Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs 1 anpassar sin läsundervisning för att stödja och utmana eleverna i sin läsutveckling. Vår studie har som utgångspunkt ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilket belyser samspel och kommunikation mellan individer som två viktiga aspekter för individers kunskapsutveckling. Vi har genomfört en intervju med nio olika lärare för att besvara forskningsfrågorna. Resultatet visar att de flesta lärarna samarbetar med förskoleklasslärarna genom att ha en överlämningsdiskussion för att skapa en tydlig bild om var eleverna befinner sig i sin läsutveckling. Det är även vanligt att specialläraren hjälper klassläraren att genomföra olika screeningstester för att bedöma elevers läsförmåga och anpassa läsundervisningen utifrån elevers behov och förutsättningar. För att anpassa läsundervisningen använder lärarna läromedel med olika svårighetsgrader, digitala hjälpmedel, samarbetsövningar och nivåanpassade läsläxor för att skapa möjlighet för alla elever att utvecklas i sin läsning. Vårdnadshavares involvering inom elevers läsutveckling är även en viktig aspekt som lyftes fram i resultatet. Slutligen visar resultatet att lärarna arbetar på ett varierande arbetssätt och bedriver en anpassad undervisning som hjälper eleverna att utvecklas som läsare och att uppnå kunskapsmålen inom läsningen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att utifrån resultatet använder lärarna de individualiseringar som de bedömer är gynnsamma för klassens behov och förutsättningar.

No description available.

Denna uppsats behandlar bloggverktyget i undervisningssyfte. Syftet är att undersöka hur ett urval av svensklärare i grundskolans senare år på olika sätt resonerar kring användandet av bloggverktyget i skrivundervisningen. För att uppnå detta syfte har fem stycken lärare intervjuats vid personliga möten genom halvstrukturerade intervjuformer. Dessa lärare uppvisade en varierad syn på så väl själva bloggverktyget som dess användningsområde. Majoriteten av dessa lärare ställer sig huvudsakligen positiva till bloggverktyget som helhet, men belyser också vissa kritiska aspekter så som elevernas trygghet, skrivutveckling och hur ett integrerande av elevernas fritid i skolan kan uppfattas av dem. Undersökningens resultat överensstämmer i mångt och mycket med forskningslitteraturen. Elevernas motviation till skrivning och att de skriver mycket på sin fritid belyses. Likaså skolans ansvar att anpassa undervisningen till det samhälle den verkar i och är skapare av. Den svenska skolan som genomsyras av ett sociokulturellt lärandeperspektiv bör kunna utgå ifrån elevernas vardag och fritid för att ett dialogiskt klassrum ska kunna skapas. Därmed är bloggen ett utmärkt verktyg och redskap för undervisningen genom sin mångfacetterade utformning som ger möjlighet till att arbeta med kamratrespons och skrivprocessen på ett gynnsamt sätt.

Att studera nominaliseringar i gymnasieelevers texter ger en bild av elevers skrivkunskaper inför vidare studier och tydliggör arbetet med ett vetenskapligt skrivande i kursen svenska 3 i gymnasieskolan. Nominaliseringar bidrar bland annat till att skapa informationstäta texter, vilket är något som det vetenskapliga skrivandet kan kännetecknas av. Syftet med studien är att studera det vetenskapliga skrivandet genom nominaliseringar i elevtexter och med syftet vill vi också ge en bild av gymnasielärares arbete med och uppfattning om vetenskapligt skrivande genom nominaliseringar. Metoden grundar sig i en huvudsaklig kvantitativ metod med ett kvalitativt komplement. Den kvantitativa metoden består av en beräkning och en indelning av nominaliseringar i kategorier och den kvalitativa metoden omfattas av två intervjuer. Materialet utgörs av 72 elevtexter fördelat på två uppgifter som är hämtade från två klasser i kursen svenska 3 på gymnasiet. Utöver detta har vi genomfört intervjuer med svensklärarna i de två klasser som elevtextmaterialet är hämtat ifrån. Resultatet visar att fördelningen av nominaliseringar inte skiljer sig särskilt mycket mellan de två uppgifterna och att de flesta elever använder mellan 21 och 30 nominaliseringar per text. Den mest förekommande ändelsen är -ning. Intervjuerna tydliggör att nominaliseringar får ett begränsat utrymme i undervisningen trots att de ses som en viktig del av det vetenskapliga skrivandet och att användningen av nominaliseringar sällan är ett medvetet och aktivt val av eleverna.

