Det här examensarbetet är inledningen av en historisk roman. Berättelsen utspelar sig i Malmberget i svenska Lappland runt förra sekelskiftet.                        Året var 1887 när järnvägen från Boden nådde Malmberget och möjliggjorde en storskalig järnmalmsbrytning. Under 1890-talet och 1900-talet etablerades flertalet nya gruvor på berget. Till en början var det dagbrott, men när man var tvungen att frakta bort mer gråberg än vad man fick järnmalm övergick man till underjordsgruvor. Malmberget var under den här tiden Sveriges eget Klondyke (gruvorna i Kiruna etablerades först trettio år senare) och lockade många arbetssökande. De första som arbetade i gruvorna var rallarna som efter järnvägens slutförande blev kvar på orten.                        Människorna som kom till Malmberget för att arbeta i gruvorna fick inte köpa lös mark att bygga bostäder på. Marken runt berget ägdes av Kronan som vägrade att sälja. Staten förbjöd även avverkning av träd och det gjorde att det saknades ordentligt byggmaterial till hus. Därmed tvingades man till att bosätta sig i enkla jordkojor och skjul byggda av dynamitlådor längs bergssluttningen intill gruvorna. Det var extremt dåliga bostadsförhållanden i Malmberget under hela 1890-talet. Men trots de enkla bosättningarna var det ett relativt rikt folk som bodde i Malmberget, till skillnad från andra kåkstäder i Sverige. Arbetarna tjänade bra i gruvorna och det blev populärt för handlare och knallar att sätta upp sina bodar och stånd i Malmberget i samband med likviddagar. Då klädde malmbergsborna upp sig och spenderade pengar.                       I Lappland rådde det under den här tiden spritförbud. Men rallarna och de tidiga gruvarbetarna var vana att supa. Det utnyttjades av lönnkrögare som smugglade in brännvin som såldes dyrt. Med spriten som flödade var samhället inte lämpligt för barnfamiljer. Frälsningsarmén och olika religiösa samlingar tog tillsammans med polisen upp kampen mot lönnkrögarna – en kamp som skulle komma att vara i decennier.                         Det var det här Malmberget som karaktären Anja Nuri anlände till. Hon rymde tillsammans med sin storasyster Greta från föräldrahemmet i Kemi när föräldrarna tänkte gifta bort henne. När den här romanen börjar har Anja och Greta befunnit sig i Malmberget i några år. Anja har gift sig med tornedalingen Per-Johan Perttu. De bor i ett enkelt skjul i vad som har kommit att kallas för Kåkstaden. Per-Johan arbetar som borrare i gruvan och Anja sköter hushållet. I den här romanen får man följa Anja och Per-Johan från 1890-talet och ungefär tjugo år framåt.                       Det här är en berättelse om kärlek och sorg. Förutom den historiska miljön vill jag förmedla hur människor kan drabbas av tragiska händelser och hur de tar sig vidare i livet.                         Berättelsen baseras på verkliga händelser. Inspirationen till karaktären Anja är min farmors farmor Anna Nurru och karaktären Per-Johan baseras på min farmors farfar Per-Ulrik Perttu. Tillsammans fick de elva barn, men bara två som överlevde till vuxen ålder på grund av de usla levnadsförhållandena.

I denna praktiknära studie undersöks på vilka kvalitativt skilda sätt studenter i högre utbildning kan hantera referatet i skriftliga examinationer och vad de behöver urskilja för att utveckla detta kunnande. Utifrån en fenomenografisk och variationsteoretisk ansats intervjuades 13 studenter i anslutning till sin skrivprocess och såväl transkriptioner från intervjuerna som studenternas texter utgjorde underlag för analys. Fyra kvalitativt skilda sätt att förhålla sig till att referera framträdde. Utifrån skillnaden mellan de fyra kategorierna identifierades fem aspekter som kan anses kritiska för att utveckla kunnandet. Studenten behöver urskilja att: A) ett relevant urval från källor görs utifrån en helhet, B) referatet skrivs med egna ord, C) den egna rösten kan användas i relation till referatet, D) det kan finnas fler läsare än examinatorn och E) referathantering är en del i ett vetenskapligt sammanhang. Resultaten diskuteras i relation till effektiv undervisning om referathantering i gymnasieskolan och högre utbildning.

