Sammanfattning Det är sedan länge känt att pojkar presterar sämre än flickor vilket även forsknings- och PISA- resultat enstämmigt bekräftar. I nuläget vet man inte vad det beror på att pojkar presterar 90% av flickors resultat. Studien ämnar undersöka vilka korrelationer som finns mellan betyg och elever i årskurs 6 användande av adjektiv, handlingsinriktade verb och pronomen. Dessutom ämnar studien utröna vilka korrelationer som återfinns mellan pojkar och flickor i relation till betyg. I studien kartläggs pojkar och flickors ordklassanvändande, textomfång, kön och betyg. De ordklasser som analyseras är adjektiv, handlingsinriktade verb och pronomen. Även ett ordvariationsindex genomförs utifrån handlingsinriktade verb.   En kvantitativ metod har använts för att analysera 94 nationella prov i svenska för årskurs 6. Materialet var samtliga elevtexter från en mindre skola, skrivna åren 2012 – 2014. Resultatet visar på små variationer mellan pojkar och flickors ordklassanvändande, textomfång samt betyg. Flickor som kategori visade sig prestera mer inom kategorierna textomfång, adjektiv och handlingsinriktade verb och hade också högre betyg än pojkar. Pojkar presterade marginellt bättre inom kategorin pronomen.   Slutsatserna som framkommer i studien är att höga andelar av tidigare beskrivna ordklasser, textomfång eller ordvariationsindex inte per automatik resulterar i höga betyg. Sammanfattningsvis kan analyser med hjälp av ordvariationsindex visa bredden på elevens ordförråd.

I denna studie undersöks vetenskapligt skrivande i tre läroböcker för ämnet svenska på gymnasiet. Detta görs mot bakgrund av den debatt som pågått sedan tidigt 70-tal där elevers och studenters bristfälliga skrivförmåga diskuterats. Vilket utrymme vetenskapligt skrivande får i läroböckerna undersöks där explicitgörandet av kompetenser granskas och implicit kunskap urskiljs. Kunskap och kompetens som undersöks kategoriseras efter Asks (2007) huvudkategorier kritisk-analytisk kompetens, akademiska textkonventioner och lyhördhet för stil- och skriftspråkskonventioner. Resultatet visar att implicit kunskap förekommer i läroböckerna där tydliga förklaringar och sammanbindande resonemang ofta utelämnas samt att den kunskap som tolkas vara implicit ofta explicitgörs ju längre in i läroböckerna som läsaren kommer. Resultatet av studien visar även att det är mer vanligt att vad och hur explicitgörs beträffande kunskap och kompetens, mer ovanligt är det att varför är tydligt explicit uttryckt. I läroböckerna får både text kopplad till vetenskapligt skrivande och text som behandlar vetenskapligt skrivande olika stort utrymme. Kunskap om och utveckling av den kompetens som får störst utrymme och fokus i läroböckerna är lyhördhet för stil- och skriftspråkskonventioner. Akademiska textkonventioner och kritisk-analytisk kompetens får minst utrymme i läroböckerna. Den senare kompetensen är enligt tidigare forskning den typ av kompetens som elever och studenter har svårast att uttrycka skriftligt. I de undersökta läroböckerna förekommer träning av kompetensen till övervägande del då källkritik behandlas.

Denna uppsats belyser digitala skrivverktygs möjligheter och utmaningar inom områdena skriftspråklighet och textskapande i svenskundervisningen i F-3. Ett alltmer digitaliserat samhälle ställer krav på skolan och lärarens användning av digitala skrivverktyg i undervisningen. Många barn har idag tillgång till olika digitala verktyg redan innan de börjar skolan och har en positiv inställning till att nyttja dem. Det är därför viktigt att lärare tar tillvara på detta intresse i undervisningen för att kunna motivera eleverna i sin skriftspråkliga utveckling. Syftet med uppsatsen är att belysa hur digitala skrivverktyg behandlas i forskning inom svenskämnet i grundskolan för årskurs F-3, med fokus på skriftspråklighet och textskapande. Den sociokulturella teorin och den kognitiva teorin ligger till grund för analysen av materialet. Materialet som undersökts är vetenskapliga artiklar inklusive en forskningsöversyn. Både nationella och internationella studier har undersökts. Resultatet visar att möjligheter som finns med att använda digitala skrivverktyg är dess positiva inverkan på redigering, samspelet och interaktionen mellan elever samt motivationen. Ordbehandlingsprogram med talsyntes hjälper elever att redigera sina texter, vilket leder till att eleverna upplever det mindre mödosamt att skriva vilket vidare leder till ökad motivation och längre texter. Utmaningarna med digitalt skrivande är att få texten personlig samt att det inte krävs lika mycket kroppslig ansträngning eftersom eleverna inte behöver forma bokstäver. För att digitala skrivverktyg ska ge en positiv effekt på skriftspråklighet och textskapande är det viktigt att läraren har kunskaper i hur och varför de ska användas. Digitala skrivverktyg ska medvetet och planerat och inkluderas i undervisningen. Genom strukturerad undervisning både i och om användandet av digitala skrivverktyg kan både skriftspråklighet och textskapande utvecklas, och meningsfullhet kring detta åstadkommas.

