Elever med autism kan utmana läraren att finna rätt stöd för att eleverna ska utveckla sin skriftliga förmåga. Skrivande ställer krav på många förmågor som elever med autism kan ha svårigheter med. Syftet med vårt arbete var att finna goda exempel på hur några lärare arbetar med elever med autism som visar svårigheter med skriftlig framställning, samt hur några elever uppfattar det stöd de får. Vi använde oss av två fältstudier där vi observerade undervisningen samt intervjuade tre elever och fem lärare och resultaten tolkades genom det salutogena perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultatet visade att lärarna använde flera olika former av stöd utifrån varje elevs individuella behov. Lärarna lade tid på att skapa eget material, erbjöd olika sätt för eleven att visa sina skriftliga förmågor samt såg till att uppgifterna var tydliga, strukturerade och begripliga. Eleverna visade att de var nöjda med det stöd de fick och kände att de utvecklat sina skrivkunskaper. Vi såg att undervisningen handlade om mycket mer än att nå kunskapsmålen, lärarna lade även fokus på vilken form av skrivande eleverna kommer behöva i samhället samt att de fick med sig stöd de kunde använda efter de hade slutat skolan.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med undersökningen är att ur ett genusperspektiv beskriva, belysa, tolka och reflektera kring företeelserna: pojkars och flickors receptioner av en text, deras uppfattning om det egna skrivandet och om genus kopplat till skrivandet. Genom tidigare elevsamtal hade jag mött några pojkar som ansåg att det fanns skillnader mellan könen vad det gäller att skriva. Det jag visste sedan tidigare var att pojkar presterar sämre än flickor betygsmässigt i alla ämnen utom i idrott oavsett klasstillhörighet, etnicitet eller var de bor. Att <em>plugga</em> inte är förenat med att vara cool om man är pojke. Min utgångspunkt var att eleverna skriver lika, men att pojkarna inte visar detta öppet för att upprätthålla sin status. Det visade sig att alla elever utom en ansåg att flickor och pojkar skriver olika.</p><p> </p><p>I undersökningen fick eleverna först läst en text och därefter svarat på frågor. Frågorna berörde elevernas uppfattning om texten, perception, deras attityder till skrivandet och till genus och skrivandet. I analysen tittade jag bland annat på elevernas erfarenhet av literacy och jag jämförde antal ord och pronomen mellan flickor och pojkar. Texten eleverna läste var skriven i jagform, könsneutral, till sista ordet då det visade sig handla om homosexuellkärlek. Texten kan ha varit genusprovocerande får några elever, vilket då påverkat undersökningen. Reliabiliteten skulle öka om undersökningen fick samma resultat med en annan forskare vid en annan tidpunkt och med en annan typ av text.</p><p> </p><p>Vid en generalisering av resultaten tycker flickorna att: det är kul att skriva i skolan, det är lättast att skriva om känslor, de reflekterar över hur de skriver och de skriver längre texter. Pojkarna tycker: inte om att skriva i skolan, de skriver kortfattat, de skriver inte om känslor, de reflekterar inte över hur de skriver. Elevernas uppfattningar om kvinnligt och manligt skrivande är kopplat till traditionella könsmönster - flickor känner och pojkar är känslolösa.</p>

<p>Att berätta sin historia är något som länge varit och är en essentiell del av psykoterapier. Klientens berättelsen antas bidra till att förklara och organisera viktiga livshändelser som orsakar lidande. Sedan 1980-talet har J.W. Pennebaker intresserat sig för effekterna av att genom skrivande ge uttryck åt sina "djupaste tankar och känslor". Han skapade en enkel metod; deltagare ombeds att under tre dagar i följd, under ca tjugo minuter vid varje tillfälle, skriva om sina djupaste tankar och känslor rörande påfrestande, traumatiska eller starkt emotionellt laddade livshändelser. Denna skrivandemetod har varit/är föremål för omfattande experimentell forskning och har visat sig ge positiva effekter både på det emotionella och det somatiska välbefinnandet. Bakomliggande förklaringsmodeller vilka bygger på kognitions och emotionsforskning samt inlärningsteoretiska principer har diskuterats av flera forskare. Syftet med föreliggande undersökning var att systematiskt beskriva den expressiva skrivandeprocessen samt att diskutera huruvida denna kan förklaras utifrån ett kognitivt beteendeterapeutiskt perspektiv. Med en explorativ ansats och en kvalitativ analysmetod bearbetades arton deltagares texter. Resultatet visar att den expressiva skrivandeprocessens komponenter har beröringspunkter med en kognitiv beteendeterapeutisk behandlingsprocess. Expressivt skrivande leder till en aktivering av känslor associerade till traumatiska/svåra upplevelser och tycks bidra till en kognitiv omstrukturering genom en genererering av alternativa tankar. Studien ger underlag till vidare forskning på området</p>

<p>Stressymtom hos ungdomar, och bland dem främst unga tjejer, har ökat markant de senaste 20 åren och utgör idag ett stort hälsoproblem. Inom ramen för ett projekt mot stress i gymnasieskolan under år 2006 fick elever med självrapporterade stressymtom prova på metoden expressivt skrivande. Föreliggande studie bygger på det textmaterial som nio ungdomar lämnade in, där tjejer utgjorde en stor majoritet. Syftet med studien var att djupare förstå innebörden av ungdomars stress samt att undersöka hur processen ser ut när de använder metoden expressivt skrivande. Två stora områden som upptog deltagarna var relationer i familjen samt olika former av krav på prestation. Det är tydligt att föräldrarna har en fortsatt stor betydelse för dessa ungdomar på väg mot vuxenlivet. Skrivprocessen varierade för de deltagande ungdomarna. En bearbetning av svåra och/eller stressande händelser bedöms dock ha skett hos flertalet. Expressivt skrivande bedöms kunna vara en meningsfull intervention mot stress. I de fall ungdomar mår mycket dåligt kan man dock inte utgå från att expressivt skrivande är tillräckligt. Vidare forskning krävs för att mäta effekten av denna typ av intervention.</p>

No description available.

