Utdrag ur Audition för tenorer och basar Audition för tenorer och basar är en relationsroman som utspelar sig i den fiktiva, avfolkade orten Sunnby i Södermanland under perioden nyårsdagen 2012 till slutet på maj 2013. Utdraget omfattar augusti – oktober, ungefär en sjundedel av romanens planerade omfattning.  Romanens huvudperson är Sara, 36-årig frilansande journalist/skribent från Stockholm som varit precis på gränsen till att gå in i väggen, utsliten såväl kroppsligt som känslomässigt. I relationer har hon också frilansat, inget av hennes förhållanden har varat särskilt länge. Sara vill försöka bryta sina mönster, och beslutet för henne till Sunnby där hon får hyra det vinterbonade torpet Höjden. Här ska hon försöka bygga upp sitt liv igen, och hon ger sig själv relationsförbud på minst ett år. I Sunnby finns naturen och tystnaden, kyrkan, skolan och Ica, ålderdomshemmet och damfriseringen. Här finns gemenskap och traditioner, men också människor som står inför förändringar. Även för den lilla damkören, som efter 40 års verksamhet närmast är en institution, stundar förändringar  – körledaren har länge velat föreslå att kören ska ta in manliga medlemmar.   När läsaren nu kommer in i texten har drygt sju månader förflutit sedan romanens början.

Det här skrivprojektet är en fortsättning på det jag arbetade med under det föregående läsåret. Här fortsätter gestalten Eli sin utveckling från att vara konstnärsstudent till att vara konstnär, men blir distraherad under arbetets gång. Detta eftersom hon hittat ett foto av en släkting som hennes mamma inte menar existerar. Denna person heter Cajsa och levde på mentalsjukhus under 50-talet. Cajsas avsnitt är dagsbokinlägg från tiden då hon levde där.  Projektet har varit en möjlighet att utforska den kompromisslösa ilskan hos en ung feminist som inte förstår världen eller sig själv, allt hon har är sitt uttryckssätt – konsten. Samtidigt har jag också fått gräva i ett av mina intressen, konsten i sig och konstnärskap. Precis som med Elis avsnitt har Cajsas delar inneburit en möjlighet att beskriva livet inuti de gamla mentalsjukhusen. Årtalet jag valt är 1954 av anledningen att då kom mediciner som Hibernal till Sverige. De betraktas som revolutionerande av vården för psykiskt sjuka, men också livet på mentalsjukhusen. Det var mediciner som behandlade schizofreni, innan hade det främst funnits lugnande mediciner och behandlingar som isbad, insulininjektioner och elchocker. Men kritik mot medicinerna har förekommit, att de gav patienterna lobotomi på kemisk väg i stället. Sjukhusen kunde öppnas upp mer, bli mer som ett hem – men på vilken kostnad?  En annan viktig del har varit att utforska språket, hur skulle tankarna se ut på pappret hos en person som tog dessa nya mediciner? Cajsas tankar går in i varandra, utan tydliga början och slut. Reglerna kring interpunktion utmanas när punkter och kommatecken inte används så ofta som det är brukligt. Samtidigt måste dagbokstexterna vara läsliga, vilket inneburit en spännande utmaning mellan experimentering och att tänka sig in i läsarens tankar till viss del.  Eli har i den här delen av texten fått veta alltmer om Cajsa, något som har kommit att påverka henne djupt. Främst genom att hon får allt svårare att göra konst, så hon ljuger för sig själv – hon kommer göra det imorgon, i över morgon och så vidare. Eli har för mig inneburit en möjlighet att utforska en karaktär som har dålig kontakt med sina känslor, vilket även innebär ett försöka att lura läsaren. Elis delar är visserligen berättade ut tredje person, men ligger väldigt nära henne.

