Vi är av uppfattningen att elevers skrivande kan vara ett verktyg för lärande och personlig utveckling, men att det då krävs en språklig medvetenhet. För att kunna skapa denna språkliga medvetenhet hos eleverna krävs ett funktionellt förhållningssätt till skrivandet samt en metaspråklig förmåga. I detta examensarbete tar vi oss därför an frågan kring hur skrivandet kan göras meningsfullt för elever och hur läromedel kan vara ett redskap för eleverna och läraren i detta. Den teoretiska utgångspunkten för vårt arbete är den funktionella grammatiken där betydelse och funktion är centralt. Syftet med arbetet är att granska hur läromedelsserien Svenska impulser använder metaspråk för att utveckla elevers skrivande och därmed också undersöka en eventuell progression i läromedlets skrivdelar. Utifrån detta vill vi också granska vilken syn på skrivande som speglas i läromedlet. För att realisera syftet har tre frågeställningar formulerats: 1) Hur används metaspråk i förhållande till skrivande i Svenska impulser? 2) På vilket sätt, om något, synliggörs en progression i hur läromedlet använder sig av metaspråk utifrån kurserna Svenska 1, 2 och 3? och 3) Hur kan synen på skrivande i läromedlet förstås i relation till teorier om funktionell grammatik?Materialet i arbetet är således läromedlet Svenska impulsers tre böcker för vardera kurs i ämnet svenska, samt tillhörande styrdokument. För att kunna besvara våra frågor använder vi oss av kvalitativ innehållsanalys där vårt material kodas, kategoriseras och slutligen tematiseras utifrån frågeställningarna. I läromedlet finns olika typer av metaspråk men också ett tydligt fokus på texttyper vilka är starkt kopplade till styrdokumenten. Dessutom förekommer det genomgående en preskriptiv språksyn. Vår slutsats är att skrivande främst ses som en social handling i Svenska impulser, men att det inte förekommer tillräckligt mycket metaspråk för att kunna sägas vara funktionellt. Vi menar därför att läromedlet lämnar över till läraren att skapa en explicit undervisning utifrån teorier kring den funktionella grammatiken i klassrummet.

Syftet med detta examensarbetet har varit att undersöka lärares syn på motivationens betydelse för elevernas skrivande inom svenskämnet i årskurs 1-3. Vi har utgått från två frågeställningar: På vilka sätt arbetar lärare i årskurs 1-3 för att motivera sina elever i skrivande inom svenskämnet? och Vilka möjligheter och svårigheter ser lärarna med att motivera eleverna till skrivande?Vi har genomgående i arbetet utgått från det sociokulturella perspektivet samt begreppen motivation, stöttning/scaffolding, literacy, skrivande och self-efficacy - självtillit. Vidare har vi använt oss av kvalitativa intervjuer för att samla in empiri och således kunna besvara arbetets forskningsfrågor. Studiens sex informanterna kommer från två olika skolor och är alla behöriga och verksamma lärare i årskurserna 1-3. Empirin som samlats in och sammanställts har analyserats och bearbetats utifrån Braun och Clarkes (2006) modell för tematisk analys.Resultatet visar på att det finns ett flertal olika arbetssätt, strategier och metoder för att öka elevers motivation till skrivande. Alla lärare som deltagit i studien arbetar främjande på olika sätt för elevernas skrivglädje och motivation. De teman som vi funnit är betydelsen av inre motivation, digitaliserings betydelse, synliggörande av lärandemålen, interaktions betydelse och betydelsen av meningsfulla sammanhang. Studiens allomfattande slutsats visar på att lärare behöver arbeta på sätt som intresserar elever till skrivande och ge sina klasser möjligheten att arbeta tillsammans som aktiva deltagare i sitt lärande.

Denna studie undersöker gymnasieelevers erfarenheter av och tankar om att skriva vetenskapliga texter, främst gymnasiearbetet. Syftet med undersökningen är att utreda vilken betydelse personlig förankring till skrivämne har för elevers motivation och för deras identitetsskapande. För att genomföra undersökningen genomfördes tre olika gruppintervjuer med sammanlagt åtta gymnasieelever som läser samhällsvetenskapligt program. Studien utgår från teorier om begreppen identitet, litteracitet och motivationsteorin Self-Determination Theory. Resultatet visar att en kombination av personlig förankring till skrivämnet och genomförande av empiriska undersökningar underlättar för elevernas motivation inför skrivandet av sina texter. En av slutsatserna i studien är att empiriska studier hjälper elever att ”äga” sitt eget material genom att de blir aktörer i sina egna undersökningar.

