I detta examensarbete undersöks hur några lärare arbetar med skrivandet av faktatexter i skolans tidigare år, samt hur de upplever att skrivandet påverkar elevernas kognitiva utveckling och skrivutveckling. I denna studie har tio yrkesverksamma lärare deltagit genom en enkätundersökning, svaren har sammanställts och analyserats. I studien har även intervjuer genomförts på två yrkesverksamma lärare, dessa har transkriberats, sammanställts och analyserats. Olika teorier samt arbetssätt baserat på olika författares erfarenheter och pedagogiska förhållningssätt lyfts fram i denna studie, även hur de anser att de kan påverka elevernas skrivutveckling och kognitiva utveckling.     Studien visar att skrivandet av faktatexter påverkar elevernas skrivutveckling samt kognitiva utveckling på olika sätt beroende på vilket arbetssätt läraren väljer att använda.      Slutsatsen är lärarens förhållningssätt till och kunskaper om skrivandet av faktatexter påverkar valet av arbetssätt.

Abstract In my ambition to improve my writing and reflect upon the way I express myself I am, in this paper, going to study the purport of the term pathetic. I do this by inquiring what lexicon and dictionaries say about the term and by studying how the word can be used in present time. I apply the contemporary usage of the term pathetic to my own text and then adapt my text from how the term is used in our time. By doing this I clarify to myself how I look at my own literary style, what I want my writing to be like and how the progress in my composing is developing. According to the interpretations I have done, I find meanings like “ridiculous” and meanings which have to do with strong emotions as well. It is between these meanings the importance of the term pathetic can be seen – the aspiration of being emotional without crossing the line to the ridiculous becomes a part of my further texts. This paper also elucidates the way memories make us emotional, which has given me new ideas about writing, both stylistically and from the point of view of content. Furthermore, my conclusions can be used to analyze my prospective writing. In summary it is all about being able to balance on the pathetic tightrope.

Syftet med studien var att studera år 4-6 egna tankar om motivation för att ta reda på vad de själva känner att de behöver för att vilja skriva. Det ledde oss till frågeställningarna: Vilka faktorer upplever eleverna som betydelsefulla för att motivation ska skapas, Vilka yttre förutsättningar menar eleverna har betydelse för deras motivation betydelse för deras motivation samt Hur upplever eleverna samspelet i klassrummet och dess betydelse för deras motivation? Genom intervjuer, vilka har genomförts med totalt 16 elever på två olika skolor, har vi försökt nå ett djupare plan där eleverna fått chansen att dela med sig av sina innersta tankar om skrivsituationer. Studien gjordes med elever vars lärare ansåg att de saknade motivation till skrivande. Det visade sig tydligt att eleverna är olika och att de har olika erfarenheter vilket gör att deras svar visar att de även har olika behov. Resultatet pekar på vikten av ett meningsfullt arbete där tydligheten från läraren står i centrum tillsammans med ett stort engagemang. Men dessutom indikerar resultatet att eleverna har svårt att släppa den traditionellt formaliserade arbetsordningarna i skolan vilket ger negativa konsekvenser. Dessa uppfattningar kan förklaras med att eleverna inte är vana vid förändringar och inte kan föreställa sig att arbeta på ett annat sätt. Alla elever i studien ansåg att det var läraren som bestämde i klassrummet, och eleverna påpekade att det inte fanns mycket intresse av att skriva då man inte fick inflytande på undervisningssituationen. Förslag på vad som kunde motivera elever till skrivande var ökat datoranvändande. Idag användes datorn bara i mån av tid av utskrift av bilder, eller när någon behövde skriva rent.

No description available.

Att berätta sin historia är något som länge varit och är en essentiell del av psykoterapier. Klientens berättelsen antas bidra till att förklara och organisera viktiga livshändelser som orsakar lidande. Sedan 1980-talet har J.W. Pennebaker intresserat sig för effekterna av att genom skrivande ge uttryck åt sina "djupaste tankar och känslor". Han skapade en enkel metod; deltagare ombeds att under tre dagar i följd, under ca tjugo minuter vid varje tillfälle, skriva om sina djupaste tankar och känslor rörande påfrestande, traumatiska eller starkt emotionellt laddade livshändelser. Denna skrivandemetod har varit/är föremål för omfattande experimentell forskning och har visat sig ge positiva effekter både på det emotionella och det somatiska välbefinnandet. Bakomliggande förklaringsmodeller vilka bygger på kognitions och emotionsforskning samt inlärningsteoretiska principer har diskuterats av flera forskare. Syftet med föreliggande undersökning var att systematiskt beskriva den expressiva skrivandeprocessen samt att diskutera huruvida denna kan förklaras utifrån ett kognitivt beteendeterapeutiskt perspektiv. Med en explorativ ansats och en kvalitativ analysmetod bearbetades arton deltagares texter. Resultatet visar att den expressiva skrivandeprocessens komponenter har beröringspunkter med en kognitiv beteendeterapeutisk behandlingsprocess. Expressivt skrivande leder till en aktivering av känslor associerade till traumatiska/svåra upplevelser och tycks bidra till en kognitiv omstrukturering genom en genererering av alternativa tankar. Studien ger underlag till vidare forskning på området

No description available.