Sandra är 12 år och har precis fått reda på att hennes mamma och pappa funderar på att skilja sig. Mamma har flyttat till en andrahandslägenhet och lämnat Sandra och pappan. Båda föräldrarna lovar att allt ska vara som vanligt, men det är det inte. Inget är som vanligt och Sandra försöker orientera sig i sin nya verklighet, men mest längtar hon efter hur det var och önskar att det ska bli så igen. I projektet ingår två manus som båda berättar Sandras historia men ut olika perspektiv och med olika fokus. I det första manuset berättas historien dels av Sandra själv och dels av ur ett tredjepersonsperspektiv. I det andra manuset berättas historien enbart av Sandra, i dagboksform. Det handlar om vad som händer inom ett barn och om relationerna mellan barnet och omgivningen i en livskris. / Sandra is 12 years old and has just found out that her mom and dad are thinking about divorcing. Mom has moved to a second-hand flat, leaving Sandra and her father behind. Both parents promise that everything will be business as usual, but it is not. Nothing is as usual and Sandra tries to orient herself in her new reality, but mostly she longs for how it was and wishes for it to be so again. The project includes two scripts that both tell Sandra's story but with different perspectives and with different focuses. In the first script, the story is told partly by Sandra herself and partly from a third-person perspective. In the second script, the story is told solely by Sandra, in diary form. It deals with what happens inside a child and about the relationships between the child and the environment in a life crisis.

Presentation och reflektion Fröet till min historia om Ester Lärka såddes en mörk novemberkväll när jag gick genom gamla stan i Eksjö. Framför mig såg jag en gestalt i hög hatt, blodröd rock och med en silverkäpp, som försvann mellan de gamla träbyggnaderna. Tanken att det var djävulen som visat sig slog rot. Eftersom jag alltid varit intresserad av folktro kopplade jag samman den här idén med spiritusar, som drar lycka och välgång till sin ägare, men att ägaren samtidigt förskriver sin själ till djävulen. På så sätt föddes min huvudkaraktär Ester, som är ett mänskligt dragväsen, som kan dra tur från andra människor genom att röra vid dem.  Ester har levt större delen av sitt liv i Göteborg där hon har jobbat för en välbärgad redare, Mauritz Stolpe. Hon har använt sina krafter för att Stolpe ska kunna sko sig på andras framgång. Hon har arbetat tillsammans med en ung man, Silas, men efter att hon råkat döda en man beslutar hon sig för att lämna Göteborg och bege sig till sin moster i Eksjö där hon hoppas kunna starta om på nytt utan att behöva utnyttja sin kraft. Silas följer efter henne på Stolpes order, men Ester vägrar att följa med honom tillbaka till Göteborg.  I Eksjö dyker djävulen upp och kräver att få Esters själ på grund av att hon dragit tur från andra. Ester måste nu försöka att antingen binda sin kraft eller överföra den till någon annan, samtidigt som hon måste stoppa Silas planer.  Arbetstiteln är Innan snön faller och handlingen utspelar sig alltså i Eksjö under 1880-talet, men med tillbakablickar till Esters tid i Göteborg. Genren är en variant av gaslamp fantasy för ungdomar. Den litterära stil jag föredrar att skriva utifrån är den hårdkokta och ungdomsgenren som kallas för teen noir. Typiskt för den här genren är våldsamheter, cynism, humor, kärlek, en dyster miljö, hopplöshet, antihjältar och utsatta ungdomar som svikits av de vuxna. Min tanke med det här skrivprojektet har varit att blanda drag från teen noir med inslag från romantiken och gotiken. Jag har också valt att lägga in ett deckarinslag.  Detta skrivprojekt påbörjades redan 2017 under kursen Att skriva fantasylitteratur. Eftersom jag har känt stor frustration kring texten på grund av olika anledningar valde jag att börja om helt. Det jag behöll i sin ursprungliga form från fantasykursen var de första tre sidorna i kapitel ett. Vissa enstaka scener har också fått hänga med till den här kursen, men de är omskrivna och anpassade till projektets nya förutsättningar. Det jag gjort är att jag har släppt en del gamla idéer och uppslag, samtidigt som nya har tillkommit. Några tidigare karaktärer försvann och en och annan ny bekantskap har dykt upp längs vägen.  