Holmqvist, Maria och Sernerup, Linda (2020). Specialpedagogiska perspektiv på språkutvecklande arbetssätt med digitalt skrivande som resurs. Speciallärarprogrammet språk-, skriv- och läsutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Vår ambition med studien är att vidga de specialpedagogiska perspektiven på språkutvecklande arbetssätt med digitalt skrivande som resurs och på så sätt bidra till att ge bättre förutsättningar till alla elever. Särskilt elever som av olika anledningar befinner sig i språklig sårbarhet så att de får det stöd de behöver i sin läs- och skrivutveckling. Syftet med studien är att, genom speciallärares och specialpedagogers erfarenheter, belysa språkutvecklande arbetssätt med digitalt skrivande som resurs ur specialpedagogiska perspektiv. Vidare är syftet att ta reda på hur några speciallärare och specialpedagoger upplever att deras uppdrag ser ut i grundskolans tidigare årskurser F-3, som arbetar med läs- och skrivinlärning med hjälp av digitala verktyg samt på vilket sätt detta har betydelse för deras arbete med specialpedagogiska insatser för elever i läs- och skrivsvårigheter. ●Vilken syn har speciallärare/specialpedagoger på språkutvecklande arbetssätt med digitalt skrivande som resurs sett ur specialpedagogiska perspektiv?●Vilka erfarenheter och upplevelser har speciallärare och specialpedagoger av sitt uppdrag i klasser som har det digitala skrivandet som resurs i sitt språkutvecklande arbetssätt? ●Hur upplever speciallärare/specialpedagoger att digitalt skrivande vid läs- och skrivinlärning är ett stöd för elever i läs- och skrivsvårigheter?Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är Vygotskijs sociokulturella teori om att lärande sker i samspel och att språket är vårt viktigaste verktyg för lärande. Elever kan lyckas när de befinner sig i den proximala utvecklingszonen med stöd av scaffolding, språkliga kunskaper genom artefakter och medierande redskap.Det är en kvalitativ studie, inspirerad av fenomenologi, där vi vill ta del av respondenternasupplevelser och erfarenheter. Empirin är insamlad genom sex halvstrukturerade intervjuer. Intervjuerna spelades in, transkriberades och lyssnades noggrant igenom flera gånger. För att analysera resultatet användes innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004). Vi valde ut meningsbärande enheter, kondenserade innehållet och tematiserade det.Resultatet visar att det inte är datorn som är den bärande faktorn i det språkutvecklande arbetssättet med digitalt skrivande som resurs utan respondenterna menar att det är det specialpedagogiska förhållningssättet. Arbetssättet ska ses som ett förebyggande arbete där den digitala tekniken är en resurs för att kunna genomföra ett språkutvecklande arbetssätt som passar alla elever. Det handlar om att ta ett grepp kring hela undervisningen. Talsyntes och auditiv återkoppling är en stödstruktur för eleverna vilken enligt respondenterna minskar i takt med att behoven minskar. Eleverna får en tydlig fonem- och grafemkoppling med hjälp av talsyntes och knäcker läskoden tidigt. Elever i språklig sårbarhet gynnas av att arbeta i par och att ingå i ett socialt samspel. I dialogen fyller språket en viktig funktion. Speciallärarens och specialpedagogens uppdrag blir att, i nära samarbete med klasslärare, bidra med specialpedagogiska perspektiv. Det är av stor betydelse för alla elever att lärare hittar arbetsformer i klassrummet som möjliggör att det specialpedagogiska förhållningssättet kan omsättas i praktiken. Möjligheter till samarbete mellan lärare och speciallärare behöver därför utökas och medvetenheten om att elever i läs- och skrivsvårigheter är en gemensam angelägenhet måste höjas. Speciallärarens huvuduppdrag i ett sådant sammanhang innebär att omsätta sin kompetens i praktiken så att den når fler elever. Eleverna får därigenom samma förutsättningar gällande struktur, stöd och kompensatoriska hjälpmedel och ingen behöver känna sig utpekad eller exkluderad. Språkutvecklande arbetssätt med digitalt skrivande som resurs är ett tillvägagångssätt för att arbeta med tidiga insatser samt att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Det är även gynnsamt för elevernas självkänsla och motivation att befinna sig i ett meningsfullt, kommunikativt och inkluderande sammanhang.

