No description available.

I detta kandidatarbete har jag gått igenom hur man skriver ett manus med kunden, låta kunden komma på idéen och vara med i skrivandeprocessen. Med hjälp av en kombination av Deltagande Design och Kollaborativt Skrivande som metoder har jag byggt ihop en ny modell som hjälpte både mig och kunden för att få det bästa filmmanuset vi kunde göra med dom begränsningarna vi fick på vägen. Under skrivandets gång fick vi lite hinder om vad som kunde vara med och inte kunde vara med. Flera begränsningar dök upp men löstes på det bästa möjliga sätt. Åskådarnas feedback var nyttigt för oss alla för att kunna göra bättre framtida filmer och filmmanusar. / In this Bachelor Thesis I’ve gone through how to write a script with a customer, letting the customer to generate an idea and participate in the writing process. With the help of a combination of Participatory Design and Collaborative Writing as methods I have built a new model that helped me and the customer to get the best script we could make with the restrictions we got along the way. During the writing we got some hindrance on what could be in the script and on what couldn’t. More hindrance got up but got solved on the best possible way. The viewers feedback was necessary to hear for us to evolve and to do better movies and scripts in the future.

Vårt syfte med denna studie är att utifrån skrivprocessen undersöka hur elevers skrivarbete tar sig uttryck i skolans år tre. Vi fokuserar studien kring fyra av skrivprocessens faser, stoffsamling, strukturering, respons och bearbetning, samt interaktionens verkan för elevers skrivande. Genom vårt deltagande i ett gemensamt skrivprojekt mellan lärarutbildningen i Umeå och en skola i norra Sverige har vi tillgång till ett undersökningsfält för att genomföra vår empiriska del. Vår studie har en etnografisk ansats. Vi använder oss av deltagande observationer, elevtexter, ljudbandsupptagningar och elevintervjuer. Vi vänder oss till nordisk forskning, som intresserar sig för elevers skrivande och som menar att respons, interaktion och samtal är viktiga redskap i undervisningen. Denna forskning visar även på mottagarens betydelse för elevers skrivglädje. En slutsats vi drar av vår studie är att arbetet med skrivprocessen innefattar och gynnas av interaktion mellan elever och mellan lärare och elever. Resultatet visar att elever genom samtal och interaktion samlar och strukturerar stoff och byter och lånar idéer av varandra för skrivandet. En ytterligare insikt vi når är att skrivprocessen främjas om den leder fram till en produkt. Detta för att skrivandet ska fungera kommunikativt och bli meningsfull för eleverna.

I denna etnografiskt baserade fallstudie av skriftbruk undersöks skrivhändelser som äger rum och texter som produceras i ett tvåspråkigt, svensk-kurdiskt hem. Forskningsfältet New Literacy Studies och teoribildningen kring genrer som socialt konstruerade konventioner utgör teoretiska utgångspunkter för undersökningen. Materialet består av 169 texter som bedöms höra till 34 genrer / delgenrer. Texterna har adressater inom åtta olika domäner och den största gruppen av texter är adresserade till en person inom familjen. De allra flesta texterna är skrivna på svenska. Engelska används i genrer med anknytning till studier, undervisning eller i social kommunikation med familjen. Kurdiska förekommer endast i texter adresserade till familj eller släkt och vänner. Familjemedlemmarna har endast ett fåtal syften med sina texter och genrer gemensamma. Vera som är tio år skriver variationsrikt vad gäller genre och hennes texter är ofta kopplade till lek eller avkoppling. Kamals skrivhändelser uppvisar relativt liten variation och han skriver tämligen få och korta texter. Faktorerna kön, ett icke-akademiskt yrke och det faktum att han har svenska som andraspråk kan ligga bakom detta. Annika skriver betydligt fler texter än Kamal och Vera och de flesta av dem har en koppling till hennes arbete som lärare eller till hennes universitetsstudier. Hon skriver främst texter med ett kognitivt syfte. De flesta av texterna har en kulturellt etablerad genrebenämning. Endast en genre, den s.k. toalettkommunikationen, antas vara specifik för hemdomänen.

