No description available.

Sagor är en av flera texttyper elever ska få ta del av under sin skolgång och sagan kan användas på flera sätt samt för olika syften. Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med kunskap om sagans didaktiska potential i svenskundervisningen i förskoleklass och årskurs 3. Studiens syfte avses besvaras med tre frågeställningar: Hur beskriver lärare i förskoleklass och årskurs 3 att de använder sagor i svenskundervisningen? På vilka sätt upplever lärare att elever utvecklas genom att ta del av sagor i svenskundervisningen? Vad finns det för likheter och skillnader mellan hur lärarna förklarar sagans användning i svenskundervisningen? Studiens frågeställningar besvaras genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer som transkriberades och analyserades genom en tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkt som studien utgår från är sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultatet för studien visar att lärare använder sagor för flera olika syften, men högläsning, skrivande och samtalande är det lärarna förklarar att de använder sagan för främst. Genom detta kan elever utveckla läsförståelsen, sitt sagoskrivande och lärarna upplever också att elever kan utveckla sina kompisrelationer när sagan används för att diskutera värdegrundsfrågor. I diskussionen diskuteras de metoder som används för studien. Även det resultat som framkommit i studien diskuteras och kopplas till tidigare forskning. Slutligen skrivs förslag på vidare forskning fram. / Fairy tales are one of several text types pupils should be exposed to during their schooling and the fairy tale can be used in several ways and for different purposes. This qualitative study aims to contribute knowledge about the didactic potential of fairy tales in Swedish teaching in preschool class and year 3. The purpose of the study is intended to be answered with three questions: How do teachers in preschool class and year 3 describe that they use fairy tales in Swedish teaching? In what ways do teachers feel that students develop by taking part in fairy tales in Swedish teaching? What are the similarities and differences between how teachers explain the use of fairy tales in Swedish teaching? The study's questions are answered through semi-structured qualitative interviews that were transcribed and analyzed through a thematic analysis. The theoretical starting point from which the study is based is socio-cultural perspective on learning. The results of the study show that teachers use fairy tales for several different purposes, but reading, writing and talking aloud are what the teachers explain that they use the fairy tale for primarily.  Through this, students can develop reading comprehension, their story writing and the teachers also experience that students can develop their friendships when the fairy tale is used to discuss basic values. The discussion discusses the methods used for the study. The results of the study are also discussed and linked to previous research. Finally, proposals for further research are presented.

Uppsatsen är dels ett teoretisk försök att förstå den läroprocess som äger rum när en individ bygger förtrogenhet inom ett speciellt fält, en kunskap som inte var avsedd hos individen och som ofta personen är helt omedveten om att den besitter. I syfte att vidga kunskapsbegreppet följer ett närmande av hur vi kan förstå ett icke-intenderat implicit lärande ur ett socialt och ett kognitivt perspektiv. En utgångspunkt är att vad vi minns är beroende av en inkodningsprocess - en procedur som omvandlar något en person ser, hör, tänker eller känner till ett minne. För att impulser vi möter ska bearbetas i arbetsminnet och lagras i det explicita minnet krävs att informationen är särskilt levande eller betydelsefull för oss. Men vår hjärna innehåller även ett annat typ av minne; ett implicit minne. Utan att vi själva upptäcker det, lagras också information som ständigt upprepas runt i kring oss. Ofta är informationen en del av ett mönster, ett mönster som vi ständigt möter och som så småningom bildar ett schema i vårt minne. Ett schema som vi sedan oreflekterat använder oss av i vårt dagliga liv. Dessa scheman innebär en kategorisering av verkligheten, och de innehåller även förväntningar om vad som följer på vad i olika situationer. De kan delvis vara kollektiva scheman; olika individer lär sig ungefär samma beteende och utför samma handlingar, om de vistas i samma kontexter.Det utmärkande draget för implicit minne är att det visar sig i det vi gör, i stället för att komma till uttryck i medvetna beskrivningar. Det som kännetecknar implicit minne är att en handling inte kräver medveten uppmärksamhet eller mental ansträngning utan handlingen sker med hjälp av automatiska informationsprocesser. Ofta är schemat kopplat till vårt känslocenter vilket innebär att vissa handlingar känns rätt eller fel i magen när vi utför dem. Det vi till vardags kallar intuition eller magkänsla är alltså ett resultat av implicit lärande.Utgångspunkten för uppsatsens undersökning är att narrativa mönster återkommer i vår omgivning och att vi bygger upp implicita scheman för berättande genom att konsumera film och litteratur. Genom att följa processen och titta på resultatet i ett novellskrivande och ett filmskapande, analyseras om elevernas handlingar utgår från rationella eller intuitiva val. Det visar sig att eleverna inte rationellt kan förklara sina handlingar utan styrs mycket av magkänsla, samtidigt som deras verk visar sig vara genomsyrade av klassiska narrativa strukturer och kända berättaringredienser. Med detta i åtanke diskuteras hur vi inom det pedagogiska fältet bättre kan ta till vara på elevernas implicita kunskaper och växelverkan mellan det rationella och intuitiva, samt hur vi didaktiskt skulle kunna utnyttja den implicita läroprocessen.