Abstrakt Min text är tänkt att ingå som en del av en roman som jag påbörjade förra läsåret. Detta är en fortsättning på det jag påbörjade då. Texten handlar om Celia som växer upp som enda barnet i ett hem med alkoholmissbruk och ovanpå det, sexuella övergrepp. Hennes mamma vet inte vad hennes dotter utsätts för och har så fullt upp med sitt eget, att frågan är om hon hade märkt det även om Celia hade sagt något. Celia har också en vän sedan småskolan, Sanna. Hon har en helt annorlunda familjesituation än Celia och hon försöker att övertala Celia att berätta för någon vuxen. Celia vägrar och får Sanna att lova att ingenting säga. Ett löfte som Sanna håller. I början av högstadiet har Celia lärt känna Kina som också bor i huset där Celia och hennes familj bor. Kina har ungefär samma situation hemma, med en styvpappa som dricker. Celia låter sig övertalas av Kina att följa med på en fest. Där blir hon bjuden på sprit och i fyllan hamnar hon i säng med en kille. Mot sin vilja ställer Celia upp och har sex med Uffe, som han heter. Efteråt pratar inte Kina med henne och i hemkunskapen börjar Uffes kompisar att trakassera Celia, genom att kalla henne lättfotad och annat. Till slut brister det för Celia och all ilska, maktlöshet och frustration tar sig uttryck i ett anfall mot Uffes kompisar. Som tillhygge har hon en kökskniv. Ingen kommer dock till skada och förtvivlad över vad hon varit på väg att göra flyr Celia hem till sitt rum och till maten som hon upptäckt har en lugnande effekt. När Celia inte kommer tillbaka till skolan blir Sanna ledsen och förtvivlad. Det dåliga samvetet som hon känner för att hon inte berättat, gör att hon har svårt att släppa Celias öde och detta följer henne även upp i vuxen ålder. Som vuxen är Sanna gift med Stefan, som hon även har en dotter, Emelie, med. De åker med jämna mellanrum hem till Sannas barndomshem och Celia dyker upp som ett spöke mellan Sanna och Stefan. Något som Stefan tröttnar på. När de ett jullov är hemma hos Sannas föräldrar, stöter de av en händelse på Celia på en buss och Celia bjuder hem Sanna på fika. Sanna märker att Celia har problem bland annat för att hon verkar gömma mat. Hon är gravt överviktig och hennes man, Uffe, verkar vara allt annat än trevlig. Min text startar när Sanna, efter fikan, sitter i sin bil för att åter köra hem till sina föräldrars hus, Uffe och Emilia.

Denna kunskapsöversikt har som syfte att undersöka det kreativa skrivandets användningsområden i klassrummet. Med detta syfte i åtanke formulerades följande frågeställningar:  ●  I vilket eller vilka syften kan kreativt skrivande vara ett verktyg i klassrummet?  ●  Vilka exempel finns på hur kreativt skrivande används som verktyg?  Metoden som använts är informationssökning, både i internationella såväl som nationella databaser. Tio forskningsartiklar och andra typer av granskat material valdes ut och har sedan legat till grund för att besvara frågeställningarna. Resultatet är indelat tematiskt efter vilka syften eller fördelar som det kreativa skrivandet visade sig kunna användas för: kognitiva fördelar, fördelar kopplade till läs - och skrivande samt fördelar kopplade till förmedlandet av fakta eller stoff. Fördelar kopplade till läs - och skrivande beskrevs i en majoritet av texterna. Ytterligare ett syfte som upptäcktes är det kopplat till synen på utbildning samt rådande kunskapssyn. Även exempel på hur kreativt skrivande kan användas som verktyg redovisas baserat på de metoder som beskrivs i det valda materialet. Forskningsläget kring kreativt skrivande kan sägas vara bristfälligt, och vi efterlyser vidare forskning framför allt på svenska skolformer.

