Anna Maria Lenngren (1754-1817) is known as one of Stockholms Posten’s sharpest satirists. Over the years many literature researchers have based their analysis and interpretations on biographical facts. This means that we miss important parts of her authorship, as she almost exceptionally has been writing role-poems. In a role-poem, the author takes a role as a fictitious narrative subject and/or another poem character. This means that the narrator's, or other subject’s opinion does not have to coincide with the real author’s. At the same time, it is important to be open to the possibility that a text in addition to a narrator, may be under the influence of an implied author. This becomes particularly clear in texts that seem to express an opinion that goes against the narrator's own. In this thesis I will show, that in order to understand Lenngren’s poems it is crucial to be aware of various narrative techniques. I have tried to bring some of Lenngren’s poems into dialogue with each other, which is rewarding, since many themes, narrative subjects and characters are recurrent. This, combined with the awareness of diverse narrative techniques, makes it possible to see Lenngren’s works in a new light. I have mainly focused on the poems concerning young women, and those involving female writers. My analysis shows that the young girl’s reality seems to be in a cage – a cage that sometimes protects her from losing her innocence, and sometimes causes the opposite.  By drawing parallels between Lenngren's different poems, we can also imagine her way of thinking when it comes to women’s writing.  In some poems the narrative subject defends women's right to write, while other poems describe the reality that female writers in Lenngren's contemporaries had to face.

In this essay I describe the development of my prose work entitled Jorden är platt (Earth is flat). In the text we encounter a woman whose 40-year-old brother is diagnosed with lung cancer. The brother has been living a hectic life of drug addiction. The relationship between brother and sister is characterized by ironic distance, but also a lot of love. My aim is to write a funny yet dramatic and serious novel about illness and foreboding death.I have studied how depictions of disease have evolved from the 1950s onward, and how the need for personal disease narratives, often containing elements of metaphysical thought and metaphors of illness, is steadily increasing in our modern biomedical world, where disease and death have become institutionalized.

No description available.

The purpose of this study is to describe some primary school teachers understanding of language development and approach of first and second language speakers with Arne Tragetons Writing to reading, for pupils in early ages. By using a qualitative method with interviews and participant observations and informal conversations, the basis for the survey was collected. Four teachers in three schools participated. The proportion of second-language pupils at each school was 35%, 17% and 0%. My theoretical starting point in the study was the hermeneutic research tradition, which has been used to interpret and understand the collected material. Theories of behaviorism, constructivism and socio-cultural perspective has been used in the analysis part of this study. Furthermore, the material has been compared against previous research on reading and writing development using computers. The development of reading and writing has been studied by the concept of functional reading and writing, theories of motivation, and pupil-oriented scaffolding of the proximal development zone. The results indicate that the teachers mainly use a sociocultural approach. They have a student close thinking in terms of both knowledge and interest in the implementation of teaching. The teachers take a positive view on learning with the aid of computer. They see the benefits that pupils have a good production of texts and that students have the opportunity to develop a meta-language through cooperation and dialogue when working with computers. A further result is that what is supportive for second language speaking pupils is also supportive for native language speaking pupils.

<p>Det här examensarbetet handlar om skrivundervisning. Undersökningen är huvudsakligen en fallstudie. Syftet är att få ökade kunskaper om en gymnasielärares arbetssätt för att utveckla sina elevers skrivande. Den huvudsakliga forskningsfrågan i detta arbete är: Hur beskriver en erfaren gymnasielärare sin skrivundervisning för att öka sina elevers skrivförmåga inom svenskundervisningen i gymnasiet?</p><p>Examensarbetet börjar i en teoretisk utgångspunkt med tre olika teorier om skrivande och skrivundervisning. Sedan fortsätter det med den empiriska delen som är en djupintervju med en lärare vid namn Emmy (fiktivt namn) på en gymnasieskola i Småland. I resultaten, analysen och diskussionen i examensarbetet visas det hur en lärare har försökt att svara på frågeställningen ovan.</p><p>Den huvudsakliga slutsatsen är att läraren är flexibel och att hon har ett antal olika metoder att arbeta med när hon försöker öka sina elevers skrivförmåga i sin dagliga undervisning. Den här fallstudien visar också något av hennes syn på skrivundervisning inom svenskämnet på gymnasiet. Emmys teoretiska grundsyn ligger nära skrivprocessteorin som representeras av den svenska forskaren Siv Strömquist.</p><p>Det är omöjligt att dra några generella slutsatser om alla lärare bara på basis av en enda fallstudie. En försiktig tanke som dock uppstår i diskussionen är att det kan vara svårt att vara lärare, om man tittar på och lever sig in i Emmys bild av sin skrivundervisning. Några av hennes ledstjärnor är värdegrunden, den lokala kursplanen, skrivprocessteorin, en bra lärare–elev-relation, mycket läsning, textanalys, bra skrivuppgifter, tydliga uppgiftsinstruktioner, mönsterexempel, mycket skrivträning, nyttig textrespons, infärgning, goda råd till eleverna samt sist men inte minst humor och lust i skrivundervisningen. Allt detta ska leda henne framåt för att öka skrivförmågan hos eleverna.</p>