Vårt syfte med denna undersökning är att få en inblick i elevernas upplevelser av kortskrivning. Som blivande lärare är det av intresse för oss att få deras perspektiv på detta verktygs potential och få en uppfattning om vilka positiva och negativa aspekter som eleverna anser att det finns med kortskrivning. Vi har gjort två undervisningsförsök i två olika klasser. Eleverna som har deltagit i undersökningen går i år 7 samt första året på gymnasiet. Utöver undervisningsförsöken har vi genomfört observationer, kvalitativa intervjuer samt närläst elevernas kortskrivningar. Elevernas upplevelser av kortskrivning har varit både positiva och negativa. Vi har sett att det finns en osäkerhet hos eleverna när det gäller att reflektera och skriva expressivt, vilket vi tror kan ha påverkat deras upplevelser av kortskrivning.

The purpose of this study is to investigate the effects of self-assessment in writing in the Swedish subject. This has been done through the research questions, “how does the pupils’ handling of language rules and formalities change during self-assessment?”, as well as “how does it affect the teacher’s conditions to assess pupil texts if the pupils’ carry out/completed self-assessment?”. The study’s theoretical starting point has been the socio-cultural perspective and the concepts of “mediation”, “artefacts” and “appropriation” have been the basis for analysis of the results. The study has been conducted through a Lesson study where two different teaching arrangements were carried out, at two different schools in two different grades. Both classes had to complete a lesson in writing where self-assessment was not used, and then to conduct a lesson where self-assessment was carried out by having pupils use checklists to self-assess their own texts. The results from the two different teaching arrangements were then compared with each other.   The result shows that self-assessment through the checklist raised the quality of the pupils’ texts when it comes to handling language rules and formality. Overall, 27 out of the 32 pupils made fewer errors in the lesson where the checklist was used. A total of 149 errors were made in the lesson without a checklist and 64 errors in the lesson where the checklist was used. The results show that the checklist could function as a supplement to the teacher’s assessment regarding language rules and formality, but cannot be considered to replace this assessment entirely. On the other hand, the lower number of errors the pupils make with the help of the checklist can cause the teacher’s conditions to change, as the teacher needs to spend less time on just this.

Textskapande kan ses som ett viktigt redskap för elevers kunskapsutveckling i naturvetenskap. Textskapande i de naturorienterande ämnena är också ett av de sätt med vilket elever kan närma sig en scientific literacy. Scientific literacy handlar om att i de naturvetenskapliga ämnena uttrycks naturvetenskapens världsbild både genom själva innehållet och genom de språkliga aktiviteter som eleverna deltar i. Tidigare forskning inom området har främst varit inriktad på frågan huruvida skrivande kan leda till lärande inom naturvetenskap. Syftet med detta examensarbete är att fördjupa kunskapen om hur lärare i de naturorienterande ämnena i årskurs4–6 upplever att textskapande kan främja lärandet i naturvetenskap. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med nio grundskollärare. Slutsatsen som dras är att det de facto är en konst att få till ett skrivande eller textskapande som främjar lärandet inaturvetenskap. För att få till ett skrivande eller textskapande som främjar elevernas lärande i naturvetenskap behöver många olika aspekter beaktas. Det handlar både om olika förutsättningar som behöver vara uppfyllda innan lärare och elever går in i klassrummet men även vilka aktiviteter lärare med fördel kan organisera i klassrummet i syfte att främja lärandet genom textskapande. Om dessa förutsättningar är uppfyllda visar undersökningen att lärarna upplever att skrivande eller textskapande kan främja olika typer av lärande, såsom vetenskapligt förhållningssätt och förmåga att läsa och skriva naturvetenskapligt innehåll. Orsaken till att skrivande eller textskapande främjar detta lärande hos eleverna upplever lärarna bland annat beror på att skrivande och textskapande befäster kunskap och ger eleverna möjlighet att reflektera över det naturvetenskapliga innehållet. I examensarbetet introduceras en modell av scientific literacy baserad på Norris och Phillips (2003) samt Yore och Treagust (2006). Denna modell modifieras sedan utifrån aspekter som kommit fram i undersökningen. Modellen gällande scientific literacy kan användas som vägledning av de lärare som vill arbeta medvetet med skrivande och textskapande inom naturvetenskap. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning NO-teknik</p>