Syftet med översikten är att undersöka huruvida grammatikundervisning har någon effekt på elevers skrivande och i sådana fall vilken typ av grammatikundervisning som ger störst effekt. Vi har som utgångspunkt utgått från äldre forskning som visar att grammatik inte har någon effekt på elevers skrivutveckling. i denna kunskapsöversikt kommer vi att undersöka vad samtida forskning säger om detta samband. För att kunna besvara frågeställningen har vi utgått från tio systematiskt sökta forskningsartiklar. Resultaten av dessa visade att grammatikundervisning kan ha en positiv inverkan på elevers skrivutveckling om den ges i en funktionell kontext, såsom sentence-combining och riktad skrivning. Det mest effektiva resultatet nås när grammatik är inbäddat i skrivaktiviteter och inte undervisas som isolerade moment. Vi ser gärna att svensk eller skandinavisk forskning fokuserar på den här kombinationen - grammatik och elevers skrivutveckling.

Syftet med föreliggande studie är att ta reda på vad högstadieeleverna anser om användningen av smarta mobiltelefoner i skolan och mer specifikt inom svenskämnet samt vilka råd de vill ge lärare gällande mobiltelefonanvändningen inom svenskämnet och vilket inflytande de önskar inom svenskämnet. I digitaliseringsdebatten är pedagogers och hjärn-forskares röster höga emedan eleverna lyser med sin frånvaro. Enligt Skolverkets läroplaner reviderade 2018 för grundskolan (LGr11) och gymnasiet (LGy11) ska eleverna förses med digitala hjälpmedel i undervisningen för att utveckla de krav på digitala kunskaper som samhället ställer. Användningen av digitala verktyg i undervisningen ses å ena sidan som distraktioner och å andra sidan som en välbehövlig paus i studierna. Åsikterna kring hur användningen av digitala verktyg föreligger går isär, där pedagoger ser det som ett tillskott och hjärnforskare som negativt genom medförande distraktioner. Vad anser eleverna i denna fråga? Det är inte lika utforskat. I föreliggande empirisk studie genomförs kvalitativa halvstrukturerade intervjuer i strategiskt valda fokusgrupper. Medverkande elever läser svenska och går i årskurs 9 i en högstadieskola inom Stockholmsregionen. Etiska aspekter har efterlevts i enlighet med Vetenskapsrådets rekommendationer för god forskningssed. Resultatet i studien visar att eleverna använder mobiltelefonen till skolrelaterat arbete, så som att söka information, inspiration, lyssna på musik, använda som extra skärm, lyssna på texter, ord och ljudböcker. Några använder den för översättning av ord under skrivprocessen eller för att kommunicera med andra elever gällande skolrelaterade göromål. Elevernas upplevelse av inflytande när skolan beslutade kring mobiltelefonförbudet är lågt. Vidare är upplevelsen att inflytandet är lågt även i andra frågor och förslag som de framfört. Avslut-ningsvis ger eleverna råd till lärare kring den önskade användningen av mobiltelefonen och hur inflytandet bör utformas.

Whether the hand you write with has any impact or says anything about you has been debated for hundreds of years. The most cited in the media today is an association between left-handedness and creativity. However, handedness has also been associated with intelligence, with a small advantage for those being right-handed, according to a systematic review. The present study compared intelligence, measured by the Wiener Matrizen Test, across groups who self-reported writing always with the right, always with the left, or sometimes with the left and sometimes with the right hand (ambidextrous), in a sample of 8,399 Swedish adults. The right-handed group had higher intelligence than both left-handed and ambidextrous groups, with an effect size for the right-left difference of 0.18 for males and 0.08 for females. Although of little consequence for any individual, such effects may have practical consequences at the group level, and should therefore be taken into account when comparing groups across demographic categories. Left-handedness is, for example, 23% more common among males than among females. / Huruvida den hand du skriver med har någon betydelse eller säger något om dig har debatterats i hundratals år. Mest citerat i media idag är en association mellan vänsterhänthet och kreativitet. Hänthet har också associerats med intelligens, med en liten fördel för högerhänta, enligt en systematisk litteraturgenomgång. Föreliggande studie jämförde intelligens, mätt med Wiener Matrizen Test, över grupper som själv-rapporterat att alltid skriva med höger, alltid med vänster, eller ibland med höger och ibland med vänster hand (ambidexter), i ett sampel med 8.399 vuxna svenskar. Gruppen med högerhänta hade högre intelligens än både vänsterhänta och ambidextra, med en effektstorlek för skillnaden mellan höger och vänster på 0,18 för mänoch 0,08 för kvinnor. Även om sådana effekter har liten betydelse för individen kan de ha praktiska konsekvenser på gruppnivå, och bör därför beaktas när man jämför grupper med olika demografiska kategorier. Vänsterhänthet är till exempel 23% vanligare bland män än bland kvinnor.

