• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 335
  • 9
  • Tagged with
  • 344
  • 83
  • 77
  • 75
  • 72
  • 65
  • 41
  • 40
  • 40
  • 39
  • 39
  • 39
  • 39
  • 38
  • 37
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
171

Journalistrollen : en studie i skrivande journalisters yrkesroll / The journalist rôle : a study of a writing journalist's professional role

Södrén, Emma, Lindblom, Nathalie January 2010 (has links)
Denna forskning behandlar skrivande journalister och deras yrkesroll. Ändamålet med uppsatsen är att ge en klarare syn kring vad journalistrollen innebär och upplysa om att det inom denna roll finns mindre, men dock så viktiga, biroller. Fokus ligger på kvalitativa intervjuer med journalister från två lokaltidningar och en rikstäckande tidningen varvid diskussionerna kretsar kring journalisternas syn på sitt yrke, sin roll samt de möjligheter och begränsningar som finns i deras arbete. Det som kan konstateras är att journalistik är en komplicerad yrkesroll där gränserna för var rollen börjar och slutar är diffusa, men det gemensamma för samtliga journalister är det brinnande intresset för samhälle och politik, viljan att förändra och att ha möjligheten att förbättra.
172

Textanalys i fritt skrivande år 1-6 : Funktion, disposition, sammanhang och språk i elevtexter / Text Analysis in Free Writing Year 1-6 : Function, Outline, Coherence and Linguistics in Pupil´s Texts

Enblom, Catharina January 2009 (has links)
Detta är en longitudinell studie om fyra elevers skrivutveckling. Studien har pågått under elevernas sex första skolår. Syftet är att undersöka hur de kan utvecklas i sitt fria skrivande. Det har gjorts genom att studera elevernas texter, en från varje år. I denna textanalys har olika dimensioner studerats som funktion, disposition, sammanhang och språk. Resultatet visar en process där eleverna lär sig olika moment vid varierande tillfällen även om undervisningen ofta är lika för de flesta eleverna. Ett exempel är den stora skillnaden när eleverna börjar använda gemena bokstäver samt har punkt och initial versal på meningar. En elev kan redan i år ett skriva korrekta meningar medan en annan elev skriver nästan fullständiga meningar i år fem. Eleverna överanvänder även det de för tillfället håller på att lära sig. Det gäller bland annat stavning, dialog och olika stilmönster. Bokläsning och filmer ger även olika mönster som eleverna använder. En skillnad däremellan kan vara att vid bokläsning, dvs det som är skrivet, har allt förklarat medan det inte förklaras lika mycket i filmer. Ju längre berättelserna är desto svårare är det för eleverna att komma ihåg att förklara allt.
173

Utvecklingen av en animationspipeline : En handbok för animatören som är med och startar ett nytt spelprojekt

Rindevall, Karin January 2009 (has links)
<p>Denna rapport är en reflekterande text över skapandet av en digital handbok för animatörer som är med och startar ett nytt spelprojekt. Handboken är ett verk som gjordes som examensarbete på Högskolan i Skövde vårterminen 2009.</p><p>Rapporten beskriver processen bakom skapandet av handboken. Denna process innefattar praktiskt arbete på företaget Junebug AB i Malmö, en förberedande litteraturstudie av hur text skrivs på ett tydligt, pedagogiskt sätt, en ytterligare litteraturstudie av tidigare skrivna handböcker för animatörer, intervjuer med animatörer i branschen och på utbildningen och sammanställning av handboken.</p><p>Den centrala frågeställningen var: Hur kan man i handboksform på bästa sätt förmedla hur en animationspipeline1 tas fram, underhålls/effektiviseras och dokumenteras?</p><p>Målet med arbetet har varit att sammanställa en handbok som andra animatörer kan använda sig av. Syftet har varit att lära mig om en riktig arbetsmiljö i spelbranschen och förmedla detta i handboken. Ett sekundärt mål har varit att uppmana andra animatörer i spelbranschen och på utbildningen att bidra med sina erfarenheter, tips och råd genom intervjuer.</p><p>Resultatet blev en digital handbok på Internet för animatörer som jobbar, eller snart ska börja jobba, med animation i spelbranschen.</p>
174

