Syftet med den här studien är att undersöka hur några elever som har läst Sva B och Sva 3 på vuxenutbildningen lyckats i sina studier på högskolenivå och vilka kunskaper och färdigheter de har fått med sig från Sva B/Sva 3 som de har haft användning av i studier på högskola eller universitet. Undersökningen försöker också ta reda på om eleverna önskar att de hade fått träna dessa färdigheter och kunskaper mer i kurserna på gymnasial nivå. Vidare är även syftet att undersöka om högskoleutbildningar och högskolelärare tar hänsyn till att eleverna har svenska som andraspråk. Undersökningen är en kvalitativ studie som gjorts genom semistrukturerade intervjuer med fem elever som har läst Sva B eller Sva 3 på vuxenutbildningen i en mindre, svensk ort mellan åren 2010 och 2018. Resultatet av studien är att dessa fem elever har lyckats ganska bra med sina högskolestudier då flera av dem har fått höga betyg i sina kurser. De flesta av eleverna upplever också att de har fått träna på de färdigheter och kunskaper de har behövt i sina högskolestudier om än i olika hög grad, men alla uttrycker att de gärna hade övat mer. Gällande utbildningarnas hänsynstagande till att eleverna har svenska som andraspråk menar alla informanterna att de har bedömts på samma grunder som de studenter som har svenska som förstaspråk men att en del språkliga brister har förbisetts. Slutsatsen av undersökningen är att Sva B och Sva 3 har förberett de här eleverna för högre studier på ett tillfredställande sätt även om det finns delar som eleverna önskar att de kunde ha blivit ännu bättre förberedda på. Vidare så framkommer att utbildningarna följer de styrdokument de har och bedömer inte elever med svenska som andraspråk på andra sätt än de med svenska som förstaspråk även om viss hänsyn tas till språkliga brister. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>

Syftet med studien är att genom en kvalitativ metod undersöka elevers skrivande och därmed bidra till befintlig forskning om elevers skrivande och vad som kan motivera dem att skriva. Tre frågeställningar har formulerats: Vilka tankar har elever om de egna texternas innehåll? Vad motiverar elever till att skriva? Hur tar lärare tillvara innehållet i elevers texter i sin undervisning enligt dem själva? För att besvara dessa frågor har semistrukturerade intervjuer genomförts med en grupp elever i årskurs 2 och 3 och deras lärare. Databearbetningen har skett med hjälp av en fenomenografisk metod och det sociokulturella perspektivet har fungerat som teoretiskt ramverk. Resultatet visar, i enlighet med tidigare forskning, att elevers skrivande framförallt sker med utgångspunkt i deras egna erfarenheter och intressen, samt att det skrivande de säger sig tycka allra bäst om och därmed även uppfattar som mest motiverande är det där de själva får bestämma över innehållet. Av resultatet framkommer det även att läraren har betydelse för elevernas motivation, till exempel genom sin förmåga att motivera eleverna att skriva utifrån elevernas specifika intressen eller erfarenheter. / The purpose of this study is to, through a qualitative method, examine pupils’ writing, and in doing so contribute to the existing research regarding pupils’ writing and what might motivate their writing. Three research questions are formulated: What thoughts do the pupils have regarding the content of their own texts? What motivate the pupils to write? In what way do teachers, in their own opinion, utilize the contents of the pupils’ texts in their practice? To answer these questions semi-structured interviews were conducted with a group of pupils in grades 2 and 3 and their teachers. Data was processed with a phenomenographic method, and the sociocultural perspective was used as a theoretical framework. In accordance with previous research, the result shows that the pupils’ writing begin with their own experiences and interests. The type of writing they prefer, and regard to be most motivating, is when they themselves can decide the content. From the result it also emerges that the teacher has importance for the pupils’ motivation, for instance in their ability to motivate the pupils to write using their own experiences and specific interests.

I "Spår" får vi följa Sofia på hennes väg från flicka till ung kvinna. I korta ögonblicksbilder, berättade med hennes egen röst, får vi lära känna hennes verklighet och hennes tankar om den. Vi får veta mycket om hur det är att växa upp och bli vuxen när man lever med en grav synnedsättning, i många avseenden en erfarenhet som inte så ofta beskrivs, men Sofia får oss också att se och förstå hur mycket vi liknar varandra, innerst inne.

