Syftet med studien var att studera år 4-6 egna tankar om motivation för att ta reda på vad de själva känner att de behöver för att vilja skriva. Det ledde oss till frågeställningarna: Vilka faktorer upplever eleverna som betydelsefulla för att motivation ska skapas, Vilka yttre förutsättningar menar eleverna har betydelse för deras motivation? samt Hur upplever eleverna samspelet i klassrummet och dess betydelse för deras motivation? Genom intervjuer, vilka har genomförts med totalt 16 elever på två olika skolor, har vi försökt nå ett djupare plan där eleverna fått chansen att dela med sig av sina innersta tankar om skrivsituationer. Studien gjordes med elever vars lärare ansåg att de saknade motivation till skrivande. Det visade sig tydligt att eleverna är olika och att de har olika erfarenheter vilket gör att deras svar visar att de även har olika behov. Resultatet pekar på vikten av ett meningsfullt arbete där tydligheten från läraren står i centrum tillsammans med ett stort engagemang. Men dessutom indikerar resultatet att eleverna har svårt att släppa den traditionellt formaliserade arbetsordningarna i skolan vilket ger negativa konsekvenser. Dessa uppfattningar kan förklaras med att eleverna inte är vana vid förändringar och inte kan föreställa sig att arbeta på ett annat sätt. Alla elever i studien ansåg att det var läraren som bestämde i klassrummet, och eleverna påpekade att det inte fanns mycket intresse av att skriva då man inte fick inflytande på undervisningssituationen. Förslag på vad som kunde motivera elever till skrivande var ökat datoranvändande. Idag användes datorn bara i mån av tid av utskrift av bilder, eller när någon behövde skriva rent.

No description available.

Diss. Växjö : Växjö universitet, 2007.

No description available.

The aim of this bachelor thesis is to try to make the experiences and perceptions of librarians concerning their own expertise visible and through that visualise possible competences related to writing activities taking place in public libraries today. The research questions of this thesis are: How do public librarians experience working with writing activities in relation to their expertise as librarians? Which competencies do public librarians perceive as important regarding their labour with writing activities taking place at the library today? Which work related challenges do public librarians experience in relation to writing activities? To answer these questions I have chosen a qualitative perspective. My method consists of six semi-structured interviews with public librarians, who have diverse experiences related to writing activities. The theoretical basis of this study consist of Herlings operational definition of expertise as a concept and it's related cornerstones such as foremost competences. Herlings definition is set in an organizational research tradition and focuses mainly on human resources within that. The findings of this study suggests that public librarians experience a connection between their area of expertise and writing activities. And that their related competences are useful concerning how you talk about texts in a group context.The librarians also suggest that challenges might be to find functioning forms for the activity.

Digitalt berättande har blivit en del av undervisningen i svenska de senaste åren. Än så länge verkar dock ingen omfattande forskning ha bedrivits i Sverige om hur arbetet med detta påverkar elevers skrivande. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka digitalt berättande och dess inverkan på grundskoleelevers skrivförmågor. Detta gjordes utifrån frågeställningen: På vilket sätt inverkar digitalt berättande på de kognitiva förmågorna i skrivprocessen? För att besvara studiens syfte och frågeställning insamlades totalt elva vetenskapligt granskade artiklar som presenterade empirisk data. Dessa hittades främst genom databaserna Scopus, ERIC och sökmotorn UniSearch. Resultatet visar att digitalt berättande kan ha en positiv inverkan på flera kognitiva förmågor som är involverade i skrivprocessen. Exempelvis påverkades förmågan att tänka kreativt, planera, och kontrollera sitt skrivande. Även förmåga att hantera språket ur ett grammatiskt perspektiv och budskapsförmedling påverkades. Utöver detta diskuteras möjliga förklaringar till att digitalt berättande skulle kunna bidra till att utveckla dessa förmågor. De förklaringar som lyfts handlar främst om att digitalt berättande som arbetssätt främjar elevsamarbete och är motivationshöjande. Forskningen verkar vara samstämmig i att digitalt berättande kan ha positiv inverkan på elevers skrivande. För att kunna dra mer slutsatser och utöka kunskap om detta anser vi dock att det finns behov av vidare forskning framförallt i skolans tidiga år och utifrån svensk kontext.