Tyck och skriv : En studie i skriftlig argumentation på teknik- och energiprogrammet på gymnasiet

Kjellberg, Monika January 2006 (has links)
<p>Syftet med denna studie är att undersöka om språkkunskaperna i svenskämnet skiljer sig mellan eleverna på det studieförberedande teknikprogrammet och eleverna på det yrkesförberedande energiprogrammet. Forskningsfrågan är därmed: Varför uppfattas elevernas språkkunskaper och språkfärdigheter vara så olika på gymnasieprogrammen?</p><p>Eleverna i studien fick 30 minuter på sig att skriva en argumenterande text. Dessa texter har jag sedan jämfört med hjälp av variabler som lexikogrammatik (ordval, stavning, särskrivning, meningsbyggnad), textegenskaper (argumentation, disposition, textlängd, stil) och elevens bakgrund (föräldrars utbildningsnivå och elevens bostadsort). Jag har också intervjuat den svensklärare som undervisar i båda klasserna och delat ut enkäter bland andra svensklärare på skolan med frågor som bland annat behandlar hur de bedriver sin svenskundervisning och huruvida de anser att det finns skillnader mellan programmen i elevernas brukstexter.</p><p>Resultaten av lärarintervju och lärarenkät (där 5 av 6 lärare undervisar på både studieförberedande och yrkesförberedande program) visar att lärarna tycker att det finns en skillnad mellan elevers texter beroende på vilket program de går. De tycker att de elever som går studieförberedande program skriver fylligare texter med mer utvecklade argument och bättre ordförråd. Resultaten av elevtextanalyserna visar däremot att för lexikogrammatik är skillnaderna försumbara och även så för textegenskaper som disposition, textlängd och stil. Det som skiljer klasserna åt är deras sociala bakgrund och därmed det sätt de uttrycker sig på. Elever med medelklassbakgrund använder främst ett avancerat språk i sina texter och inventeringsstilen som argumentationsteknik. Elever med arbetarklassbakgrund använder däremot ett mindre avancerat språk i sina texter och punktstilen som argumentationsteknik. Det är sanno-likt dessa skillnader i uttryckssätt som gör att lärare tycker att det finns en skillnad mellan elevtexter, trots att innehåll och disposition är ungefär detsamma.</p>
175

Skrivdiskurser i kursplanen för Svenska A i gymnasieskolan

Strang, Pamela January 2010 (has links)
The title of this monography is Discourses of Writing in the Curriculum of the A-course in Swedish. The aim of this monograph is to find wich forms and discourses of writing that are emphasized and premiered in the curriculum for the first course in Swedish during secondary education in Sweden, grades 10-12. What kind of writing are presented to the students and what potentially miss due to the selection? Is any form of writing presented more thoroughly or as more important than any other in the curriculum? The professor of linguistics, Roz Ivanic, has formed different discourses of writing that she has found being used in education of writing. With these discourses of writing  I have applied them on the curriculum and then been able to see wich forms of writing that are premiered. By using close reading as a method of analyze I have been able to interpret the curriculum. I have connected close reading as a method with the hermeneutic analysis tradition. The discourses of writing is my tool and my theory wich holds different forms of writing that are connected to earlier science of writing that I present as a background in the monograph. The conclusion I have reached are that the curriculum holds four discourses of writing. That means that the form of writing that are presented to the students are a writing to imitate other types of texts, a grammatical correct spelling, a thotoughly processed text and knowledge about their own mental process that is activated during writing. The diskourse of writing that is presented as the most important in the curriculum is the skills discourse of writing. That leads to a form of writing in grammatically correct writing and prepares the students to adjust to a writing that is presented mainly in higher forms of education.
176

”Palla göra något svårt” : En undersökning av elevers resonemang vid valet av skrivuppgift på nationella provet i Svenska B