Syftet med examensarbetet var att genom fallstudier i två klasser i årskurs 3 undersöka elevers skrivande och elevers uppfattningar om sitt skrivande utifrån berättande texter som de skrivit på datorn eller för hand. Syftet var även att undersöka hur lärare arbetar med skrivande i sina respektive klasser där den ena klassen fokuserar traditionella skrivmetoder, med utgångspunkt i att skriva texter för hand och den andra klassen fokuserar användandet av digitala skrivverktyg genom metoden ASL (Att skriva sig till läsning) och Sandvikenmodellen. Med utgångspunkt från studiens teoretiska perspektiv studerades skrivandet utifrån produkt och process, samt utifrån skrivverktyg. För att få en mer fullständig bild av det vi studerade valde vi att utgå från flera olika metoder i våra fallstudier. Analysen av elevtexter kompletterades därför med semistrukturerade intervjuer med såväl elever som lärare. De berättande texterna analyserades utifrån hur de var uppbyggda i sin makrostruktur (genre) och mikrostruktur (textbindning), enligt bedömningskriterier med utgångspunkt i tidigare forskning om textanalys. Intervjuerna skrevs ner ordagrant och analyserades efter återkommande mönster i respondenternas uttalanden. Studiens resultat visade att undervisningen i klasserna utgått från olika utgångspunkter i såväl skrivprocess som skrivverktyg. Flertalet elever i båda klasserna producerade emellertid texter enligt den berättande genrens struktur. Det som främst skilde produkterna åt var användandet av dialog och talspråk. I processen visade sig skillnaderna främst i elevernas planering och revidering av text. I valet av skrivverktyg valde eleverna att använda det verktyg de var mest vana vid, penna eller dator, trots att båda klasserna var överens om att texter blir finare och tydligare när de skrivs på datorn. I analysen av fallstudiernas resultat fokuserades likheter och skillnader, vilket belyste det gemensamma och unika för varje klass. Resultaten av elevers skrivande i två klasser i årskurs 3 visade således på två effektiva men olika gestaltningar av läs- och skrivundervisning

Studien syftar till att undersöka hur mellanstadielärare utformar processorienterad skrivundervisning för digitala skrivverktyg i svenska samt vilka möjligheter och begränsningar detta medför. I bakgrunden behandlas begreppen skrivprocess och digital skrivprocess samt likheterna och skillnaderna mellan dem. Därefter lyfts för- och nackdelar med digitala respektive analoga skrivverktyg för att sedan belysa vikten av digital kompetens.  Enkäter skickades ut till mellanstadielärare i svenska och det insamlade datamaterialet analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet på lärande, tidigare forskning samt relevant litteratur inom ämnet. Resultatet visar att i lärares processorienterade  skrivundervisning genomförs förarbete som ofta innehåller något typ av skrivstöd. Under själva skrivandet stöttas eleverna genom feedback och dessutom genomförs även efterarbete, ofta med ett formativt inslag. Förarbetet och efterarbetet inkluderas olika mycket vilket främst beror på uppgiftstypen. Vidare visar resultatet att den främsta möjligheten som lärare upplever med digitala skrivverktyg är att bearbetningen underlättas. Däremot anses digitala skrivverktyg bidra till ett sämre analogt skrivande.

Studiens övergripande syfte är att undersöka vilka språkliga aspekter som elever i årskurs fem uppmärksammar i varandras texter, hur de formulerar sin kamratrespons och använder sig av kamraternas respons när de reviderar sina texter. I studien belyses även elevers upplevelser av att ge och ta emot kamratrespons. Studien tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Materialet består av 41 elevtexter med tillhörande skriftlig respons och elevernas reviderade texter efter kamratrespons samt sex fokusgruppsintervjuer med totalt 30 elever. Resultatet visar att antalet kommentarer på global nivå är fler än på lokal nivå, medan fler revideringar görs på lokal nivå. Val av satstyp och språkhandlingar i kamratresponsen manifesterar elevernas upplevelser av en balansakt mellan att ge konstruktiv kritik och att värna om vänskap. Överlag upplever eleverna att deras texter, skrivande och metakognitiva förmåga gynnas av kamratrespons. En slutsats är att de didaktiska val som görs utifrån parsammansättning har en väsentlig betydelse för utfallet. Vidare är väl förankrade responsformulär och lärares modellering av responsgivning viktiga faktorer för gynnsam kamratrespons. Andra avgörande didaktiska aspekter är en tidig implementering och färdighetsträning, att adekvat tid avsätts och att texters kvalitet diskuteras.