Denna studie undersöker hur lärares respons påverkar elevers skrivande. Frågorna som ställs idenna studie är vad lärarens respons fokuserar på i elevernas texter, hur elevernas uppfattarresponsen och vilken påverkan responsen får samt om det finns andra faktorer som på verkar derastexter. I denna studie har en kvalitativ metod använts där jag har följt en lärare och en klass i årskurs6 under arbetet med att skriva en berättelse. Jag har analyserat fyra elevers texter och den responsde fått och därefter intervjuat dessa fyra elever samt läraren. Teorin bakom denna undersökning taravstamp i Lars-Göran Malmgrens tankar om lärares ämnessyn och Ulf Telemans tankar omsvenskämnets identitet.De resultat som studien visade var att lärarens ämnessyn hade stor betydelse för vad eleverna fickrepsons på. I detta fall ledde det till att eleverna uteslutande fick respons på formalia i sina texter.Vidare visar studiens resultat att lärarens ämnessyn även spelade roll för hur eleverna uppfattarresponsen och att lärarens syfte med responsen kan vara att visa elverna en väg till att höja sinabetyg. Slutligen visar studiens resultat att det fanns andra faktorer som påverkade elevernas texter, idetta fall blev det tydligt att den planering eleverna valde att arbeta utifrån påverkade kvalitén itexterna de skrev. Vilken planering eller nivå de valde fick också påverkan på vilken sorts responsde fick av läraren där de som valt den svårare planeringen ofta fick en mer kritisk respons.

The purpose of this essay is to examine how teachers can inspire and train middle school pupils in creative writing within the subject of Swedish. The essay also investigates whether the methods used by the teachers can be seen in the National Exams or not in the subject of Swedish. The methods used for this essay are individual qualitative telephone interviews of a structured nature. It includes four teachers from a school in Karlstad Municipality who all work or have recently been working with the Swedish subject. The study shows that the definition of creative writing varies among the teachers, but that the common denominator is that the students are using their creative abilities when they are writing their texts. The teachers are making an extensive use of reading based teachings to prepare and inspire the pupils to write creatively. It is common for the pupils to work together with someone to make learning fun. The expectation the teachers have on the students to use their creative abilities when they are writing a creative text can be linked to the methods that the teachers use in their teachings. This essay will also act as a foundation for more teachers to gain an in-depth knowledge of how teachers can inspire and train pupils in creative writing in the subject of Swedish. / Denna uppsats syftar till att undersöka om hur man som lärare kan inspirera och träna mellanstadieelever i kreativt skrivande inom svenskämnet. Uppsatsen undersöker vidare huruvida de metoder som används kan synas i elevernas nationella prov i svenska. Metoderna som används i undersökningen är enskilda kvalitativa telefonintervjuer av strukturerad karaktär. Den innefattar fyra lärare från en skola i Karlstad kommun som alla jobbar eller nyligen har jobbat inom svenskämnet. Studien visar att definitionen av kreativt skrivande varierar hos lärarna men att den gemensamma nämnaren handlar om att eleverna använder sina kreativa förmågor när de skriver sina texter. Det framgår att lärare i hög grad använder sig av läsundervisning för att förbereda samt inspirera eleverna till kreativt skrivande. Vanligt förekommande är att eleverna jobbar tillsammans med någon för att göra lärandet lustfyllt. Den förväntan som finns att eleverna ska använda sina kreativa förmågor när de skriver en kreativ text kan kopplas till de metoder som lärarna använder sig av i sin undervisning. Uppsatsen kommer vidare att utgöra en grund för att fler lärare ska få en fördjupad kunskap om hur lärare inspirerar och tränar elever i kreativt skrivande inom svenskämnet.