Shahsavar, Negin January 2011 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever resonerar kring valet av skrivuppgift på nationella provet i svenska B. Vad är viktigast när de gör sitt val och vad får detta för skrivpedagogiska konsekvenser? Könsmässiga skillnader i elevernas resonemang tas också upp och diskuteras. De teoretiska utgångspunkterna belyser elevers skrivande på gymnasiet och deras inställning till detta. Även nationella provets roll i skolskrivandet behandlas. Underlaget för undersökningen utgörs av en enkät som genomfördes bland 138 elever i åk 2 och 3 på en gymnasieskola i en liten svensk stad. Enkäten består av två delar. Eleverna har först fått rangordna olika alternativ efter vad de tycker är viktigast när de väljer uppgift på nationella provet och kommentera denna rangordning. Därefter har de fått välja mellan ett antal fiktiva uppgifter och motivera detta val. Undersökningens resultat visar att eleverna är mycket betygsorienterade när de väljer uppgift. Det är också viktigt för eleverna att uppgiften möjliggör en anknytning till egna erfarenheter och till ett mer personligt och fritt skrivande. De anser att uppgiftstypen krönika passar detta bäst. Artikeln och krönikan är de mest populära uppgifterna i enkätundersökningen, medan manusuppgiften är minst populär. Krönikan tycks på grund av sina mer personliga drag därmed ha tagit över de nu avlägsnade berättande uppgifternas popularitet. Det har också framkommit att de fiktiva kontexter som anges i de olika uppgifterna på nationella provet, i många fall avgör elevernas val. Situation och mottagare tycks följaktligen betyda mycket för eleverna i deras textproduktion medan genreangivelser har relativt liten betydelse.
177

Hur skriver gymnasister? - en kvantitativ analys av 20 elevtexter

Ivarsson, Emma, Winqwist, Therese January 2010 (has links)
Undersökningen omfattar 20 elevtexter med jämn könsfördelning, där kvantitativa analysen inkluderar antal ord per stycke respektive mening, samt andel långa och överlånga ord. Även problematiken kring användandet av det definita pronomenet de/dem/dom berörs. Analysen görs utifrån ett genusperspektiv och jämförelse med tidigare forskning innefattas. Syftet är att få insikt i hur gymnasister använder skriftformen i fråga om nämnda aspekter. Undersökningen visar att pojkarna överlag skriver längre stycken, medan flickorna har längre meningar. De använder lika stor andel långa ord, men andelen överlånga ord skiljer sig kraftigt åt då flickorna brukar flest sådana. Vad gäller de/dem problematiken finns det olika typer av felaktigheter i elevernas texter. Subjekt- och objektsfel är den mest förekommande felskrivningen, men även de istället för det samt dom används.
178

En jämförande analys av styrdokument för Svenska 3 och Svenska som andraspråk 3 : Centralt innehåll, kunskapskrav och bedömningsmatrisen för det nationella provet i kurserna Sve03 och Sva03

Liljeqvist, Anna January 2014 (has links)
Uppsatsen handlar om hur styrdokumenten i form av centralt innehåll, kunskapskrav och bedömningsmatrisen för det nationella provet ser ut i kurserna Svenska 3 (Sve03) respektive Svenska som andraspråk 3 (Sva03). Syftet är att se eventuella likheter och skillnader samt hur väl respektive kurs styrdokument överensstämmer med bedömningsmatrisen för det nationella provet. Fokus ligger på att jämföra kursernas styrdokument utifrån begreppet likvärdighet i bedömning som är ett tungt vägande argument för de nationella proven enligt Skolverket. Kursernas centrala innehåll och kunskapskrav har analyserats kvantitativt och kvalitativt. De kvantitativa aspekter som analyserats är: antal ord i texten, texternas nominalkvot eller informationstäthet samt texternas LIX-värde. De kvalitativa aspekter som studerats är polerna abstrakt- konkret samt textens samband i form av tema-rema. Resultatet visar att det fanns både kvantitativa och kvalitativa skillnader mellan kursernas styrdokument. Sva03 har ett centralt innehåll som är längre i antal ord och med en betydligt mycket högre nominalkvot än den för kursen Sve03. Kursen Sva03 skilde ut sig även när det gällde kunskapskraven (för betyget E) där kursen har ett betydligt högre LIX-värde än Sve03. Kvalitativa skillnader hittades likaså. Styrdokumenten för Sva03 är exempelvis mer abstrakt formulerade än de för Sve03. De texter som visade störst likheter var bedömningsmatriserna för det nationella provet och respektive kurs. I jämförelse med styrdokumenten för kurserna stämde matrisen bättre för Sve03 än för Sva03. Detta kan vara ett tecken på att det nationella provet inte ger en möjlighet att bedöma eleverna som läser Sva03 på ett likvärdigt sätt.
179