Syftet med denna studie är att bidra med förståelse för hur lärare kombinerar skrivande för hand och digitalt skrivande i sin undervisning i årskurserna 1–3. Studien syftar även till att synliggöra hur lärarna anser att skrivsätten bidrar till elevers skrivutveckling i helhet. För att söka svar på studiens två frågeställningar intervjuades sex lärare verksamma i årskurserna 1–3. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer, för att sedan analyseras utifrån en fenomenografisk analysmetod. Resultatet diskuterades därefter i relation till tidigare forskning och det sociokulturella perspektivet på lärande som utgör det teoretiska ramverket vilken studien tar avstamp i. I resultatet framgår att majoriteten av lärarna bedriver en skrivundervisning där elever skriver mestadels för hand och förespråkar att integrera det digitala skrivandet då elever ska skriva längre texter.  Endast en av lärarna förespråkar att elever skriver med hjälp av digitala verktyg från förskoleklass och framåt. Ett av de didaktiska ställningstaganden vilka lärarna beskriver som styrande relaterar till läroplanens skrivningar som dels framhåller att elever ska få öva på att skriva med digitala verktyg, dels att elever utvecklar en läslig handstil i skrivundervisningen. Hur skrivsätten vidare kan bidra till elevers skrivutveckling har lärarna delvis skilda uppfattningar om. Sammanfattningsvis anses båda skrivsätten bidra till en ökad motivation och skrivlust om elever känner att de kan skriva.

Ett flertal studier lyfter fram ett forskningsresultat som tyder på att elevers motivation är avgörande för deras läs- samt skrivutveckling. Inom forskningen finns det däremot en lucka som kräver vidare studier och belägg för hur elevers motivation påverkas av olika skrivverktyg. Syftet med vår studie är således att undersöka hur elevers motivation i skrivundervisningen påverkas vid användning av digitala verktyg i jämförelse med papper och penna. Den teori som utgör en grund för studien är Self-determination theory, eller översättning till självbestämmandeteorin på svenska, som fokuserar på olika typer av motivation. För att besvara de formulerade frågeställningarna har elever i årskurs 2 deltagit genom att totalt 51 elevtexter samlats in och av dessa har 14 elever slumpmässigt valts ut för att delta i semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att det kan vara av betydelse att ha en varierad skrivpraktik då elever tenderar att motiveras mer av ett verktyg som de tidigare inte använt så mycket, än vid användning av något som de är vana vid. Resultatet visar även att skrivuppgifter i vissa fall kan påverkar motivationen mer än vad skrivverktyget gör och att elevernas egna uppfattningar om skrivvertygets nackdelar respektive fördelar har en viss påverkan. Vidare tyder resultatet på att elevernas texter ökar i längd och användningen av punkt och stor bokstav blir mer korrekt när de får skriva på datorn, vilket delvis kan bero på ökad motivation.

Elever i dagens skola skriver allt mindre för hand i takt med att de digitala verktygen sedan 1980-talet gjorde sitt intåg och meningarna går isär om hur detta påverkar elevernas utveckling. En del menar att skrivandet kräver visuella och taktila stimuli som sker i kontakt med penna och papper för få den bästa läs- och skrivutvecklingen. Andra anser att digitala verktyg öppnar fler möjligheter när det gäller kreativitet och gemensamhet vilket gör att till exempel mängden text ökar. Syftet med detta arbete är att få en bredare bild av en lärargrupps syn på analogt skrivande i jämfört med digitalt, vilka betydelser som tillmäts handskrift. Det ger också en bild över lärargruppens upplevelse över hur det saknas vetenskapligt baserat utvecklingsarbete kring handskrift i skolan.Som metod till min studie använde jag mig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att på bästa sätt kunna få en bild av en grupp svensklärares uppfattning och attityd till handskrift. Dessa intervjuer sammanställdes, kategoriserades och analyserades med hjälp av tematisk analys.Resultatet från mina intervjuer visar i sammanfattning att det saknas utvecklingsarbete i skolan som baseras på vetenskap. Resultatet visar också att det finns en samsyn bland lärargruppen att kunskaperna i att skriva för hand måste grundläggas i de tidigare skolåren och att det måste ske en progression genom hela grundskolan, och att det borde vara reglerat i styrdokumenten. Slutligen upplevs det att datorerna kan bli en distraktion om de inte används reglerat och med måtta, vilket medför att det är viktigt med rätt läromedel för att lättare kunna välja bort digitalt skrivande till att användas endast för och i samband med skrivuppgifter.