Skrivande är en central del i elevers utbildning och skrivande förekommer i de flesta skolämnen. Skrivande försiggår också i andra sammanhang än i skolan.  Syftet med denna studie är att undersöka och få en förståelse för hur elever upplever skrivande och att diskutera hur speciallärares arbete utifrån en sådan förståelse kan bidra till att stärka elevers skrivande. 45 texter skrivna av elever i årskurs 8 har analyserats och tolkats med hjälp av en hermeneutisk metodansats. Resultatet visar att elevtexterna lyfter många skilda skrivsituationer och texttyper. Elevtexterna ger uttryck för ambivalens i förhållande till skrivande såsom att det är både roligt och tråkigt, och för att det finns skrivande som är meningsfullt antingen för att det är ett måste eller för att det är något som man vill och har ett personligt intresse av. Det finns synpunkter på vad skrivande är och innebär, där bland annat stavning och innehåll tas upp. Elevtexterna lyfter fram det digitala skrivandet. De visar också vad som kan bli svårt med skrivande och hur dessa svårigheter kan upplevas. När resultaten av den empiriska undersökningen diskuteras i relation till tidigare forskning blir skiljelinjen mellan privatskrivande och skolskrivande framträdande. Motivationens roll för skrivande träder också fram, liksom upplevelsen av att ha svårigheter med att skriva. Speciallärare kan i sitt arbete verka för att synliggöra skrivandets komplexitet och uppmärksamma elevers privata digitala skrivande som ett stöd när skolskrivandet ska erövras. De kan också uppmärksamma vikten av meningsfulla sammanhang för skrivande.

Det här arbetet har handlat om att skriva fem låtar med låttexter på fem veckor och att samtidigt kontinuerligt öva på att använda textförfattarverktyget Object writing. Jag ville ta reda på hur jag kunde få mig själv att börja skriva låtar som handlar om mitt liv och mina känslor för att på så sätt bli mer personlig i mitt uttryck. Låtarna är skrivna på engelska. Undersökningen har resulterat i fem inspelade låtar med text melodi och grundläggande ackompanjemang på gitarr. Jag kom fram till att Object writing hjälpte mig att vara mer närvarande i mitt skrivande generellt och att detta i sin tur gjorde att alla låtar jag skrev hade en tydlig koppling till mig och mitt liv.

När elever börjar årskurs sju har de skiftande erfarenheter av skrivande och de har nått olika långt i sin skrivutveckling. Det ingår i skolans uppdrag att utifrån demokratiska värden utbilda och stärka eleverna i olika sätt att uttrycka sig, för framtida deltagande i samhället. Det finns få studier som täcker in både skrivande/skrivundervisning och elevperspektivet. Därför ville vi i denna studie ta reda på hur elever beskriver det egna skrivandet och den skrivundervisning som de har erfarit. Den studie som vi genomfört kan inte generera någon teori eftersom den inte innefattar någon större population, utan endast några elever, däremot kan studien väcka tankar kring elevers beskrivningar samt vad vi vuxna i skolan behöver tänka på för att stärka och stötta elever i deras utveckling. Syftet med vårt arbete var att beskriva några elevers perspektiv på skrivande och skrivundervisning. Vi använde oss av kvalitativ forskningsansats och fokusgruppsintervjuer för att undersöka våra frågeställningar. Vi genomförde fem fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 20 elever från två grundskolor i två olika kommuner. För att stärka studien tog vi i bakgrunden upp teorier kring skriv- och läsutveckling, skrivundervisning samt belyst betydelsen av uppgifters strukturer, samtal kring uppgifterna, repetition av dem och feedback på elevernas texter. I resultatet av studien kunde vi i elevintervjuerna hitta utsagor om det egna skrivandet, skrivutveckling och skrivundervisning. Dessutom fann vi att eleverna beskrev en del skillnader mellan årskurs sex och årskurs sju. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv såg vi i studien hur viktigt det är för eleverna att de känner sig sedda och lyssnade på, men också att det eleverna gör, är det som förväntas av dem utifrån de kunskaper och de förmågor som de har. Vi ville i vårt arbete betona det organisatoriska perspektivet och därigenom se till att ge eleverna förutsättningar för att lyckas nå så långt som möjligt i sin skrivutveckling.