Jag har aldrig arbetat utifrån synopsis utan jag skriver på intuition där jag låter karaktärerna och berättelsen vägleda mig. Den stora skillnaden under den här kursen är att jag har skrivit i kronologisk ordning. Tidigare har jag skrivit mer lösryckta scener där det har varit rejäla tidshopp emellan för att sedan fylla ut med scener allt eftersom. En anledning till att jag känt frustration kring det här projektet är för att jag skriver på just intuition. Jag har kört fast och inte vetat vad som ska hända härnäst. Att göra ett synopsis är dock helt bortkastad tid, utifrån tidigare erfarenheter. Det som hänt under året är att jag har börjat lita mer på att min skrivprocess fungerar. Jag har inte kört fast lika mycket som tidigare utan storyn har vuxit fram på ett mer naturligt sätt.   En rolig utmaning har varit att klä texten i en gammalmodig språkdräkt. Jag har till exempel alltid tyckt om hur karaktärerna i Jane Austens böcker talar. Detta högtravande och uppstyltade språk från en annan tid är så främmande från hur vi talar och det skapar intressanta kontraster. Jag är också uppvuxen i en familj som använder sig av en rad äldre, dialektala uttryck och att kunna gräva i och använda sig av det språkliga arvet blir ett annat sätt att kunna uttrycka sig i skrift, som man annars inte skulle göra. Jag strävar dock inte efter att vara historiskt korrekt. Språket i min text är en medveten blandning av ett mer ålderdomligt språk, men med inslag av moderna uttryck för att tilltala målgruppen. Jag tycker om att låta det gamla möta det nya. Under fantasykursen fick jag respons kring att ordet ”du” inte användes under 1800-talet, men i vissa relationer har jag ändå valt att använda ”du” för att visa närhet mellan karaktärerna.  Detta är första gången jag skriver ett längre projekt utifrån ett jag-perspektiv. Tidigare har jag alltid föredragit tredje person, men den här gången hade jag svårt att komma min huvudkaraktär nära. Jag-perspektivet blev då ett självklart val.    Under kursen har jag fått givande respons som har gjort att jag har kunnat utveckla texten. Jag har gjort många ändringar utifrån responsen, men vissa punkter har jag valt att bortse från just nu, eftersom jag behöver mer tid att fundera kring dem. Jag har bland annat fått respons om att det saknades miljö- och karaktärsbeskrivningar. En av anledningarna till att jag ofta missar detta med beskrivningar är för att jag ser allt så tydligt framför mig och då tänker jag inte på att jag även måste visa detta för läsaren. En annan anledning är att jag är så fokuserad  på handlingen, att jag glömmer bort att lägga till detaljer kring miljön och karaktärerna. Dessa kommer först senare och ibland behöver dessa beskrivningar ligga och gro för att jag ska hitta målande detaljer och inte upprepa mig.  När det kommer till inspiration har filmen Stolthet och fördom och zombier inspirerat mig genom att blanda genrer såsom historisk fiktion och fantasy. Även TV-serien I Dickens magiska värld har gett mig idéer när det kommer till deckarinslaget och hur miljön kan gestaltas.  Böcker som jag läst under kursen och hämtat inspiration från är bland andra Blynätter av Anna Jakobsson Lund, Farlig förmåga och Stjärnmärkt av Jessica Spotswood och trilogin The Baskerville Affair av Emma Jane Holloway. Under kursens gång har jag haft mina betänkligheter kring om det här projektet kommer att få en fortsättning, trots att skrivandet nu flyter på bättre än tidigare. Jag tänker att jag i nuläget har skrivit en tredjedel ungefär. Om historien om Ester någon gång blir klar är drömmen att skriva flera berättelser inom samma magiska universum, men med andra karaktärer som lever i olika tidsepoker och länder. Men om det blir av, det får framtiden utvisa.