Syftet med denna studie är att undersöka mellanstadielärares ställningstaganden och erfarenheter av elevers digitala skrivande och skrivande för hand i svenskämnet. För att genomföra studien intervjuades fem verksamma lärare i årskurs 4–6. Den insamlade datan analyserades med hjälp av innehållsanalys och det sociokulturella perspektivet med de två begreppen mediering och scaffolding. Resultatet av studien visar att de deltagande lärarna använder sig olika mycket av digitalt skrivande och skrivande för hand i sin undervisning. En positiv aspekt som lärarna lyfter om det digitala skrivandet är möjligheten till redigering av texter. Lärarna i studien nämner även att det finns nackdelar med att låta eleverna skriva digitalt, som till exempel att det kan uppstå tekniska problem med datorer. Flera av lärarna anser att det är viktigt att låta eleverna skriva för hand för att utveckla en läslig handstil. Alla tar upp att eleverna tycker att det är jobbigt att skriva för hand och bygger därför upp ett motstånd som en negativ aspekt av detta skrivsätt. Resultatet visar även att samtliga lärare har fått fortbildning i användandet av digitala verktyg. Flera lärare uttrycker dock att den kunskap de har i digitala verktyg i undervisningen främst är eget inhämtande av kunskap, vilket signalerar att kunskap i digitalt skrivande inhämtas från annat håll än fortbildning.

Den här kunskapsöversikten syftar till att redogöra för olika aspekter som bidrar till ökad motivation hos elever i de tidiga skolårens skrivundervisning. Kunskapsöversikten är en sammanställning av tio vetenskapliga artiklar som har tagits fram genom en systematisk litteratursökning via databasen ERIC via Proquest. Genom våra söksträngar har vi velat undersöka vad forskningen menar vara bidragande aspekter till ökad skrivmotivation. Studierna som används i denna kunskapsöversikt har visat på resultat som lyfter olika aspekter som bidrar till ökad skrivmotivation. Dessa resultat har därmed analyserats, tematiserats, presenterats och diskuterats. Resultatet visar att det finns flera olika aspekter i undervisningen som påverkar elevernas skrivmotivation. En aspekt som lyfts och diskuteras extra är arbetet med digitala verktyg, då våra valda studier har ställt sig olika till detta. I slutsatsen diskuteras sedan lärares förhållningssätt till digitala verktyg utifrån gjorda praktikerfarenheter, valda studier samt utifrån styrdokumenten. Utifrån diskussionen dras en slutsats om hur lärare har möjlighet att påverka elevernas skrivmotivation genom utformningen av skrivundervisningen. Slutligen ges det förslag på hur vidare forskning inom området skulle kunna utformas.

