Uppsatsens syfte är att undersöka om det går att se förändringar i gymnasieskolans skrivundervisning över en tidsperiod på tretton år. Den teoretiska utgångspunkten är ett sociokulturellt synsätt där dialogismens tankar är dominerande. Materialet består av enkätsvar från gymnasieelever, fokusgruppsamtal med gymnasieelever och intervjuer med gymnasielärare. Det samlades in under 2013 och har analyserats med hjälp av innehållsanalys och tematisering för att se mönster i hur eleverna uttalar sig om responsen. Elevernas perspektiv är i fokus och deras tankar och känslor gällande lärarnas respons jämförs med andra elevers upplevelser från tidigt 2000-tal. Dessa upplevelser, tankar och känslor är hämtade från Suzanne Parmenius Swärds avhandling som berör samma ämne. Jämförelsen visar stora skillnader. I denna undersökning berättar eleverna om en dialogisk respons och aktiva klassrum medan Parmenius Swärds avhandling visade motsatsen, nämligen en monoligisk bristfokuserad responskultur. Detta pekar mot att skrivundervisningen håller på att förändras till att bli mer formativ.

The aim of this study is to investigate, from a didactic perspective, how teachers pursue their writing instruction. A certain focus is directed towards discursive writing and the way the teachers support second language learners. The purpose is to compare the teachers’ writing instruction regarding the aspects above. The lack of research when it comes to the practice of discursive writing and writing instruction, in Swedish primary schools, in general form the basis of this study. The following questions provide the framework of this study:What are the teachers’ perspectives and reflections on discursive writing and writing instruction in general? In what ways is the teaching in writing designed and how does the teachers’ reflect on their teaching? Is there a difference between how the teachers conduct their writing instruction, with regard to a second language perspective, and how does the teachers reflect upon that? The study is based on observations and interviews with two teachers regarding these matters. The theoretical approaches of this study are Ivanic’s (2004) discourses of Writing and Learning to write and the theoretical concept scaffolding (Wood, Bruner, Ross 1976, s. 89-90, 97-99). The results show, in conclusion, that the teachers’ writing instruction includes the majority part of Ivanic’s discourses but these are variously practiced. The major part of the teaching was, in both teachers’ classrooms, performed in accordance with the narrative genre but discursive writing was also practiced. The teachers showed an awareness of the importance of supporting second language students, but a difference in the way they conducted their writing lessons from this aspect was evident.

In this creative writing text I wanted to examine what happened with a man who regularly walked through the door of his apartment building and turned left. The man turned out to be Henrik, a divorced man in his mid 50:s. On one of his dog walks he meets Emma, a younger woman. The text examines Henrik´s and Emma´s background and present situation. Both of them are in a life crisis.

Syftet med examensarbetet är att undersöka gymnasieelevers attityder till skrivande i skolan. Det görs i studien sex kvalitativa forskningsintervjuer med elever vid ett mellansvenskt IT-gymnasium. Huvudresultaten i studien är att attityderna till skrivande i sig är ganska positiva. Men när det gäller skrivande i skolan är eleverna inte lika positiva. Eleverna känner press och stress inför skrivuppgifter och att de ibland är kritiska till de ämnen de får skriva om och till skrivuppgifternas utformning. Eleverna får också otillräcklig hjälp för att utveckla skrivandet. Vidare visar studien att eleverna behöver tycka att det är intressant och meningsfullt att skriva för att känna det engagemang och den motivation som krävs för att de ska kunna utveckla sitt skrivande. Studien åskådliggör också att det råder en avsaknad av undervisning i skrivande vilket gör det svårt för eleverna att utvecklas. De behöver exempelvis grundlig undervisning i skrivstrategier, det vill säga exempelvis lära sig hur man disponerar och bearbetar en text. Eleverna gör i stor utsträckning skrivuppgifterna individuellt och lägger dem i lärarens mapp. Därmed uteblir till exempel viktiga diskussioner både i grupp och i helklass. Det kollektiva lärandet saknas. / The purpose of this examination paper is to examine high school student’s attitudes to writing in school. The study contains six qualitative interviews with students at a Swedish IT-high school. The head results of the study are that the attitudes to writing are rather positive, but when it comes to writing in school the students are not that positive. The students get distressed and feel like they are under pressure when they are about to deal with a writing task. Sometimes they are critical to the subjects they are to write about. They are also sometimes critical to the way the tasks are designed. The students do not get enough help to develop their abilities to write. The study also shows that it is important that the students find writing interesting and meaningful; otherwise they do not get motivated and engaged. This will prevent them to develop as writers. The study illustrates that it exists a lack of teaching when it comes to writing. This makes it even harder for the students to develop. They need to be taught how to for instance arrange their texts. It also seems like the students does everything individual. It is important that the class works together as a group and that they discuss the texts they write.