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om vilken påverkan funktionellt skrivande har på elevers skrivutveckling. Studien görs inom ett projekt där man genomfört en intervention för funktionellt skrivande där interventions- och kontrollklasser jämförs. De frågor som undersöks är; Hur ser elevernas skrivutveckling ut, med avseende på mottagaranpassning, organisation av innehållet, innehållets omfång, ordförråd och meningsbyggnad? Syns det någon skillnad mellan interventions- och kontrollklasserna, och i sådana fall vilken? Undersökningen är kvantitativ i form av en textanalys bestående av 348 texter som är skrivna av elever i årskurs 1. Elevtexterna är skrivna av 46 elever i tre interventionsklasser och 44 elever i två kontrollklasser. Studien utgår från den funktionella grammatiken som är en del av det socialsemiotiska perspektivet. Resultatet visar att alla klasser ökar skrivutvecklingen inom samtliga områden förutom en kontrollklass, som försämrar sitt resultat inom områdena mottagaranpassning och meningsbyggnad. En interventionsklass har störst ökning inom alla områden förutom område innehållets omfång, då det är en annan interventionsklass som står för den största ökningen. Resultat visar även att interventionsklasserna har en större ökning än kontrollklasserna inom samtliga områden. Resultatet kan förklaras utifrån att funktionellt skrivande har använts som ett pedagogiskt verktyg i interventionsklasserna. I linje med tidigare forskning visar denna studie att funktionell skrivundervisning har betydelse för elevers skrivutveckling. Att fokusera på att ge lärare stöd och undervisningsstrategier har även i denna studie visat sig ha stor betydelse för elevers skrivutveckling.

This project investigates how the use of creative writing, time restriction and movement could benefit the flow of first impulses to gain a greater freedom in composing and performing. The essay describes two different methods and its impact on a creative process resulting in four new compositions. Towards the end, this bachelor thesis depicts how the playful framework provided by the methods have helped connecting the creative process with a more playful, allowing attitude, which provides the foundation for a more authentic artistry. / <p><strong>Kompositioner och arrangemang (av Vendela Tegerstrand &amp; Filip Eriksson):</strong></p><p>One Word</p><p>Resting In My Arms</p><p>Figuring Out</p><p>Weary Head</p><p>Changing/No Speed Limit</p><p>Feels Like Water</p><p>Keepin' You Closer</p><p>Walk On Water</p><p></p><p><strong>Medverkande:</strong></p><p>Vendela Tegerstrand - sång</p><p>Filip Eriksson – el-, akustisk gitarr</p><p>Manfred Hulebo – piano</p><p>Oliver Löwenham – elbas</p><p>Jonatan Lindh – trumset</p><p>Johanna Moraeus – violin 1</p><p>Sara-Felicia Nyman Stjärnskog – violin 2</p><p>Ellen Alveteg – viola</p><p>Erik Elvkull – cello</p><p></p><p><em>I uppsatsen förekommer ljudexempel som även finns bifogade som bilagor.</em></p>

Genom en kvalitativ intervjustudie så har vi undersökt hur pedagoger i förskolan möter, stimulerar och utmanar barn i sina skriftförsök och hur skrift synliggörs på förskolan. Studiens syfte är att ta reda på vilken kunskap pedagoger i förskolan har kring barns tidiga skrivutveckling. Enligt läroplanen för förskolan 98/10 ska pedagoger i förskolan utveckla barns intresse för skrift. Forskning säger att barn redan innan skolstart utvecklar ett intresse för texter och symboler. Studien belyser hur barn socialiseras in i skriften genom den kultur och miljö de får möjlighet att möta redan i tidig ålder. Det är då av vikt att barn på förskolan möter pedagoger som är lyhörda och ser deras skriftförsök för att kunna utmana och stötta dessa. Pedagogens roll är att erbjuda aktiviteter där barn ges möjlighet att integrera med varandra, och tillsammans med pedagog för att skapa ett lärande. Studien visar att pedagoger i stunden möter barns intresse för skrift när barn visar nyfikenhet för detta. Interaktion med personer i barnets omgivning och en miljö som erbjuder artefakter och tillfälle för kommunikation ses av pedagoger som en viktig del i barns skrivutveckling.