The aim of this Master’s Thesis is to study readers and authors of Harry Potter fan fiction, in order to answer the question of why they read and write fan fiction about Harry Potter, and which factors determine what kind of fan fiction stories they read. The empirical material consists of three qualitative interviews with fan fiction readers and authors, and a textual analysis of four internet forums for discussions about Harry Potter and fan fiction. The theoretical background is based on reception theory and reader-response criticism. The results show, that commitment to, and interest in, the source material is an important reason as to why the participants of the study read and write Harry Potter fan fiction. At the same time, most participants also feel frustration and dissatisfaction with the source material. Also, the results show that fan fiction can be a way of practising writing skills. Reading and writing fan fiction also attracts because it is fun, and because it gives an opportunity to explore how other Harry Potter fans have interpreted the source material. There are many factors that determine which stories the participants choose to read. Characters, and how they are paired with each other, play a vital role, as well as genre, rating, plot and the author’s language and writing style. Many participants read popular stories, and have favourite authors. Personal interpretation of the source material is a very important factor, since it will determine what a participant likes and is willing to accept in fan fiction. / Uppsatsnivå: D

The aim of this master thesis’s is to examine what functions writing activities can have in the public library. Some public libraries offer their visitors writing activities, for example courses and camps. The public library is an institution with a particular identity, with special norms and properties which participants within the institution construct and reproduce. The main question of this thesis is to investigate how writing activities can be a part of the public library’s institutional identity and what functions writing activities in the public library can have. The sub-questions are: How do individuals, like librarians, writing-leaders and participants, describe the writing activity? In which way do the individuals justify writing activities in the public library? In what way does the writing activity reproduce the public library’s institutional identity? To answer these questions a qualitative perspective has been added which mean that the primary information consist of interviews with individuals that have diverse experiences of writing activities in the public library. The theoretical basis of this study is a cultural policy model designed by Dorte Skot-Hansen, consisting of three rationalities: humanistic, sociological and instrumental. The rationalities explain what functions culture can have within the society. In the study the instrumental rationality has been modified into a market-orientated one, because the other two rationalities also can have instrumental properties. The findings of the study show that writing activities within the library can have different kinds of functions. Writing activities can have a self-developing popular-adult-education function, it can function as a cultural-agent, as a social-agent, it works like recognition for amateur-culture, it can be a meeting-place and a cultural experience. These functions show also how the writing activities reproduce the public library’s institutional identity. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this Master’s thesis is to examine the relationship between fiction and resistance from a postcolonial and feminist perspective. More specifically, the study is an examination of this relationship in ten novels by the Nigerian writer Buchi Emecheta. The resistance is studied by examining the way it is depicted in the texts, as well as whether the texts can be seen as a form of opposition. Both the resistance and its context are studied. The analysis is performed through a content analysis of ideas concerning the following four dimensions in Emecheta’s texts: intersectionality, colonialism and imperialism, traditional patriarchal structures and strategies of resistance. The study shows that Emecheta’s novels have a clear political perspective and perform a powerful critique of both imperialist exploitation and traditional patriarchal structures, whilst at the same time illustrating the way different power structures are interoperating. The main strategies for resistance in the texts are based on solidarity, decolonization and self-definition. The context for resistance that is presented to the reader in Emecheta’s novels is a highly variable reality in which different power structures interact and change, which implicates that the methods of resistance varies too. The novels depict as well as constitute resistance, through the ideas conveyed and by the act of writing. The novels present a counter argument against imperialist and patriarchal notions, at the same time as they are offering an opportunity for increased self-understanding, self-definition and transcendence of given positions.