Utgångspunkten för detta arbete är problemet att många ungdomar lämnar gymnasiet med otillräckliga skrivkunskaper vilket får konsekvenser för deras möjligheter att arbeta, studera och på andra sätt delta aktivt i samhället. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på skrivande och lärande är syftet med den här studien därför att undersöka vilka skrivkompetenser forskningen anser att eleverna behöver förvärva genom svenskämnets skrivundervisning i gymnasiet för att kunna delta aktivt i samhället. Dessa skrivkompetenser presenteras dels som generella kompetenser, vilka anses behövas oavsett framtidsplaner, dels som specifika kompetenser, vilka anses behövas för vidare studier och arbetsliv. Studien syftar också till att reda ut hur skrivundervisningen med fördel kan utformas för att eleverna ska ges goda förutsättningar att utveckla viktiga skrivkompetenser och således stå väl rustade för att möta samhällets krav efter fullgången skola. Arbetet är en litteraturstudie och bygger på forskning som undersökt svenskämnets praktik i allmänhet och elevers skrivande i synnerhet. I studien ingår också forskning om skrivande i en akademisk diskursgemenskap samt om skrivande i arbetslivet. Resultatet visar bland annat att de skrivkompetenser som elever behöver främst finns att hämta i diskursiva skrivuppgifter där eleverna ägnar sig åt problemutredande och ställningstagande textaktiviteter. De kompetenser som eleverna främst behöver utveckla är av diskursiv och kritisk art inklusive metakunskaper om skrivande. Skrivundervisningen behöver enligt studiens resultat vara explicit och iscensättas i autentiskt kommunikativa skrivsituationer. Dessa aspekter diskuteras utifrån ett demokratiskt perspektiv och problematiseras utifrån teoretiska förhållningssätt inom svenskämnet.

The main purpose of this essay is to study how teaching materials, such as textbooks, handle the teaching of writing in the course Svenska 1 in Swedish upper secondary school. The writing assignments and exercises in the textbooks are analysed using Roz Ivanič’s (2004) six original discourses of writing and learning to write. The essay also examines the current curriculum for the subject Swedish and more specifically the first Swedish course for upper secondary students, Svenska 1 and analyses it using Ivanič’s discourses of writing. Through a qualitative research study with quantitative features, the data could be counted and analysed. Five out of six discourses were found, the one not identified was the social political discourse. The result of the study shows that the genre discourse was the most prominent discourse in both the textbooks and the curriculum. The least prominent was the social practises discourse in both the textbooks and the curriculum. It did, however, share the last place with the creativity discourse in the curriculum. The result shows that both the textbooks and the curriculum have a strong academical approach to writing.

Mot bakgrund av den eventuella inskrivelsen av begreppet ”kreativt skrivande” i de nya ämnesplanerna för svenskämnet på gymnasiet har vår studie haft som ambition att undersöka lärares perspektiv. Genom fokusgruppssamtal har vi undersökt lärares beskrivna definitioner av begreppet, hur de beskriver att de arbetar med kreativt skrivande samt de uttryckta attityderna som går att utläsa både gentemot inskrivelsen och begreppet som sådant. För att analysera och tolka materialet användes Ivanič (2004) diskurser om skrivande.  Syftet med studien var att utveckla förståelse för lärares perspektiv på kreativt skrivande, både som något som redan används men också som något som kanske kommer att införas. I resultatet framgår det att det kreativa skrivandet redan tycks ha en plats i klassrummet, men att lärarna samtidigt framhåller vikten av att det skrivs in. Detta något motsägelsefulla resultat ska förstås utifrån lärarens yrkesmässiga position, där både autonomi i yrkesutövningen såväl som begräsningar utifrån läroplanen samexisterar. Analysen av materialet visar att den mest dominerande diskursen är den som Ivanič kallar genrediskursen, även om materialet även visar en tydlig kreativitetsdiskurs, framför allt då lärarna definierar begreppet. Sammantaget visar analys av materialet att lärarna har en till största delen positiv attityd gentemot att kreativt skrivande skrivs in. Däremot poängterar lärarna svårigheten med bedömning samt erfarenheter av tidigare implementeringar, något som eventuellt kan riskera det kreativa skrivandets plats i klassrummet.