Denna uppsats handlar om referatskrivande i gymnasieskolan och syftet har varit att undersöka hur en grupp på 20 elever, som just börjat kursen Svenska 1 på ett yrkesförberedande program, klarar att skriva genren referat efter given instruktion. Eleverna har fått sina instruktioner kring hur ett referat ska skrivas av sin lärare och de har med hjälp av dem och skriftliga instruktioner i läroboken Svenska A, där källtexten Samarbeta för att överleva har hämtats, skrivit varsitt referat som sedan undersökts. Resultatet innefattar hur eleverna har gjort med de typiska drag som nämns i instruktionen: referatannonsering, referatmarkörer, bearbetning av text till egna ord o.s.v. Detta presenteras i huvudsak kvantitativt med hjälp av diagram som sedan kommenteras. Några av dragen har eleverna använt sig av utan problem, så som referatannonsering och referatmarkörer, men av de 20 eleverna har bara 1 med alla de moment som har krävts om man hårdrar det, annars 2 stycken. 9 av eleverna bearbetar sin text så att majoriteten av innehållet är egenformulerad text. Som slutsats ges råd om att eleverna behöver få hjälp och tid att träna sig i att skriva med egna ord och med att se vad de själva gör med texten och hur det bör se ut för att vara tillräckligt omskrivet för att vara refererande text.

Denna studie syftar till att synliggöra karakteristiska drag på lexikal nivå i narrativa texter skrivna av elever utan lässvårigheter samt likheter och skillnader på lexikal nivå mellan texter skrivna av elever utan och i lässvårigheter. Att undersöka skrivande på lexikal nivå hos elever utan lässvårigheter i jämförelse med elever i lässvårigheter är angeläget mot bakgrund av att både den språkliga förmågan och läsförmågan (däribland den lexikala kunskapen) utgör centrala komponenter i skrivandet. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i den interna processnivån i Chenoweth och Hayes (2001) modell av skrivprocessen: A Model of Written Language Production. Tjugofyra texter skrivna av elever utan lässvårigheter har analyserats utifrån fem olika mått på lexikal nivå: antal ord, lexikal densitet, adjektivdensitet, lexikal variation och andel felstavade ord. Medelvärden för dessa mått har beräknats. Som jämförelsematerial användes motsvarande lexikala mått för 40 elever i lässvårigheter i Levlin och Waldmann (2017). Statistiska analyser har genomförts för att fastställa signifikanta skillnader mellan elevgrupperna. Det övergripande resultatet som framkommer är att elever utan lässvårigheter uppvisar en högre lexikal nivå än elever i lässvårigheter. Det finns signifikanta skillnader mellan elevgrupperna för antal ord, adjektivdensitet, lexikal variation och andel felstavade ord. Lexikal densitet uppvisar däremot ingen signifikant skillnad mellan elevgrupperna. Våra resultat visar på att det är viktigt att inkludera stöttning av elevers läsförmågor i skrivundervisningen då läsförmågan är en betydande komponent i skrivutvecklingen.

Följande är en översikt över mitt kandidatarbete som jag arbetade med under våren 2009. Dokumentets första del beskriver projektets mål, uppbyggnad och slutresultat samt min arbetsprocess. I del II reflekterar jag över mitt arbete och vad jag har lärt mig. Till slut finns en ordlista där en del facktermer förklaras, samt några utdrag ur designdokumentet som var en del av mitt projekt. / The following is an overview of the final project of my Bachelor’s Degree, which I worked on during the spring of 2009. The first part of the document describes the goal, creation and final result of the project, as well as the work process. In the second part I reflect on my work and consider what I have learnt. Finally there is a glossary in which some technical terms are explained, as well as a couple of excerpts from the design document that was part of my project. / Detta är en reflektionsdel till en digital medieproduktion.