Följande litteraturöversikt skrevs för att undersöka vilka framgångsfaktorer som redan skriven forskning har kommit fram till inom forskningsområdet sfi – svenska för invandrare. Syftet var att undersöka forskningsläget och uppsatsens kärna blev att titta närmre på framgångsfaktorerna som datan resulterade i. Frågeställningen löd: Vilka framgångsfaktorer syns i den redan befintliga forskningen om sfi-undervisning i Sverige, med särskilt fokus på skrivande? Resultaten visade att flertalet faktorer var återkommande i artiklarna. Främst var digitala verktyg och mediering benämnt som positiva för skrivandet och språkinlärningen. Strax därefter kom faktorn stöttning som förekom i fem av de tio utvalda artiklarna. Även transspråkande, repetition, autentisk interaktion, individualisering, diverse övriga inlärningsstrategier och faktorer utanför lärarens kontroll förekom upprepade gånger i resultatanalysen. Elevernas livssituation samt återkoppling från lärare på det gjorda arbetet var faktorer som enbart förekom i en av tio artiklar.

Denna systematiska litteraturstudie presenterar aktuell forskning om lärares formativa återkoppling under elevernas skrivprocess. Syftet är att besvara frågeställningar om hur lärare använder muntlig och skriftlig återkoppling och vilka effekter återkopplingen ger. Studien inkluderar tio publikationer där vetenskapliga artiklar, rapporter, doktorsavhandlingar, systematisk litteraturöversikt och metaanalys ingår. Materialet har bearbetats genom en innehållsanalys och kategoriserats efter frågeställningarna. Studiens resultat visar att lärarna använder muntlig och skriftlig återkoppling på olika sätt i syfte att motivera eleverna som skribenter och utveckla deras texter. Det framgår att den muntliga återkopplingen ofta fokuserar på att motivera och reda ut missförstånd hos eleverna medan den skriftliga fokuserar mer på disposition och språkriktighet. Återkopplingen kan ha både positiva och negativa effekter beroende på lärarens erfarenhet och hur mycket eleverna involveras i återkopplingen.

I Läroplanen för gymnasieskolan (Gy11) framgår det att skönlitteratur å ena sidan vara en källa till bland annat självinsikt och glädje. Å andra sidan präglas skolans verksamhet av prov, kunskapsmätning och betyg. I denna uppsats undersöks hur gymnasieelever skriver om skönlitteratur vid en provsituation med hjälp av frågeställningen: Hur återberättar eleverna ”Det skvallrande hjärtat”? och Hur framställer eleverna novellens personer och deras respektive motiv? Materialet består av 22 elevtexter, vilka ursprungligen kommer från ett novellanalysprov konstruerat för gymnasieskolans andra år. Judith A. Langers teori om föreställningsvärldar tillämpas i undersökningen. Resultaten visar att huvudparten av eleverna skriver ett kronologiskt händelseförlopp. Övriga elever skriver antigen en kort översikt om novellens intrig eller en kort översikt om intrigen samt lyfter novellens teman. Desto större skiljaktigheter uppstår när eleverna framställer novellens personer och motiv. Även om elevernas framställningar påminner om varandra är skillnaderna betydelsebärande i relation till hur de uppfattar personer, respektive motiv (dock är det större konsensus i deras beskrivningar av novellens motiv än personer).

Denna litteraturstudie kartlägger forskning som rör gymnasieelevers och ungdomarsupplevelse av och attityd till skrivande. Syftet är att synliggöra kopplingar mellan vadoch hur elever skriver och den inställning eleverna har till skrivande. De två frågeställningarna som ligger till grund för denna studie är: (1) Ser gymnasieelever ochungdomar meningen med att skriva? Om de ser meningen, när är då skrivandet meningsfullt? (2) Vilka faktorer tycks påverka gymnasieeleverna och ungdomars attityd tillskrivande? Genom systematiska sökningar har tidigare forskning rörande ungdomar ochelevers skrivande och attityd samlats in, värderats och analyserats. Resultatet visar attungdomar ser meningen med att skriva för personlig utveckling och för identitetsskapande, men att skrivandets villkor i framför allt skolan gör att skrivandet inte upplevsmeningsfullt. Resultatet visar också att attityden till skrivande påverkas av olika faktorersom: tron på den egna förmågan, hur gammal man är, vilket kön man har, i vilkenutsträckning man läser och skriver samt lärarens engagemang. När det resultat somframkommer i analysen och som presenteras i studien ställs i relation till gymnasieskolans ämnesplan för svenska synliggörs det att skrivundervisningen i skolan sällanlyckas stimulera elevernas lust att skriva, samt att den inte upplevs stödja den personligautvecklingen. Läraren har därmed också ett ansvar att använda elevernas kunskaper ochtidigare erfarenheter för att göra undervisningen stimulerande och lustfylld.