Trettonåriga Petronellas pappa har gått bort i cancer. Som om livet inte vore hänsynslöst nog, träffar hennes mamma strax därefter en ny man och tar med Petronella för att börja ”ett nytt liv” på en gammal gård i Småland, långt bort från allt som någonsin känts som hemma. Men Petronella är inte alls redo för något nytt liv. Allt hon vill är att klamra sig fast vid det som varit. Klamra sig fast vid det som inte längre finns. När Petronella kommer till gården börjar märkliga saker att hända. Redan första natten börjar hon gå i sömnen och vaknar upp på de mest märkliga plaster. Men än värre är det med den gamla spegeln i hennes sovrum, där en flicka med jämna mellanrum dyker upp. En flicka som ser ut som Petronella, men i gammeldags kläder och annan frisyr. Vem är hon och vad är det för regnbågsskimrande sten som hänger runt hennes hals? När Petronella hittar en av sina gamla teckningar i en flyttlåda – en teckning som på något obegripligt sätt föreställer gården de just flyttat till – väcks tanken. Tänk om ödet inte alls fört henne bort, utan tillbaka? Manuset kretsar kring ett barns förlust av en förälder och vägen till acceptans inför tillvaron i dess nya form. Berättelsen utforskar också tanken om att vi lever flera liv och, inte minst, den första bultande kärleken.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att undersöka svensklärares syn på kreativt skrivande i gymnasieskolans svenskämne mot bakgrund av att det ligger som förslag att implementeras i ämnesplanen i samband med ämnesbetygsreformen 2025. Frågeställningarna ämnar undersöka tio lärares attityder till kreativt skrivande i gymnasieskolans svenskämne samt vad de anser om att eventuellt införa kreativt skrivande i kommande ämnesplan för svenskämnet. För att besvara frågeställningarna och uppfylla syftet används tidigare forskning samt variationsteorin som ramverk för att analysera tio semistrukturerade intervjuer där legitimerade svensklärare på gymnasieskolan valt att delta. Studien visar att lärarna har en positiv inställning till kreativt skrivande och till ett eventuellt införande av kreativt skrivande i kommande ämnesplan för svenskämnet. Flera fördelar lyfts fram, däribland språkutveckling, ordförrådsutveckling och att kreativt skrivande kan bryta av dagens skrivande som är styrt av mallar. Däremot finns det även kritiska tankar och funderingar på hur kreativt skrivande kan tillämpas i praktiken. Majoriteten av lärarna har inte fått med sig kunskaper från lärarutbildningen för hur kreativt skrivande ska tillämpas, men känner sig oavsett trygga med ämneskunskaper om det. Vidare finns det osäkerheter om momentet och bedömning.

The purpose of this thesis is to examine how young people participating in writing courses describe their experiences, how leaders of writing courses discuss their intentions with hosting the activity, and their experiences from working with young people in creative writing programs. The study discusses the view of participators, librarians, authors and professional writing coaches. The data was collected through semi-structured interviews in which two participants and three leaders were interviewed. The four-space model was used as a theoretic framework, trying to make better understanding of how creative writing activities can work as an instrument for meetings, inspiration, performance and learning in the public library context. The results of the study are discussed through thematic analysis, presenting what could be considered as important findings about the participation and implementations of creative writing in the public library. Findings show that the most important part of participating in writing activities, according to both the participants and the leaders, were “having fun” and community.

Det opraktiska är det enda praktiska i längden syftar till att ge en bild av vad och hur lärare tänker kring lärande i allmänhet och sitt eget lärande i synnerhet. Utgångspunkten för undersökningen var en uppdragsutbildning i form av en 10-poängskurs, i vilken 134 lärare deltagit. Med hjälp av en enkät, som besvarades av 123 av dessa och sju samtal i lika många pargrupper, skapades ett material, som här presenteras som en tematisk berättelse. Lärarna utgår från sin vardag och sin undervisning och exemplifierar sina tankar om lärande och sina pedagogiska credon med utförliga exempel eller berättelser. De ser att de finns i en lärande organisation, i vilket arbetslaget utgör både möjligheter och hinder. De ser också att de själva kan välja att vara förändringsagenter eller bromsklossar och hittar ofta förklaringar till det förra i en över tid förvärvad erfarenhet och därmed säkerhet och till det senare i sina tidiga skolerfarenheter och i sin utbildning. De betonar det individuella ansvaret för att förkovra sig men förkastar storskaliga satsningar och efterlyser i stället tid och möjligheter till pedagogiska samtal och fortbildning som går över tid. I den ovannämnda genomgångna kursen är det framför allt skrivandet kopplat till samtal och litteraturstudier, som satt djupa spår.