In my bachelor’s project I have examined how different starting points can affect the working process and the results, when making picture books or comics. I have made around 15 experiments, in which I chose a starting point and created a story with this starting point as a framework. The starting points were related to the different components one has when making picture books or comics, such as: drawings, aspects of the book object (size, paper, flickering of pages) and relations between text and image. The purpose has been to investigate working methods, to learn more about the medium-specific qualities of the picture book, and to expand my own storytelling. The final result is four books, in which the four different starting points are interconnected in the stories.

Astrid Lindgrens kärlek till skönlitteratur och barndomen har lockat fram det här examensarbetet. Arbetet består av en kvalitativ empirisk studie, vars syfte är att undersöka om arbete med skönlitteratur och lässtrategier kan utveckla skrivstrategier som är nödvändiga för narrativt skrivande. Studien är genomförd med nära koppling till Skolverkets texter kring berättande skrivande, avseende årskurs 4–6 i skolämnet svenska. Som undersökningsmetod har valts att analysera elevtexter från elever i årskurs 6, producerade både före och efter ett arbetsmoment med utgångspunkt i Astrid Lindgrens skönlitterära bok Mio, min Mio. Befintlig forskning visar att elever upplever svårigheter då de får i uppgift att komponera en väl fungerande text, samt att lärare upplever det svårt att motivera elever till att finna läslust och att utveckla skrivstrategier. Eleverna som deltagit i denna undersökning visar, efter undervisning som endast fokuserat på att förbättra deras lässtrategier, tendenser till positiv utveckling avseende narrativa skrivstrategier.

The aim of this study was to analyze how digital tools are used when teaching writing in Swedish in Primary School, years 4-6. The aim was also to analyze attitudes to the use of digital tools and digital writing. The survey showed that most schools have, or are going to, invest in one-to-one. The survey also showed that the computers or the tablets that the pupils are in use of often are in a bad condition and that the teachers would like to learn more about how to use the digital tools to teach writing in the most effective way. / Den här studien syftade till att undersöka hur digitala verktyg används vid skrivundervisning i svenska för grundskolans årskurs 4-6. Syftet var även att undersöka vilka attityder som finns till de digitala verktygen och digitalt skrivande. Undersökningen visade att de flesta skolor har satsat på, eller är på väg att satsa på, en-till-en. Det har också visat sig att datorerna eller surfplattorna som eleverna har tillgång till ofta inte håller måttet samt att lärarna skulle vilja lära sig mer om hur de digitala verktygen kan användas för att effektivisera skrivundervisningen.

”Jag visste alltid saker, strax innan de hände, vilka personer som skulle dyka upp bakom ett hörn, eller vad en person skulle säga. Det var ett sorts vetande som långt ifrån alltid var angenämt eller ens användbart, det bara var där. Men det var egentligen en bieffekt av något annat. Jag levde på en sorts gräns, mellan bråddjup och fast mark, med ena foten i ett fullständigt oförutsägbart dimlandskap där rökridåer endast tillfälligtvis tunnades ut varpå något kunde skönjas, och andra foten i ett byråkratiskt arkivsystem där jag sorterade och sorterade. Jag hade vant mig vid att alltid bara gå rakt fram och rätt in när ett okänt hav öppnade sig framför mig, och att själv öppna alla ingångar i mig. Att alltid pröva skillnaden mellan det som jag trodde att jag ville säga och göra, och det som valde att visa sig starkast, bara jag tittade efter. Det jag ständigt undersökte var mitt eget tänkande, och genom olika former sökte jag få syn på det. Jag var tvungen, för att göra mig verkligare för mig själv, än de andras bild av mig. Allt detta var jag, det var genuint jag. Men livet självt kom emellan med kriser och katastrofer och så stängde jag av mitt genuina jag utan att förstå att denna självbevarelsedrift paradoxalt nog skulle innebära en sorts död. Konsten har alltid varit mitt livs följeslagare, mer sällan som försörjare, istället som en sorts motsvarighet till barndomens osynliga låtsaskamrat bakom barnkammarväggen. Ett väsen som hela tiden försvinner bakom hörnet så man aldrig ser dess ansikte, och man kan aldrig så noga veta om den är snäll eller elak. Men det är något som dröjer i dunklet…som söker mig. Det var bara det att jag slutade lyssna…”

Abstract Ask, S., 2007: Vägar till ett akademiskt skriftspråk (Roads to academic written language). Acta Wexionensia nr 115/2007. ISBN: 978-91-7636-557-1 The overall aim of the dissertation is to analyse the general features of academic writing skills that students’ texts show at the beginning and at the end of their undergraduate education, and to investigate the paths chosen by students from different study backgrounds when they acquire competence in academic writing. The dissertation studies changes of level within the educational system from a student perspective. The empirical material consists of qualitative research interviews with student teachers at different stages of their training, and of the analyses of texts written by the same students. The study shows that both new and experienced students find it difficult to see a link between the tuition in Swedish in high school and their university studies, especially when it comes to academic writing. The new students therefore feel frustration and confusion in the transition phase. The experienced students say that they have mainly developed competence in academic writing during their studies through supervision in essay writing, which is felt to be crucial for linguistic development. The new students’ interim texts are characterized by the clear personal presence of an author, a varying degree of copying from source texts, and uncertain handling of references. Expressions of critical-analytical thinking are not common, and the texts usually have an everyday tone. The experienced students do not copy texts, yet they show great insecurity in their use of the content of the source texts. They write “academically” by using frequent reference markers and adopting a bombastic style. The linguistic tools of academic writing are used by the experienced students as decoration, to strengthen the impression of familiarity with the academic discourse.