Syftet med denna studie är att med hjälp av en didaktisk design bidra till befintlig skrivforskning med ytterligare kunskap om hur verktygen dator respektive penna i år 4–6 påverkar textelement i två olika texttyper, nämligen berättande och beskrivande texter. Den didaktiska designen utfördes i en årskurs 4, där eleverna fick skriva två stycken texter, med respektive verktyg, en berättande och en beskrivande text. Sedan analyserades och jämfördes texterna utifrån en bedömningsmall. Efter genomförandet av den didaktiska designen visade resultaten att eleverna skriver längre texter men även färre felstavade ord när de skriver med dator som verktyg. Det visade även sig att majoriteten av texterna behöll samma struktur med de olika verktygen. Dock fanns det några texter där strukturen blev bättre och därför genererade ett högre betyg med verktyget dator. Vid användandet av dator behövde inte eleverna lägga sin kognitiva förmåga på att forma bokstäverna, utan de kunde istället lägga den på innehållet och strukturen. Denna studie har bidragit med ytterligare kunskap om hur verktygen dator respektive penna har påverkat textelement på två olika texttyper, nämligen berättande och beskrivande texter.

Kunskaper i retorik ses som en viktig resurs i dagens samhälle och i och med att de nya ämnesplanerna togs i bruk hösten 2011 fördes begreppet ”den retoriska arbetsprocessen” in i kurserna i svenska på gymnasiet. Eleverna ska numera kunna använda denna process som stöd vid skriftlig och muntlig framställning. Det är mot denna bakgrund som syftet med denna uppsats är att utreda vad som menas med ”den retoriska arbetsprocessen” och hur denna process utnyttjas i skolans undervisning. Olika teoretikers syn på området behandlas i uppsatsens inledande del och processens delar intellectio, inventio, dispositio, elocutio, memoria och actio/pronuntiatio beskrivs och problematiseras. Utifrån forskning undersöks även hur den retoriska arbetsprocessen utnyttjas i skolans undervisning med hjälp av både svenska och utländska forskares exempel på övningar och aktiviteter. Det visar sig att kunskaper i den retoriska arbetsprocessen inte bara är ett verktyg för att bygga upp funktionella texter utan även för att analysera och på så sätt se hur andra texter är uppbyggda och hur de påverkar oss.

This study use the theory of community of practice and the theory of mediating tools to explore how teachers develop student’s writing in the Swedish subject in Swedish upper secondary school. The aim of the study is to display the potential to learn and develop writing through participating in the community of practice that is the classroom, as well as with the help of mediational means in the classroom and in other contexts. Five teachers are interviewed on their ideas about teaching students to develop writing. Results from the study show potential for learning through communities of practice and mediational means in the teachers’ use of collaborative writing and interaction between students as well as their aspiration to connect school writing with writing in other contexts. The way in wich some teacher’s switch from collaborative and interactive work forms to individual, when the student’s texts are to be assessed and graded, could on the other hand be considered problematic. The results also imply that the teachers’ choices and positions must be understood in relation to ideas on writing expressed by the students and in the curriculum and in national writing tests.

Abstract Tidigare forskning visar på att studenter som påbörjar universitetsstudier inte har tillräckliga kompetenser inom vetenskapligt skrivande. I denna studie undersöks hur fyra läroböcker, vilka är skrivna för Svenska 3 på gymnasiet, motiverar och beskriver de tre grundkompetenser som krävs för vetenskapligt skrivande, i syfte att förbereda elever för högre studier. De tre kompetenserna som undersöks är: kritisk-analytisk kompetens, akademiska textkonventioner och språklig stil. Läroböckerna har analyserats genom närläsning, och analysenheter inom varje kompetens har identifierats. Studiens resultat visar på att de fyra läroböckerna motiverar och beskriver de tre kompetenserna i olika grad, och att ingen av dem kan anses förbereda elever tillräckligt för vetenskapligt skrivande vid högre studier. Detta beror på otillräcklig information om de tre kompetenserna, brist påexempel och otydliga formuleringar som lämnar öppet för tolkning om regler. Läroböckerna innehåller också formuleringar som tonar ner vikten av vetenskapligt skrivande.

Med den systemisk-funktionella grammatiken som grund kan vetenskapligt skrivande definieras utifrån en hög andel grammatiska metaforer och relationella processtyper. Syftet med studien är att undersöka vetenskapligt skrivande ur ett systemisk-funktionellt perspektiv hos skribenter med svenska som andraspråk, med olika lång erfarenhet av akademiska studier och tid i Sverige. Analysmetoden består av två delar: en transitivitetsanalys och en analys av ideationella grammatiska metaforer. Materialet utgörs av 18 elevtexter från nationella provet i gymnasiekursen Svenska som andraspråk 3 och 18 texter från en skriftlig tentamen från kursen Behörighetsgivande utbildning i svenska. Resultatet visar att texterna från Behörighetsgivande utbildning i svenska har en högre grad av vetenskapligt språk än vad texterna från Svenska som andraspråk 3 har. Slutsaten är att resultatet kan bero på skillnaden i tidigare studievana mellan skribenterna, men det skulle också kunna vara provet i sig som ger de skillnader som resultatet visar.