Syftet med studien är att undersöka hur elever skriver berättande texter när de använder sig av analoga och digitala verktyg samt vilket av de två skrivverktygen eleverna själva föredrog att skriva med. Studien har genomförts i två olika kommuner i Sverige och i studien deltog totalt fyra klasser med elever i årskurs 2. Studien baseras på en experimentell undersökning där jämförelsen mellan berättelser skrivna analogt och digitalt undersöks med fokus på skillnader och likheter som uppstått baserat på skrivverktyg. Även en kvantitativ enkätundersökning har genomförts för att undersöka elevernas inställning till de olika skrivmetoderna. Parallellt med detta diskuteras digitala verktygs framväxt i skolan samt Hayes och Flowers modell som speglar den kognitiva processen hos eleverna med fokus på vad som händer under elevernas skrivprocesser. Andra teorier som åberopas är Piagets teori om utvecklingsstadium samt andra teorier kring elevers skrivande i de tidiga skolåren. Resultatet visar att det finns såväl likheter som skillnader i berättande texter skrivna digitalt och analogt av elever i årskurs 2. Studiens resultat visar att den variabel där störst skillnad uppstod var texternas längd eftersom det visade sig att de digitala berättelserna i snitt var längre än de analoga.

Syftet med studien är att öka kunskapen om lärares didaktiska arbete i skolämnet svenska med fokus på analogt och digitalt skrivande. Studien som är av kvalitativt slag bygger på tio semistrukturerade intervjuer med svensklärare på mellanstadiet som arbetar på fyra olika skolor inom samma kommun, där två av skolorna arbetar enligt modellen STL (skriva sig till lärande) och två av skolorna inte har någon uttalad modell kopplad till undervisningen, i syfte att undersöka om det fanns några skillnader hos dessa lärare. Som teoretisk ansats används ramverket TPACK i syfte att beskriva hur lärarna använder digitala verktyg i sin skrivundervisning och teori om kognitiva skrivprocesser används i syfte att belysa hur elevers skrivande förändras beroende på vilket skrivverktyg som används. Resultatet i studien visar bland annat att lärarna som arbetar enligt STL har fått mer kompetensutveckling kopplat till digitala verktyg och digitalt skrivande samt att de har en mer samstämmig syn på hur de digitala verktygen ska användas i undervisningen för att gynna eleverna mest möjligt, jämfört med de lärare som inte arbetar efter någon uttalad modell.

Syftet med studien är att undersöka elevernas skrivutveckling i årskurs ett när digitalt och analogt skrivande används, utifrån lärares uppfattningar och erfarenheter. Studien baseras på en kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer genomförs med fem verksamma lärare som arbetar eller har arbetat i årskurs ett. Resultatet av undersökningen visar att lärarna har en positiv syn på digitala verktyg och digitalt skrivande. Dessvärre är tillgången till digitala verktyg fortfarande ett hinder i skolorna som gör att lärarna inte kan utnyttja digitaliseringen så mycket som önskat. Lärarna poängterar att det är lika viktigt att behålla det analoga skrivandet och inte låta det försvinna. I årskurs ett anser lärarna att det är viktigt att skriva analogt vilket oftast blir av sig själv med tanke på tillgången som är bristande, för att i högre åldrar inkludera mer digitalt skrivande. I intervjuerna får lärarna besvara frågor om det arbetssätt de använder, vilket material de använder i undervisningen och även frågor som handlar om deras utbildning.