Både i styrdokument och ute på skolor upptäcktes en skillnad i kreativ skrivundervisning vad gäller både upplägg och bedömning. Denna kunskapsöversikt syftar därför till att ta reda på vad som kännetecknar forskningen om kreativt skrivande i första språksundervisning i årskurs F-6. Vidare diskuteras begreppet kreativt skrivande samt vilka kvalitetsaspekter som lyfts fram i forskningen. Kunskapsöversikten är en systematisk litteraturstudie. Tillvägagångssättet bestod av sökningar i olika databaser på sökordet kreativt skrivande i kombination med förskoleklass, lågstadi*, mellanstadi* eller F-6. Sökningarna gjordes även med engelska översättningar av sökorden. Utifrån inkluderingskriterierna valdes 9 artiklar ut som undersökte kreativt skrivande i första språksundervisning i Europa. I artiklarna kunde tre teman urskiljas; samband mellan läs- och skrivförmåga, multimodalitet inklusive digitala metoder i den kreativa skrivundervisningen samt kreativ intervention vilka blev utgångspunkten för resultatpresentationen. Utifrån den tematiska uppdelningen presenterades artiklarnas syfte, metod och resultat, både i tabell och löpande text. Forskningen kännetecknas av en mängd olika aspekter som har som syfte att undersökas i relation till kreativt skrivande. Sammantaget identifieras där en rad faktorer och tillvägagångssätt som kan främja det kreativa skrivandet, så som läsning samt multimodala och digitala metoder. Inom alla tre teman visade resultaten på ett positivt samband mellan läs- och skrivförmåga eller förbättring inom kreativt skrivande. Artiklarna bestod till största del av kvantitativa sambands- eller interventionsstudier men även en kombination av dessa samt kvalitativ intervjustudie förekom. Artiklarna använde sig av lämpliga metoder i förhållande till vad som undersöktes. Vid granskning av artiklarna upptäcktes två kvalitetsaspekter, idébaserad samt språk- och strukturbaserad. Idébaserad kvalitet handlar om fantasi medan språk- och strukturbaserad kvalitet handlar om grammatik, meningsuppbyggnad samt ordval. Trots skillnaderna så har de en stark koppling till varandra, delvis eftersom båda behövs vid bedömning av kreativt skrivande men även för att ordval inte bara handlar om språket utan även baseras på idéer. Det finns i artiklarna förslag till flertalet olika didaktiska implikationer som rör läsning, multimodalitet, digitalisering samt interventioner. Kreativt skrivande är ett brett arbetssätt som bör användas i skrivundervisningen då det ger eleverna möjlighet till att lära genom olika metoder och därmed hitta det som passar dem bäst. Det är dock viktigt att kreativt skrivande bedömer både idéerna och språket. Vid granskning av forskningsfältet upptäcktes olika styrkor och svagheter. Styrkorna handlade om bredden av metoder, valet av metoder samt att det var aktuell forskning. Till svagheterna hörde bristen på kvalitativa studier som är gjorda på barn samt avsaknaden av intervju- och observationsstudier. Vad gäller förslag till vidare forskning finns ett behov av mer svenskbaserad sådan. Därtill hade mer kvalitativa studier, gjorda på elever i form av intervju och/eller observationsstudier, varit önskvärt då detta var en svaghet på forskningsfältet.

No description available.