Anna Maria Lenngren (née Malmstedt, 1754-1817) was an eminent poet in Sweden during the 18th century and she is still known as one of Stockholms Posten’s sharpest satirists. The early stage of her career as a translator, when she was recognised as “mamsell Malmstedt”, had a great impact on her following work, which has been largely neglected. This master’s thesis analyses her largest translations: Lucile (1776), Zemire och Azor (1778), Arsène (1779), and Dido til Eneas (1778), in comparison with their originals. Throughout the work with comparing the translations to their originals, it became clear that two expressions, often used to describe the female main characters in the texts, are frequently added and/or emphasized in mamsell Malmstedt’s translations: virtue (dygd) and folly (dårskap). Through these expressions, Malmstedt changes the stories and themes of the original texts, and through her use of virtue and folly in her translations, we get access to a background, to a world of ideas, that can give us a greater understanding of her own poems and of her thoughts about being a writing woman in Sweden during the 18th century. To develop a better understanding of this world of ideas, this thesis takes its starting-point in the history of virtue, and uses a feminist literary theory by Sandra Gilbert and Susan Gubar, which explains how and why women’s roles in literature, as either angels or monsters, have had a great impact on female writers throughout history. Gilbert and Gubar’s theories are of great interest for this thesis since the female main characters in Anna Maria Malmstedt’s translations, defined by either virtue or folly, could be seen as ancestors of the angelic and monstrous characters that Gilbert and Gubar are discussing.

Denna studie ingår i ett forskningsprogram under ledning av professor Caroline Liberg vid Uppsala universitet. Programmet syftar till att utforska nya sätt att se på elevers tidigatextskapande, bland annat genom att fokusera samspelet mellan texters funktion, innehåll och form. Studien utgår från ett vidgat textbegrepp och en dialogisk syn på språkande, där även barn aktivt intar olika sociala positioner gentemot sina medspråkare. Syftet med studien är att studera elevers (årskurs ett) tecknarpositioner i multimodala elevtexter, i termer av dels hur eleverna skapar mening i sina teckningar, dels hur teckningar och det skrivna är relaterade. Sammanlagt har 57 multimodala elevtexter från två olika skrivsituationer i årskurs ett bearbetats i en kvalitativ semiotisk textanalys med en hermeneutisk metodologisk ansats. Analysen har genomförts med Hopperstads (2010) analyskategorier för barnteckningar – inspirerande av Kress och van Leeuwens (2006) funktionella semiotiska grammatik – samt de av Norman (2012) beskrivna relationerna mellan illustrationer och skrift. I studiens resultat introduceras tre nya interpersonella uttryckskategorier: Inbjudande, konceptuell och hindrande. Utifrån identifierade uttryckskombinationer och teckningarnas relation till skriften identifieras sedan åtta tecknarpositioner och ytterligare två tilläggspositioner bland de analyserade elevtexterna: presenterande, kontaktförmedlande (relationsstärkande), kontakthindrande (relationshotande), försäkrande-betryggande, lockande, berättande, beskrivande samt skriftorienterad tecknarposition. Diskussionen pekar på multimodalitetens betydelse för kategorisering av semiotiska uttryck samt tecknarpositioneringens relevans för textrörelsebegreppet. Vidare diskuteras resultaten i termer av coding orientations och egen röst, och att elevernas textmässiga förebilder påverkar vilka tecknarpositioner de intar. Dessutom argumenteras för att tecknarpositionerna kan utgöra ett verktyg i explicit literacyundervisning, som främjar elevers metakognitiva textmedvetenhet. Avslutningsvis diskuteras behovet av ytterligare studier av tecknarpositionering.

Huvudsyftet med denna empiriska studie har varit att undersöka om och hur några lärare på Åland praktiskt arbetar med multimodalt skrivande i årskurs 4-6, samt deras upplevelser av och inställning till det multimodala skrivandet i skolan. Det multimodala skrivandet har i denna studie definierats som att skriftlig, visuell och auditiv teckenvärld kombineras på ett eller annat sätt. Skrivuppgifter där text kombinerats med bild och ljud är exempel på detta. Genom halvstrukturerade intervjuer visar studien att det multimodala skrivandet förekommer relativt ofta, främst det som innefattar text och bild. Dessutom förekommer både analoga och digitala multimodala skrivuppgifter i undervisningen. Det visar sig att möjligheterna är många med lärare som generellt är positiva till det multimodala skrivandet i skolan. Det är snarare lärarna själva som begränsar den multimodala skrivundervisningen på grund av egen osäkerhet. Den digitala tekniken kan stundtals också ställa till med bekymmer. Vidare visar studien att lärare behöver utveckla och förstå att den multimodala skrivprocessen är en integrerad process där helheten är det centrala. Lärare behöver även utveckla den multimodala skrivkompetensen eftersom den granskande aspekten av texters budskap är lika viktig som att låta olika teckenvärldar samspela. Trots en obekanthet med begreppet så inkluderar lärare multimodalt skrivande i sin undervisning. / <p>Svenska</p>

No description available.