Nästan en tredjedel av grundskolans elever har annat modersmål än svenska. De är berättigade en timmes undervisningstid på modersmålet per vecka trots att forskning visar att de tidiga språkfärdigheterna bör utvecklas på elevens starkaste språk. Syftet med föreliggande studie är att tillföra forskning genom semistrukturerade intervjuer om hur tre klasslärare och tre modersmålslärare beskriver sin undervisning och sin kommunikation sinsemellan för flerspråkiga elevers skrivutveckling. Sociokulturell teoribildning och transspråkande utgör studiens teoretiska ansats. Studiens resultat visar att klasslärarna beskrev skrivundervisning med fokus på semantiska och pragmatiska aspekter av språk medan modersmålslärarna fokuserade på fonologiska aspekter. Klasslärarna beskrev att flerspråkiga elever specifikt gynnas av att få samarbeta och få stöttning av klasskamrater. Fyra av deltagarna beskrev flerspråkighet som en resurs i lärandet och två av modersmålslärarna organiserar undervisning med flerspråkigt skrivande genom transspråkande. Modersmålslärarna var i högre grad nöjda med kommunikationen än klasslärarna. Klasslärarna önskade en förbättrad kommunikation och beskrev att kommunikationen påverkas av organisatoriska och tidsmässiga hinder. / Almost one third of elementary school students have a different mother tongue than Swedish. They are entitled to one hour of teaching time per week in the mother tongue, despite research showing that early language skills should be acquired in the student's strongest language. The aim of this study is to investigate through semi-structured interviews how three class teachers and three mother tongue teachers describe their teaching and their communication with each other for multilingual students' writing development. Sociocultural theory formation and translanguaging constitute the study's theoretical approach. The results of the study show that the class teachers described writing instruction with focus on semantic and pragmatic aspects of language while the mother tongue teachers focused on phonological aspects. The class teachers described that it is specifically beneficial for multilingual students to be able to collaborate and receive support from classmates. Four of the participants described multilingualism as a resource in learning and two of the mother tongue teachers organize instruction with multilingual writing through translanguaging. The mother tongue teachers were more satisfied with the communication than the class teachers. The class teachers wanted improved communication and described that communication is affected by organizational and time-related limitations.

Sammandrag   Den här undersökningen är en fallstudie som handlar om bedömning av elevtexter. Syftet med studien är att undersöka vad som karaktäriserar elevtexter som lärare bedömer som starka respektive svaga. De texter som analyseras är skrivna av elever i årskurs fem och ingår i en skrivuppgift som genomförts inom den ordinarie undervisningens ramar. Lärarens analys av sluttexterna jämförs med språkteoretiska modeller.       Undersökningens resultat visar att det finns ett starkt samband mellan lärarens bedömning och de språkteoretiska modeller som används i undersökningen. Läraren i fallstudien ligger nära de språkteoretiska modellerna i sina definitioner av kvaliteterna och i värderingen av elevtexterna, men det finns en osäkerhet i lärarens definition av de kvaliteter som mäts särskilt vad det gäller den röda tråden och hur textlängd samt sammanbindningssignaler påverkar texten.

Deltagande skrivande handlar om ett formellt eller informellt skrivande för att delta som medborgare i samhället genom att exempelvis skriva en insändare eller ett sms. Deltagande skrivande skapar möjlighet för samhällsmedborgare att göra sin röst hörd. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur lärare och elever tänker om och resonerar kring ett deltagande skrivande. Vi undersöker hur lärare och elever i årskurs 6 identifierar ett deltagande skrivande och vilka texter som de anser representerar ett deltagande skrivande. Det teoretiska ramverk som studien tar sin utgångspunkt i är Luke &amp; Freebodys repertoarmodell, en modell för läsning och skrivning. Datamaterialet består av fem fokusgruppsintervjuer med elever och två semistrukturerade intervjuer med lärare. Studiens resultat visar att lärarna anser att många texter som elever i årskurs 6 skriver i skolan representerar ett deltagande skrivande. Däremot anser eleverna i årskurs 6 att ett deltagande skrivande är något de gör via informella texter på fritiden.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur grundskollärare arbetar med skrivundervisningen i ämnet svenska i det flerspråkiga klassrummet. Med ett särskilt fokus på elever med annat modersmål än svenska. För att kunna samla in relevant information, olika strategier och metoder som gynnar elever med svenska som andraspråk har det genomförts tre semistrukturearade intervjuer och nio observationer. Metoden som användes var teamtisering och det gjordes efter alla intervjusvar. Tematisering innebär att man undersöker vilka olika teman man hittar, vad som är relevant och samla in information till en och samma tema. Studiens teoretiska ram grundar sig i det sociokulturella perspektivet och vikten av stöttning i undervisning. Under rubriken resultat i vår studie finns det olika användbara metoder som alla lärare kan tillämpa i sin undervisning. Efter att ha analyserat lärarnas intervjusvar kom vi fram till att alla tre lärare flitigt använder sig av multimodala verktyg och har strategier som de anser vara fungerande till svenska som andraspråkseleverna. Dessa strategier  ska stötta eleverna samtidigt som det ska vara lärorikt. Det som även dykt upp i vår studie visar hur viktigt modersmålet har visat sig vara för både kunskapsutvecklingen och för idenitetsskapningen. Alla tre lärare som blivit intervjuade arbetar med andraspråkselever aktivt.