Skrift, bild och ljud : en studie av elevers digitala texter producerade i appen Book Creator

Haarstad Öberg, Anne January 2014 (has links)
Dagens elever möter texter som består av många olika delar, så kallade multimodala texter. Dessa texter kombinerar verbal text, bilder, diagram, film med mera. I denna undersökning skriver tre elever berättelser i appen Book Creator för iPad. Syftet med studien är att undersöka tre elevers texter utifrån forskningsfrågorna: vilka semiotiska modaliteter använder eleverna och på vilket sätt synliggörs elevernas multimodala textkompetens. I studien ingår även en reflektion över appen Book Creator utifrån vilka semiotiska modaliteter appen erbjuder, vilka områden i LGR11 appen kan stödja och vilket svenskämne den lägger upp till. Undersökningen är genomförd i undersökarens egen klass. Appen Book Creator valdes efter en förfrågan på olika nätforum. Grunden i undersökningen är Kress och van Leeuwens sociosemiotiska analysteori för texter och i undersökningen används begreppen komposition, funktionell specialisering, funktionell tyngd och multimodal affordance. Tre elevers texter analyseras utifrån dessa begrepp. Texterna visar att eleverna har kunskaper om när de ska använda de olika modaliteterna och vilken modalitet som passar bra att använda. Som många forskare i den tidigare forskningen visar är det viktigt att läraren väljer rätt uppgift och vet vad han/hon vill ha ut av den. Undersökningen visar även att lärare behöver mera kunskap om hur multimodala texter ska analyseras och även hur man ska undervisa om dem. Skolan behöver ändra fokus från den verbala texten till den multimodala
180

Spöken och dagmammor : En barnroman / Ghosts and Daycare : A Children's Novel

Larén, Sanna January 2018 (has links)
Spöken och dagmammor är en barnroman med inslag av fantastik och komik för läsålder 6-9 år. Dagen innan höstlovet får storasyster Eva-Sofia och lillebror Stig reda på att deras fritids ska vara stängt under lovveckan. Varken mamma eller pappa har möjlighet att stanna hemma från sina arbeten för att passa dem. Det blir till att hitta en dagmamma! Pappa hittar snart den billigaste dagmamman i hela staden, i en gammal knarrande katalog som han stolt sparat undan. Dagmamman visar sig vara en mycket tystlåten kvinna och i huset där hon bor är det dammigt och fullt av gamla grejer. Eva-Sofia hade mycket hellre stannat hemma och spelat TV-spel hela lovet, men Stig hittar snart en och annan liten kompis i huset att leka med. Dessutom träffar syskonen på en spion som påstår att det kan finnas spöken i dagmammans hus. Det kanske inte är så dumt hos den där dagmamman ändå? Berättelsens huvudsakliga tema är spökmysteriet och syskonrelationen, som berättas med en stor kopp humor. Men där finns även implicita motiv såsom kritik mot en stressad vuxenvärld, samt fördomar kring det eller dem som är främmande. Är barn egentligen rädda för det som är okänt eller är det bara vuxna som lär dem att vara det?

Page generated in 0.0603 seconds