<p>Sammanfattning</p><p>Detta är en fenomenografisk undersökning av konststuderandes upplevelse och uppfattning av skrivande som har koppling till den gestaltande processen. Nio studenter från flera olika högskolor har intervjuats. Både fri konst och tillämpad konst finns som inriktningar bland studenterna. Studenternas egna texter och deras oppositioner eller examensutställningar har legat till grund för intervjuerna och för tolkningen av dessa. Vid kategoriseringen har jag utgått både från uppfattning och upplevelse. Studenterna uppfattar skrivandet som ett reflexionsverktyg, ett kommunikationsverktyg, som både ett kommunikations- och ett reflexionsverktyg samt som en färdighet. Alla dessa uppfattningar förkommer i kombination med olika upplevelser.</p><p>De flesta studenter i undersökningen har upplevt skrivandet mödosamt. Ändå är det tydligt att samtliga uppfattar avgörande kvalitéer i det. Flera antyder att de har gått från en negativ till en positiv uppfattning under tiden som de arbetat med sin examenstext. Studenterna berättar också om kurskamrater som ändrat sig på vägen och hittat ett verktyg i skrivandet även om de varit mycket negativt inställda från början. Det finns, bland de studenter som deltar i undersökningen, olika val av estetik och olika förhållningssätt till skrivande. Man kan inte se att en viss typ av estetik skulle generera ett särskilt förhållningssätt till skrivandet. Det finns heller ingenting som säger att en givande skrivprocess är beroende av att man har lätt för att skriva. Någon som har lätt för att skriva kan uppleva processen förfärlig medan en annan student som måste kämpa med varje ord hittar ett nytt verktyg i sin konstnärliga process. Det mödosamma med skrivprocessen handlar om något annat än skrivproblem. Den här undersökningen indikerar att ett framgångsrikt skrivande skapar självförtroende och stödjer studenten i hans konstnärliga process. Den pedagogiska konsekvensen av undersökningen är att skrivandet inom institutionerna bör utvecklas. Det behöver komma in tidigare i utbildningen så att studenterna inte blir så stressade inför sina examensarbeten. De olika institutionerna måste ha en tydlig linje i frågan. Texterna behöver diskuteras på samma sätt som de gestaltande arbetena. Då är det förstås inte svensk grammatik som behöver diskuteras utan textens innehåll i relation till studentens gestaltande arbete.</p> / <p>SUMMARY</p><p>The experience of writing in art education</p><p>A phenomenografic study of the experiences of, and an understanding of the writing process in art education.</p><p>This is a qualitative study of how students in art education feel about and understand the writing process connected with their creative process. Nine students from different academies have been interviewed. Students from academies with both contemporary art and applied art are included in this study. The students' own written texts, their final exhibitions or their examinations have been the basis for the interviews and their interpretations. The data was analysed with a basis in both experiencing and understanding writing.</p><p>Writing is understood as a tool for reflection and self-communication and as a tool for communication with others as well as a tool for communicating aesthetics and one’s position in the art field. Writing is also understood as a tool used for the writing of applications for exhibitions and scholarships. These understandings exist in combinations with different experiences.</p><p>Most students in the investigation have experienced the writing process to be a laborious task, even though it is clear that every one understand the worth in writing. Some suggest that they have turned from having had a negative, to a positive understanding of the worth of writing during the process. The students also relate how other students have found the writing process awful from the start but have changed during the journey and found writing to be a useful tool. Among the students in this investigation there are individuals with different aesthetics and with different relationships to writing in general. It is not possible to find that a special kind of aesthetics relates to a certain relation to writing, nor is there anything to show that a positive relation to writing in general generates a good writing process in artistic contexts. A person who writes without trouble can find it difficult to write about their own artistic work, but others who struggle at every word can find the writing as a good tool to use in their art process. The problem with writing for students is something quite different than spelling and grammar. This investigation indicates that successful writing gives self-confidence and helps students in the creative process. The logical educational consequence based on this investigation should be a development of the writing process in creative education. Writing should be implemented early-on in the course, before the students start their exam work. The academies need to have a clear position/opinion of writing as a tool in the students learning process. It is important to discuss the students’ texts and continuously compare the content with their practical artwork.</p>