Syftet med studien är att få en djupare inblick i vad som är meningsfullt skrivande för elever i en årskurs 2 och om detta är synligt i skrivundervisningen. Genom bidraget vill vi kunna engagera och motivera våra framtida elever samt utforma skrivundervisningen efter vad eleverna anser är meningsfullt. Detta vill vi belysa genom att undersöka vad elever anser är meningsfullt skrivande. Tidigare forskning är både nationell och internationell samt innehåller en del komponenter som är samstämmiga med vårt resultat. Det teoretiska perspektivet studien utgår från har fokuserats på sociala aspekter av skrivandet. I vår fallstudie med kvalitativa metoder har elevintervjuer, observationer och fältanteckningar tillämpats. Studiens begränsningar omfattar urvalet till endast en klass, därför ska resultatet ses utifrån den kontexten. Sammanfattningsvis har studiens resultat visat att skrivundervisningen i skolan inte alltid är meningsfull för eleverna, beroende på skrivuppgifternas utformning. Däremot visar resultatet att skrivundervisningen är meningsfull när den har ett tydligt syfte som fyller en funktion i elevernas liv, att skrivandet sker utifrån egna intressen samt genom kommunikation där skrivandet har en mottagare.

I slutet av 1800-talet startade många västeuropeiska länder vad som kallats "kampen mot tuberkulos". Sjukdomen skulle stoppas genom en utbyggd vård och förebyggande insatser. Barnhemmet jag har undersökt startades 1930, och syftet var att undvika smittspridning genom att ta emot barn till tuberkulossjuka. På 1950-talet breddades intagningen i takt med att tuberkulosen minskade. Trots detta kvarstod institutionens ursprungliga behandlingsideologi - att fämja hälsa genom näringsriktig kost och utomhusaktiviteter, och att vara ett hemlikt barnhem. Uppsatsen bygger till stor del på muntliga källor, vilket på många sätt har påverkat resultatet. Under intervjuerna fick jag höra om bestraffningar och andra kännetecken för totala institutioner, men också hur barnen bemötte dessa kontrollerande drag. Att se barnhemmet endast som ett uttryck för social kontroll blev omöjligt när jag lyssnade till minnen av gemenskap, trygghet och starka traditioner. Mötet med före detta barn och anställda på Marklunda barnhem tvingade också fram ett experiment med det akademiska skrivandet; den här uppsatsen är skriven som ett brev. / In the late 19th century, many western European countries formed tuberculosis programs consisting of special care and preventive measures. I have examined an orphanage that in 1930 started to receive children of the urban poor, in order to isolate them from their contagious parents. In the 1950s the admission became broader as the tuberculosis decreased. However, the institution’s care ideology - open air activities and nutritional treatments in a home-like and healthy environment - was sustained. My understanding of everyday life at this institution has been altered by the use of oral history. The nine informants told me about punishments and other characteristics of total institutions, but also how they resisted this. To regard the orphanage only as a means of social control became impossible when listening to memories of fellowship and strong traditions. Encountering former residents of the orpanage also made me experiment with academic writing; this thesis is formulated as a letter.

Studien handlar om modersmålselevers skrivande ur ett elevperspektiv. Syftet med detta examensarbete är att få ökad kunskap om modersmålselevers skrivande genom att undersöka de specifika svårigheter som eleverna kan möta när de skriver på modersmålet. Vi vill också undersöka hur elever själv uppfattar sina skrivförmågan för att skapa en djupare förståelse för metodval som främjar deras skrivförmåga samt kan motverka skrivsvårigheter i ämnet modersmål.  Frågeställningarna som ska besvaras för att uppnå syftet är: Hur beskriver elever sin egen skrivförmåga? Vilka tekniker identifierar elever som förbättrar deras skrivförmåga? Vilka faktorer identifierar elever som försvårar deras skrivförmåga? Studien grundas i semistrukturerade intervjuer och har en kvalitativ ingång med en fenomenologisk metodansats. Vi har använt en intervjuguide vid intervjuerna som har spelats in, lyssnats igenom och transkriberats. Vi har analyserat studiens insamlade data av studien med hjälp av Ivaničs (2004) ramverk i Diskurser om att skriva och lära sig skriva. Detta ramverktyg är till för att användas som ett forskningsverktyg för att kunna skilja olika skrivdiskurser åt.  Resultatet av vår undersökning är uppdelat i tre olika delar: elevers egen uppfattning om skrivande, studietekniker som främjar elevernas skrivande samt skrivande och undervisning. Vidare upptäckte vi att eleverna uppfattade det självvalda innehållet i skrivandet som lustfyllt, vilket i sin tur ökade deras motivation för skrivuppgifter. Däremot fanns det några elever som var missnöjda med modersmålsundervisningens upplägg i skolan. Eleverna uttryckte att en timmes modersmålsundervisning per vecka var inte tillräckligt, och att heterogena klasser hindrar dem från att ha en bra interaktion och ett bra samarbete i klassen.