Läsguide och synopsis för Sånna som oss   Den text som är mitt examensarbete består av delar ur mitt manus Sånna som oss. Texten består av olika scener ur manuset. Den första scenen är den första scenen även i manuset, resten av scenerna ligger i den ordningen de ska, men i huvudmanuset finns det scener mellan de scener som finns med i mitt examensarbete. Varför jag har valt att göra så är helt enkelt för att jag har velat prova de olika temana och stilbytena i läsningen som vi har haft av varandras texter under kursen detta läsår.      För att det inte ska bli förvirrande för examinatorn har jag skrivit ett synopsis, eller kanske snarare en beskrivning av händelseförloppet i det fullständiga manuset. Manuset är just nu på runt 200 boksidor och är tänkt att bli runt 250 boksidor.     Experiment med stil I manuset har jag experimenterat med att blanda olika stilar och stilnivåer. Jag har försökt att låta temat styra stilen. Eftersom Sånna som oss är en historia som handlar om en klassresa, både en linjär större sådan, men även ett dagligt sicksackande fram och tillbaka mellan olika samhällsklasser för huvudpersonen Lisa har jag valt att låta temat följa med även på stil och stilnivå. När Lisa är i miljöer som domineras av arbetarklass har jag arbetat med ett enkelt och rakt språk. I vissa avsnitt är stilen åt ’diskbänksrealism’-hållet. I andra avsnitt är stilen åt ’Harlequin’-hållet. I vissa scener är stilen rent av lätt överdrivet ’karnevalaktig’ eller lätt absurd.      I de delar där Lisa rör sig i de övre samhällsklasserna är stilen mer stilren. De avsnitten som har med opera att göra blir stilen mer poetisk, drömsk och ibland dras stilen till magisk realism.      Varför jag har valt att experimentera med stil på det här viset är dels för att jag vill använda stilen för att läsaren ska uppleva klassresan även stilmässigt i den litterära texten, inte bara i temat för boken och inte bara linjärt. Jag vill att läsare ska följa med på Lisas sicksackresa mellan klasserna och därmed även genom både själva historien och genom stilbytena som löper sicksack genom texten. Jag vill prova om det fungerar att arbeta med stilbyte på det sättet i en längre text.   Rubriker Rubrikerna är just nu bara arbetsrubriker för att bättre hitta i manuset, så de behöver inte läggas så mycket vikt vid. Det är oklart om jag kommer att behålla rubrikerna som de är i nuläget, i annan form eller helt ta bort dem. Orsaken till att de är med här är för att det ska hjälpa examinatorn att hänga med i texten och förstå när det är scenbyte.   Synopsis Sånna som oss är en uppväxtskildring, en ”My fair Lady” berättelse som utspelar sig under mitten av åttiotalet. Huvudpersonen Lisa är femton år och bor med sin mamma som är frisör och styvfadern som är sjöman. Mamman är lätt besatt av filmen och musikalen ”My Fair Lady”. Hon förstår inte att den är en ironisk kritik av klasskillnader, hon ser den som ett ’recept på hur man kan göra en arbetarflicka till en fin dam’. Mammans högsta dröm är att Lisa ska gifta sig rikt, helst med en direktör, men för att lyckas charma en sådan måste Lisa kunna föra sig. Eftersom mamman inte vet hur man gör, skickar hon därför Lisa till charmskola, sånglektioner, pianolektioner och talpedagog för att göra henne till en fin dam. Mammans drivkraft är hennes fattiga uppväxt. Mamman växte upp i ett litet omodernt soldattorp med föräldrarna och tre syskon. Det fanns varken el eller vatten indraget, utan vattnet fick hämtas ur en brunn och som ljus hade de fotogenlampor, som bokstavligen brännmärkte mamman svårt när hon var liten. Mamman växte upp under ransoneringsåren och det rådde konstant brist på mat. Det hon minns mest från sin barndom är kölden, hungern och mörkret. Mamman vill till varje pris göra Lisa till en fin dam som kan få en välbeställd make, det är den enda klassresan hon kan se framför sig för Lisa. Att Lisa själv skulle kunna göra en klassresa och till exempel gå på Operahögskolan eller läsa på Universitetet finns inte i mammans föreställningsvärld.        Familjen bor vid motorvägen, i utkanten av de fina områdena Påvelund och Långedrag. Lisa är ett av få barn med arbetarbakgrund i skolan, de andra barnen har föräldrar som är direktörer, läkare och advokater. Mamman hoppas att Lisa ska umgås med de ”fina” barnen i skolan, men Lisa blir utstött av tjejerna och på dagarna är Lisa skolans ”tjej-värsting” och umgås med Nils-Auge som är skolans ”kill-värsting”. Om detta vet mamman inget.   Lisas andningshål är hos hennes mormor i Sjunkäng utanför Linköping. Mormodern bor fortfarande kvar i det lilla torpet och driver det precis som då mamman växte upp där. I Sjunkäng har tiden i princip stått stilla sedan dess. För Lisa är somrarna hos mormodern på torpet en paus från alla krav, här får hon vara sig själv och bara vara en månad om året. Lisa älskar alla sysslor på gården och skulle helst ta över torpet en dag, men det skulle hon aldrig våga säga till mamman.   Lisas sångpedagog Maria ser att Lisa har en ovanlig talang för opera, Lisas röst är stark och spänner över tre oktaver. Sångläraren pushar Lisa att söka direkt till Opera­högskolan istället för gymnasiet. När Lisa presenterar idén för mamman säger mamman nej. Mamman är rädd att Lisa ska hamna i rännstenen om hon satsar på musiken. Mamman menar att när ’sånna som oss’ försöker sig på musik, oavsett opera eller annat, slutar det alltid i rännstenen. Hon förbjuder Lisa att sjunga för att hindra att detta sker. Mamman tvingar Lisa att söka till ekonomisk linje på Majornas gymnasium.      Mammans svek får Lisa att göra uppror på alla sätt hon kan för att straffa mamman för orättvisan, hon blir ännu vildare än förut och gör allt för att inte bete sig som mamman vill. Lisas klasskamrat Bella byter från ekonomisk linje till musiklinjen på Hvitfeldska gymnasiet och Lisa försöker en sista gång övertala mamman om att få lov att syssla med musik. Svaret är fortfarande nej. Mammans plan för Lisa är att bli chefssekreterare och därigenom träffa en direktör att gifta sig med.      När Lisa få detta sista nej rymmer hon till mormor och hoppas att få stöd av henne, men ingenstans i släkten får Lisa stöd för att få sjunga Opera. Hon återvänder tillslut till Göteborg och ekonomisk linje…