In this essay I analyze the meaning of the concepts home and at home and the feeling of coming home. What is a home and what different interpretations are there regarding the concepts of home and being at home? What kinds of feelings are aroused by coming home? The world we live in offers great opportunities to travel, which in itself creates a perspective on the meanings of the concepts. The world we live in also forces people to move from their homes, families and countries due to various reasons, which creates various problems and a certain urgency concerning the concepts. I describe basic terms concerning the concepts, both regarding concrete definitions and more abstract notions, and then compare them with my own reflections.          Based on my writing project Coming home I discuss these questions in various ways. I also describe the considerations I have made regarding these issues and the impact they have made in the text collection. I present my own description of home as a result of and defined by the emotions this term creates and where the moods are decisive.          The intention with Coming home is to offer different perspectives on and reflections upon the various feelings of coming home expressed by my own voice in the literary texts under study.

De tankar som finns bakom planering och genomförande av skrivundervisningen i grundskolan påverkas av de förhållningssätt som den beslutsfattande läraren har till sin undervisning. Att se på språk och skrivande utfrån olika perspektiv ger olika resultat. Denna studies syfte är att identifiera de skrivpedagogiska synsätt som avspeglas i styrdokumenten för grundskolan. Undersökningen ut­fördes genom en omfattande dokumentanalys där synsätten identifierades med inriktning på språk, skrivande, skrivinlärning, skriv­undervisning och bedömning av skrivande. Utgångspunkten för analysen är fem diskurser om skrivpedagogiska synsätt; färdighets­diskursen, kreativitetsdiskursen, processdiskursen, genrediskursen och social­praktik­diskursen. Resultatet visar att ett fåtal synsätt representeras övervägande i styr­dokumenten, men att samtliga synsätt i någon mån går att finna. Framförallt är ett processinriktat synsätt representativt för synen på skrivande medan en mer allmänt hållen inställning vid inlärning och undervisning visar ett kreativitets­inriktat synsätt, bedömningen sker till synes främst utifrån färdighetsinriktade synsätt. Resultatet av dokumentanalysen har med sekundärt syfte jämförts med en mindre enkätundersökning där resultatet visar att skillnader finns i hur framträdande de olika synsätten är i dokumenten och undersökningarna emellan. I diskussionen framkommer vilken relation resultatet har till annan forskning. Där görs även en jämförelse med valda punkter ur den vid tiden för studien kommande kursplanens utkast. / Thoughts behind planning and implementation of writing instruction in primary school is influenced by the attitudes the teacher has to his/hers teaching. To view language and writing from different perspectives yields different results. This study aims to identify the type pedagogical approach that is reflected in the governing documents for the primery school. The study carried out through an extensive document analysis in which the discourses of writing were identified, focusing on approach to education, language and writing. The starting point of the analysis was five discourses on writing pedagogical approach, a skill discourse, a creativity discourse, a process discourse, a genre discourse and a social practice discourse. The results show that a few of the approaches were represented more then other´s in the governing documents, but that all the approaches, to some extent, can be found. Above all is a process-oriented approach, representative of the view of writing while a more general attitude to learning and teaching displays a creativity approach, the assessment is made to appear mainly on the basis of a skill approach. The result of the document analysis whas, as a secondary aim, compared with a smaller questionnaire survey and the result show that differences existed between survey responses. There are also differences in how prominent the different approaches are in the documents. In the discussion of the results, the relationship between the outcome and previous research is raised. There is also a comparison of selected points from the forthcoming, course plan draft that at the time of the study is in alteration.