Syftet med denna studie är att analysera debatten om handskrift och digitalt skrivande i 24 artiklar från Vi lärares tidningar under perioden 2020–2023. Under tidsperioden revideradesregeringens nationella digitaliseringsstrategi och en ny läroplan infördes. Eftersom åsikter kan inverka på politiska ställningstaganden, utformandet av läroplan och därmed lärares undervisning, är analys av debatten relevant. Studiens syfte konkretiseras i frågeställningarna:1) Vilka ståndpunkter ifråga om handskrift och digitalt skrivande i skolan intas i de olika artiklarna? Är ståndpunkterna föreskrivande, beskrivande eller normativa? 2) Vilka olika argument för och emot handskrift och digitalt skrivande framförs i artiklarna? Är de normativa eller beskrivande? 3) Vilka teoretiska perspektiv på lärande framträder i de argument som framförs i artiklarna? För att få svar på forskningsfrågorna analyseras artiklarnas ståndpunkter och argument med metoden argumentationsanalys. Centrala begrepp från en bredd av lärandeteorier används för att jämföra vilka teoretiska perspektiv på lärande som framträder i argumenten.Resultatet på första forskningsfrågan visar att en stor del av artiklarnas ståndpunkter förespråkar handskrift. Bland ståndpunkterna för handskrift uttrycks värdeomdömen i högregrad än sakförhållanden och uppmaningar till handling. Ståndpunkter för digitalt skrivandeuttryckersakförhållanden i högre grad än värdeomdömen. Resultatet på andra forskningsfråganvisar att argument för handskrift fokuserar på ökad inlärning och lärande, kognitiva funktioneroch identitetsutveckling medan motargument handlar om tid och ansträngning. Argument för digitalt skrivande fokuserar i stället på förenklad skrivprocess såsom ordbehandling och redigering medan motargument visar på försämrad kvalitet i textproduktion, och distraktioner.Argumenten för handskrift uttrycker sakförhållanden i högre grad än de för digitalt skrivande, som i högre grad uttrycker värderingar. Tidigare forskning både bekräftar och motsägerargumenten inom båda skrivsätten. Resultatet på tredje forskningsfrågan visar att argument för digitalt skrivande framför allt motiveras ur sociokulturellt och behavioristiskt perspektiv på lärande. Motargumenten mot digitalt skrivande återfinns samtidigt i både kognitionsteorier samt sociokulturellt och behavioristiskt perspektiv på lärande. För handskrift argumenterasframför allt utifrån både kognitivt och sociokulturellt perspektiv på lärande, även om motargumenten grundar sig i just samma perspektiv. Resultatet sammanfaller till viss del meden forskningssammanställning som visar att studier som tar ansats i kognitiv-psykologiskt och neurovetenskapligt perspektiv påvisar fördelaktiga resultat för handskrift medan studier med ansats i sociokulturell teori påvisar fördelar med digitalt skrivande (Wollscheid et al., 2016).Slutsatser som dras av studien är att eftersom den undersökta debatten samt tidigare forskning visar splittrade meningar gällande fördelar med handskrift och digitalt skrivande, beroende på vilket teoretiskt perspektiv på lärande som intas, kan det vara en utmaning för lärare att göra didaktiska val. Det ena behöver inte utesluta det andra men kunskaper om effekter är något som lärare behöver bära med sig in i undervisningen, vilket har betydelse för syftet med skrivandet och lärandet.