of the study showed that the youth’s engagement in the society and the feeling to contribute could increase young peoples health.</p>

This paper studies the schoolstaffs experiences of children with ADHD within the region of Kalmar kommun. The aim is to describe and analyze these experiences from a gender perspective. The study is of a qualitative art and is based on six interviews whith school principals. The theory that is used to analyze the six interviews is the theory of socialconstructivism. The study shows that boys and girls generally is treated differently by the schoolstaff. It also shows that the schoolstaff does not always have the knowledge that is necessery to observe children, mainly girls, with ADHD.

This study aims to discover pedagogues perceptions of children’s sedentary behavior linked to the school and its activities. Questions that the study sought to answer was: What do pedagogues think of when they hear “sedentary children”. How do the pedagogues look at their own and the schools responsibility? Advantages and disadvantages with sedentary behavior? Relationship between physical activity and sedentary behavior and the impact of environment connected to sedentary behavior? The study is qualitative and implemented through seven interviews with pedagogues in the schools earlier years. The result show that pedagogues connect sedentary to children`s time in front of different screen activities and that children are less able to spontaneously activate themselves these days. The responsibility the pedagogues saw they had was to offer and display and encourage children to motion and to provide a stimulating environment. Pedagogues connect benefits of sedentary with the ability to concentrate in learning environments. Disadvantages were linked to concentrations difficulties, lazier children, bad self-esteem and physical development. The environment was seen to play a crucial role for the pedagogues as well.

Den svenska skolan har genomgått stora förändringar, samhället ställer andra krav på dagens unga och internationella mätningar visar att svenska elever presterar sämre i skolan. Forskning har visat på att icke-kognitiva kunskaper spelar stor roll för framtidsutvecklingen samt för utvecklingen av kognitiva kunskaper. Vad är skolans uppdrag för att utveckla barn och ungas icke-kognitiva kunskaper? Genom en kvalitativ innehållsanalys granskas Skollagen, grundskolans läroplan och FN:s barnkonvention, med fokus på skolans uppdrag för barn och ungdomars utveckling av icke-kognitiva kunskaper, ungas rättigheter till en trygg skolmiljö och möjlighet till socialisering samt hur dokumenten fördelar ansvaret mellan skolan respektive hemmet i barnets utveckling. Studien har också granskat utbildningsplanen för grundskollärarutbildningen på Högskolan Väst för att klargöra lärares kunskapsområde och analyserat hur en socialpedagogisk referensram kan komplettera lärare i ovanstående ansvar och uppdrag i förhållande till hemmet. Den socialpedagogiska referensramen betonar vikten av att se helheten i ett barns situation och det viktiga i att barn och unga inkluderas i sociala gemenskaper och verksamheter för att utvecklas. För att utvecklas behöver barn få de grundläggande behoven i Maslows behovspyramid tillgodosedda. Vilket ger en förståelse för hur viktigt det är att ge barn och unga rätt förutsättningar för att utvecklas optimalt. Utifrån kategorierna socialisering, hemmet och skolan, trygg skolmiljö, icke-kognitiv kunskap och disposition framkommer bland annat att skolan har ett viktigt ansvar för barnets utveckling men att hemmet har det grundläggande ansvaret samt att skolan har ett ansvar för mer än bara kognitiva kunskaper. / The Swedish school has undergone great changes, society places different demands on today's youth's and international measurements show that Swedish pupils perform lower results in school. Research has shown that non- cognitive skills play a major role in the future progress and development of cognitive skills. What is the school's mission to develop children and young people's non- cognitive skills? Through a qualitative content analysis examines the Education Act, the compulsory school curriculum and the UNCRC, focusing on school assignments for child and adolescent development of non- cognitive skills, young people's rights to a safe school environment and the opportunity for socialization and how the document allocates responsibility between school and home in child development. The study also examines the curriculum for elementary teacher program at University West to clarify teachers' knowledge area and analyzed how a social pedagogical framework can supplement teacher in the above responsibilities and tasks in relation to home. The social pedagogical reference framework emphasizes the importance of seeing the big picture of a child's situation and that it´s important that young people are included in social communities and businesses to develop. To thrive, children need to get the basic needs in Maslow's needs pyramid satisfied. This gives an understanding of how important it is to give children and young people right conditions to develop optimally. Based on the categories of socialization, home and school, safe school environment, non- cognitive skills and disposition reveals among other things that the school has an important responsibility for the child's development but that the home has the primary responsibility and that the school is responsible for more than just cognitive skills.

Med det här kandidatarbetet vill vi se EdTechs möjligheter att påverka barns sociala förmåga på ett positivt sätt, för att förebygga situationer där mobbning uppstår. Genom Future Workshops och Participatory Design utvecklar vi, tillsammans med elever på en lokal högstadieskola, ett koncept för en applikation med en potential för ökat kamratskap.Vi analyserar elevernas åsikter angående funktioner och visuell design för applikationen samt presenterar en konceptprototyp för ämnesexperter. Deras validering av vår prototyp ses som ett direkt resultat av frågeställningens utgångspunkt, och därav en möjlig lösning av grundproblemet. / With this Bachelor Thesis we consider EdTechs possibilities in influencing children’s social abilities in a positive way, to prevent repetitive bullying behavior. By the methods of Future Workshop and Participatory Design we develop, together with students on a local secondary school, a concept for an application with the potential of increased friendships.We analyze the student’s opinions about functionalities and visual design, and then present a prototype of the concept to experts in the field of Educational Technology. Their validation of our prototype is seen as a direct result of the research question, and a possible solution to the issue at hand.

Föreliggande studie hade som syfte att undersöka vilken betydelse organisationen Here 4 U hade haft för sina medlemmar under skoltiden och senare i livet. I studien har kvalitativa forskningsintervjuer genomförts och tillsammans med tidigare forskning utgjorde de grunden för föreliggande studie. För djupare förståelse i den avslutande analysen har Salutogen teori och empowerment som teori använts. I studien framkom att Here 4 U hade haft stor betydelse för sina medlemmar både under skoltiden och senare i livet. Det visade sig att medlemskapet under skoltiden bidragit till ökad trygghet, bättre trivsel i skolan och känslan av att kunna påverka sin skolsituation. Detta bidrog i sin tur till ett bättre studieresultat.  Även senare i livet hade medlemskapet i Here 4 U haft betydelse för medlemmarnas sociala förankring i samhället. Det handlade bland annat om inställning till droger, kriminalitet men också ett ökat engagemang i sociala frågor.  Slutsatser från studien visade att förebyggande insatser som Here 4 U kunde fylla ett behov för ungdomar i skolan både på kort sikt och på lång sikt.  Det förbättrade inte bara trivseln och känslan av delaktighet i skolan utan kunde även bidra till förankring i samhället genom socialt engagerat beteende vilket kunde leda till ökad hälsa hos ungdomar. / The aim of this study was to examine what meaning the organization Here 4 U has had for the members during their school years and what influence this had later on in life. The study was based on qualitative interviews along with previous research on topics relevant for the subject. For deeper understanding of the result of the study, the theory of empowerment and the Salutogenic theory have been used. The study showed that Here 4 U did have a significant meaning for their members during and after their school years. The membership during the school years provide an increased comfort, a sense of feeling secure in school and the ability to make an impact on their school situation. All together this improved the member’s results in school. To be a member in the organization had an effect on the member’s sense of belonging and will to participate in their society even after the school years. Conclusions of the study showed that prevention efforts, like Here 4 U, could fill the needs for youths during their school years and later on in life. Further conclusions of the study showed that the youth’s engagement in the society and the feeling to contribute could increase young peoples health.