<p>Syftet med studien var att studera år 4-6 egna tankar om motivation för att ta reda på vad de själva känner att de behöver för att vilja skriva. Det ledde oss till frågeställningarna:</p><p><p><em>Vilka faktorer upplever eleverna som betydelsefulla för att motivation ska skapas, Vilka yttre förutsättningar menar eleverna har betydelse för deras motivation betydelse för deras motivation samt Hur upplever eleverna samspelet i klassrummet och dess betydelse för deras motivation?</em></p></p><p>Genom intervjuer, vilka har genomförts med totalt 16 elever på två olika skolor, har vi försökt nå ett djupare plan där eleverna fått chansen att dela med sig av sina innersta tankar om skrivsituationer. Studien gjordes med elever vars lärare ansåg att de saknade motivation till skrivande.</p><p>Det visade sig tydligt att eleverna är olika och att de har olika erfarenheter vilket gör att deras svar visar att de även har olika behov. Resultatet pekar på vikten av ett meningsfullt arbete där tydligheten från läraren står i centrum tillsammans med ett stort engagemang. Men dessutom indikerar resultatet att eleverna har svårt att släppa den traditionellt formaliserade arbetsordningarna i skolan vilket ger negativa konsekvenser. Dessa uppfattningar kan förklaras med att eleverna inte är vana vid förändringar och inte kan föreställa sig att arbeta på ett annat sätt. Alla elever i studien ansåg att det var läraren som bestämde i klassrummet, och eleverna påpekade att det inte fanns mycket intresse av att skriva då man inte fick inflytande på undervisningssituationen. Förslag på vad som kunde motivera elever till skrivande var ökat datoranvändande. Idag användes datorn bara i mån av tid av utskrift av bilder, eller när någon behövde skriva rent.</p>

Literacy Practices in Upper Secondary School. The Writing of Construction and Health CarePupilsThe aim of the dissertation is to demonstrate and explain the place and function writing has in allsubjects in two vocational classes in a Swedish upper secondary school. The material has beencollected through ethnographic field studies in construction and health care classes over one schoolyear. The material consists of literacy events, where pupils write, and the context of situation andtext are noted.In theoretical terms the study takes a discourse analysis perspective, where writing is seen fromwithin different frames. Writing is analysed based on an ideological view of literacy inspired byNew Literacy Studies using the context of situation and text with the aim of describing differentliteracy practices in both classes.The material was classified into three different situation types, two school-initiated and one nonschool-initiated. The first school-initiated situation type is orally-governed, the second writinggoverned,while it is less clear how the non-school-initiated type is inspired.In the writing situations we investigate the writing activities that are used, while texts areanalysed based on text acitivites. Writing and text activities are used together to explain the writingcompetences that are used in the writing situations.The conclusions are that writing gets little space and attention in both classes. The healthcare class writes in more situations and also writes longer texts than the construction class.Literacy practices differ between the classes. The health care class demonstrates one schoolgovernedwriting practice, while the construction class moves between two different schoolgovernedpractices. The literacy practices in the construction class are similar to the writing usagethat can be found at a building site. Writing is used in both classes mainly to structure and storeknowledge.The non-school-governed material also shows differences between the classes. Here too morewriting takes place in the health care class. The function of the non-school-governed writing is tocommunicate and inform through writing.

Stressymtom hos ungdomar, och bland dem främst unga tjejer, har ökat markant de senaste 20 åren och utgör idag ett stort hälsoproblem. Inom ramen för ett projekt mot stress i gymnasieskolan under år 2006 fick elever med självrapporterade stressymtom prova på metoden expressivt skrivande. Föreliggande studie bygger på det textmaterial som nio ungdomar lämnade in, där tjejer utgjorde en stor majoritet. Syftet med studien var att djupare förstå innebörden av ungdomars stress samt att undersöka hur processen ser ut när de använder metoden expressivt skrivande. Två stora områden som upptog deltagarna var relationer i familjen samt olika former av krav på prestation. Det är tydligt att föräldrarna har en fortsatt stor betydelse för dessa ungdomar på väg mot vuxenlivet. Skrivprocessen varierade för de deltagande ungdomarna. En bearbetning av svåra och/eller stressande händelser bedöms dock ha skett hos flertalet. Expressivt skrivande bedöms kunna vara en meningsfull intervention mot stress. I de fall ungdomar mår mycket dåligt kan man dock inte utgå från att expressivt skrivande är tillräckligt. Vidare forskning krävs för att mäta effekten av denna typ av intervention.

No description available.

No description available.