Sammandrag   Den här undersökningen är en fallstudie som handlar om bedömning av elevtexter. Syftet med studien är att undersöka vad som karaktäriserar elevtexter som lärare bedömer som starka respektive svaga. De texter som analyseras är skrivna av elever i årskurs fem och ingår i en skrivuppgift som genomförts inom den ordinarie undervisningens ramar. Lärarens analys av sluttexterna jämförs med språkteoretiska modeller.       Undersökningens resultat visar att det finns ett starkt samband mellan lärarens bedömning och de språkteoretiska modeller som används i undersökningen. Läraren i fallstudien ligger nära de språkteoretiska modellerna i sina definitioner av kvaliteterna och i värderingen av elevtexterna, men det finns en osäkerhet i lärarens definition av de kvaliteter som mäts särskilt vad det gäller den röda tråden och hur textlängd samt sammanbindningssignaler påverkar texten.

Syftet med denna studie är att undersöka om språkkunskaperna i svenskämnet skiljer sig mellan eleverna på det studieförberedande teknikprogrammet och eleverna på det yrkesförberedande energiprogrammet. Forskningsfrågan är därmed: Varför uppfattas elevernas språkkunskaper och språkfärdigheter vara så olika på gymnasieprogrammen? Eleverna i studien fick 30 minuter på sig att skriva en argumenterande text. Dessa texter har jag sedan jämfört med hjälp av variabler som lexikogrammatik (ordval, stavning, särskrivning, meningsbyggnad), textegenskaper (argumentation, disposition, textlängd, stil) och elevens bakgrund (föräldrars utbildningsnivå och elevens bostadsort). Jag har också intervjuat den svensklärare som undervisar i båda klasserna och delat ut enkäter bland andra svensklärare på skolan med frågor som bland annat behandlar hur de bedriver sin svenskundervisning och huruvida de anser att det finns skillnader mellan programmen i elevernas brukstexter. Resultaten av lärarintervju och lärarenkät (där 5 av 6 lärare undervisar på både studieförberedande och yrkesförberedande program) visar att lärarna tycker att det finns en skillnad mellan elevers texter beroende på vilket program de går. De tycker att de elever som går studieförberedande program skriver fylligare texter med mer utvecklade argument och bättre ordförråd. Resultaten av elevtextanalyserna visar däremot att för lexikogrammatik är skillnaderna försumbara och även så för textegenskaper som disposition, textlängd och stil. Det som skiljer klasserna åt är deras sociala bakgrund och därmed det sätt de uttrycker sig på. Elever med medelklassbakgrund använder främst ett avancerat språk i sina texter och inventeringsstilen som argumentationsteknik. Elever med arbetarklassbakgrund använder däremot ett mindre avancerat språk i sina texter och punktstilen som argumentationsteknik. Det är sanno-likt dessa skillnader i uttryckssätt som gör att lärare tycker att det finns en skillnad mellan elevtexter, trots att innehåll och disposition är ungefär detsamma.

Den här uppsatsen syftar till att belysa källhantering i underkända texter av vetenskaplig karaktär från de nationella proven i svenska 3 och svenska som andraspråk 3 på gymnasiet. Källhanteringen granskas med textuell innehållsanalys och skribentrollerna kopist, samplare, omskapare och referent används som analysverktyg (Nilsson 2002). Totalt studeras 42 elevtexter, 21 från varje ämne. Resultatet visar att de flesta elevtexterna uppvisar en blandning av flera skribentroller. I få texter uppvisas referenten, kopisten och samplaren som mest framträdande. När endast textreproduktionen är i fokus visas vidare att omskaparen är den vanligaste skribentrollen i elevtexterna totalt sett. I texter skrivna i ämnet svenska förekommer främst omskapningar. I texter skrivna i ämnet svenska som andraspråk märks större variation bland de skribentroller som är dominerande och omskaparen, blandaren och referenten visas i flest texter. Generellt synliggör resultatet dock att det finns många likheter i texter, skrivna inom de två ämnena. Resultatet tyder på att mer övning gällande att skriva med egna ord och sammanfatta är nödvändigt i undervisning i båda ämnena för att fler elevtexter främst ska visa refererande som strategi. Vidare syns ett behov av att ytterligare arbeta med textbearbetning.