Denna studie syftar till att undersöka hur grundskollärare arbetar med skrivande och skrivuppgifter på lågstadiet. Detta undersöker vi genom kvalitativa intervjuer med sex stycken grundskolelärare som undervisar i F-3 i svenska. Under intervjuerna ställer vi samma frågor till samtliga lärare, genom detta kan vi sedan analysera och jämföra den data som vi får på ett rättvist sätt. Vid analysen av vår data använder vi oss av den tematiska innehållsanalysen för att analysera och så att resultatet blir så tydligt som möjligt. Dessa intervjuer visar att alla lärare tar hänsyn till elevernas aktuella intressen och kunskaper vid utformandet av skrivuppgifter. Samtliga lärare tar hänsyn till elevernas olika förkunskaper och anpassar undervisningen till de olika nivåerna som eleverna ligger på. Vidare visar resultatet att ett övervägande antal av lärarna väljer att arbeta med skrivuppgifter på samma sätt med alla uppgifter. Detta gör att eleverna känner sig trygga i arbetssättet och kan fokusera mer på själva uppgiften än på strukturen runt omkring den. Resultatet visar även att det är viktigt att elevernas texter har en mottagare så skrivandet blir mer verklighetsförankrat för eleverna, genom detta blir skrivandet mer betydelsefullt än om texten endast stannar hos läraren. Genom denna studie har vi funnit flera faktorer som påverkar arbetet kring skrivuppgifter, bland annat elevgruppens nivåer, arbetslagets sätt att arbeta, resurser från skolan samt lärarnas egna tolkningar av LGR 11 och dess kunskapskrav.

<p>Att elever lär med hjälp av dem som kommit längre i utvecklingen än dem själva finns det omfattande forskning om  och även att responsarbete mllan elever borde ge ett positivt resultat i elevers skrivande. I den litteratur vi läst på Lärarprogrammet märker man att lärare, lärarutbildare oc forskare ställer sig positiva till responsarbete som en del i elevernas skrivprocess och utveckling.</p><p>Jag vill med denna undersökning ta reda på vad eleverna själva anser om att använda sig av responsarbete som en del av skrivprocessen genom att använda mig av elevenkäter där eleverna får motivera sina svar.  Genom att intevjua två lärare har jag också försökt ta reda på om deras tankar överensstämmer med elevernas. Att använda metodtriangulering i denna undersökning ger mig djupare svar än att endast ha enkäter.</p><p>Undersökningen visar at de allra flesta elever i år 1 och i år 3, både i studieförberedande och i yrkesförberedande gymnasieprogram, har en positiv inställning till responsarbete. I svaren till både elevenkäten och lärarintervjuerna framkommer även att elever och lärare har liknande motiveringar till sina positiva attityder. I elevsvaren finns en skillnad mellan pojkar och flickor. Flickor tycker bättre om att ge respons medan pojkarna hellre tar emot respons än ger den.</p>

<p>Detta är en longitudinell studie om fyra elevers skrivutveckling. Studien har pågått under elevernas sex första skolår. Syftet är att undersöka hur de kan utvecklas i sitt fria skrivande. Det har gjorts genom att studera elevernas texter, en från varje år. I denna textanalys har olika dimensioner studerats som funktion, disposition, sammanhang och språk.</p><p>Resultatet visar en process där eleverna lär sig olika moment vid varierande tillfällen även om undervisningen ofta är lika för de flesta eleverna. Ett exempel är den stora skillnaden när eleverna börjar använda gemena bokstäver samt har punkt och initial versal på meningar. En elev kan redan i år ett skriva korrekta meningar medan en annan elev skriver nästan fullständiga meningar i år fem. Eleverna överanvänder även det de för tillfället håller på att lära sig. Det gäller bland annat stavning, dialog och olika stilmönster. Bokläsning och filmer ger även olika mönster som eleverna använder. En skillnad däremellan kan vara att vid bokläsning, dvs det som är skrivet, har allt förklarat medan det inte förklaras lika mycket i filmer. Ju längre berättelserna är desto svårare är det för eleverna att komma ihåg att förklara allt.</p>

<p>Denna forskning behandlar skrivande journalister och deras yrkesroll. Ändamålet med uppsatsen är att ge en klarare syn kring vad journalistrollen innebär och upplysa om att det inom denna roll finns mindre, men dock så viktiga, biroller. Fokus ligger på kvalitativa intervjuer med journalister från två lokaltidningar och en rikstäckande tidningen varvid diskussionerna kretsar kring journalisternas syn på sitt yrke, sin roll samt de möjligheter och begränsningar som finns i deras arbete. Det som kan konstateras är att journalistik är en komplicerad yrkesroll där gränserna för var rollen börjar och slutar är diffusa, men det gemensamma för samtliga journalister är det brinnande intresset för samhälle och politik, viljan att förändra och att ha möjligheten att förbättra.</p><p> </p>