<p>De tankar som finns bakom planering och genomförande av skrivundervisningen i grundskolan påverkas av de förhållningssätt som den beslutsfattande läraren har till sin undervisning. Att se på språk och skrivande utfrån olika perspektiv ger olika resultat. Denna studies syfte är att identifiera de skrivpedagogiska synsätt som avspeglas i styrdokumenten för grundskolan. Undersökningen ut­fördes genom en omfattande dokumentanalys där synsätten identifierades med inriktning på språk, skrivande, skrivinlärning, skriv­undervisning och bedömning av skrivande. Utgångspunkten för analysen är fem diskurser om skrivpedagogiska synsätt; färdighets­diskursen, kreativitetsdiskursen, processdiskursen, genrediskursen och social­praktik­diskursen. Resultatet visar att ett fåtal synsätt representeras övervägande i styr­dokumenten, men att samtliga synsätt i någon mån går att finna. Framförallt är ett processinriktat synsätt representativt för synen på skrivande medan en mer allmänt hållen inställning vid inlärning och undervisning visar ett kreativitets­inriktat synsätt, bedömningen sker till synes främst utifrån färdighetsinriktade synsätt. Resultatet av dokumentanalysen har med sekundärt syfte jämförts med en mindre enkätundersökning där resultatet visar att skillnader finns i hur framträdande de olika synsätten är i dokumenten och undersökningarna emellan. I diskussionen framkommer vilken relation resultatet har till annan forskning. Där görs även en jämförelse med valda punkter ur den vid tiden för studien kommande kursplanens utkast.</p> / <p>Thoughts behind planning and implementation of writing instruction in primary school is influenced by the attitudes the teacher has to his/hers teaching. To view language and writing from different perspectives yields different results. This study aims to identify the type pedagogical approach that is reflected in the governing documents for the primery school. The study carried out through an extensive document analysis in which the discourses of writing were identified, focusing on approach to education, language and writing. The starting point of the analysis was five discourses on writing pedagogical approach, a skill discourse, a creativity discourse, a process discourse, a genre discourse and a social practice discourse. The results show that a few of the approaches were represented more then other´s in the governing documents, but that all the approaches, to some extent, can be found. Above all is a process-oriented approach, representative of the view of writing while a more general attitude to learning and teaching displays a creativity approach, the assessment is made to appear mainly on the basis of a skill approach. The result of the document analysis whas, as a secondary aim, compared with a smaller questionnaire survey and the result show that differences existed between survey responses. There are also differences in how prominent the different approaches are in the documents. In the discussion of the results, the relationship between the outcome and previous research is raised. There is also a comparison of selected points from the forthcoming, course plan draft that at the time of the study is in alteration.</p>

<p>Studier visar att allt fler studenter som träder in i högre studier har bristande kunskaper i akademiskt skrivande. Den här komparativa fallstudien undersöker hur läromedel i svenska på gymnasiet förbereder elever för ett akademiskt skrivande. Dessutom undersöks om det finns skillnader mellan de två läromedlen, som riktas till yrkesförberedande respektive studieförberedande gymnasieprogram.</p><p>Den här undersökningen visar att de två granskade läromedlen förbereder eller till viss del förbereder gymnasielever för ett akademiskt skrivande. Grundkomponenterna som har undersökts i läromedlen är: kritisk-analytisk kompetens, akademiska textkonventioner, offentligt språkbruk och träning i texttyper som kan sägas förbereda för ett akademiskt skrivande.</p><p>Resultatet av fallstudien visar att det finns skillnader mellan läromedel som är riktade till olika program. En skillnad mellan läromedlen är utformningen av arbetsuppgifter till eleverna. Läromedelförfattarna använder även olika språkbruk i de olika läromedlen, exempelvis används fackspråk och språkvetenskapliga termer i läromedlet för de studieförberedande programmen medan språkliga förenklingar och omskrivningar ges i läromedlet till de yrkesförberedande programmen.</p>

Att undersöka elevlösningar och att ta del av verksamma gymnasielärares erfarenheter rörande elevers användning av modalitetsmarkörer i skrift ger en bild av kvinnliga och manliga gymnasieelevers hållningar gentemot satsers innehåll och eventuella likheter och skillnader skribenterna emellan. Föreliggande studies huvudsyfte är att undersöka frekvens och funktion hos modalitetsmarkörer i elevlösningar hämtade från 2015 års nationella prov i kursen svenska 3 i gymnasiet. Till syftet hör även att granska eventuella likheter och skillnader i frekvens och funktion hos modalitetsmarkörer mellan de kvinnliga och de manliga skribenterna. Studiens bisyfte är att undersöka tillfrågade gymnasielärares erfarenheter rörande kvinnliga respektive manliga elevers användning av modalitetsmarkörer i skrift. För att uppnå syftet formulerat för denna studie kombineras och kompletteras en kvantitativ metod med en kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden utgörs av en sammanställning och granskning av frekvens och funktion hos modalitetsmarkörer i 60 elevlösningar jämnt fördelade mellan könen. Studiens kvalitativa metod omfattas av kvalitativa intervjuer med en hög grad av strukturering i kombination med öppna frågor med tre legitimerade svensklärare. Resultaten visar på en låg frekvens av modalitetsmarkörer i både de kvinnliga och de manliga elevlösningarna. Majoriteten av samtliga modalitetsmarkörer signalerar en låg grad av sannolikhet och har således en trolighetsfunktion i satsen. Frekvensen och funktionen hos modalitetsmarkörerna skiljer sig på så vis marginellt mellan de kvinnliga och de manliga skribenternas texter. Den låga frekvensen och trolighetsfunktionen som den mest framträdande i elevers texter bekräftas ytterligare av studiens informanter, vilka vidare delar erfarenheten att modalitetsmarkörer är en viktig komponent i ett nyanserat förhållningssätt. Fynden från den kvantitativa materialbearbetningen och den kvalitativa materialbearbetningen överensstämmer således. Någon större språklig variation utifrån faktorn socialt konstruerat kön kan inte fastställas utifrån de kvantitativa och kvalitativa resultat som presenteras i denna studie.