Bara en tanke bort ingår i mitt examensarbete för en magister i kreativt skrivande och utgör cirka en tredjedel av en större helhet. Texten tar upp ämnen som tvång i hederskulturer och psykisk ohälsa, men det finns också ett inslag av magisk realism. Jag har valt att skildra en av huvudkaraktärerna i första person presens och en annan i tredje person preteritum för att tydligt särskilja vems perspektiv som skildras. Berättelsen vänder sig till ungdomar på 12-15 år.

Lilith bor i en övergiven varglya i Lunkende gammelskog. Eva är storbondens dotter från byn. Flickorna befinner sig på var sin sida om en socio-ekonomisk, geografisk och mänsklig gräns och från människor i sin omgivning har de bara hört illa om ”de andra”.  Av en ödets nyck möts flickorna vid ett kärr som sällan visar sig. Att se träsket betyder att stora, och oftast dåliga, förändringar kommer ske. Ett tecken är en kvinna som gråter förtvivlat i skogen. Ett annat är att gammelskogen ska avverkas och alla dess djur, växter och Liliths hem kommer utplånas. Sumpmarken, gråten, hotet mot gammelskogen och flickornas vänskap blir upptakten till händelser som kommer att förändra deras liv långt mer än vad de anar.   I Flickan i varglyan vill jag undersöka vad som händer när flickorna möter ”den farliga från andra sidan” och skildra upplevelsen från bådas synvinkel. Naturligtvis berörs fler teman såsom vänskap, lojalitet, fördomar, bevarandet av unika naturmiljöer och biologisk mångfald.   Min strävan har varit att väva in frågeställningarna i en spännande berättelse med oväntade vändningar och övernaturliga inslag. Den utspelar sig på svensk landsbygd under 1920-tal där nordisk folktro ännu hade betydelse för hur människor upplevde sin värld. Trots ett tidsspann på hundra år är textens teman i högsta grad giltiga idag.

Föreliggande studie av Bodil Malmstens roman Priset på vatten i Finistère (2001) syftar till att undersöka berättarjagets förhållande till trädgårdsodling och skrivande. Analysen utgår ifrån ett (eko)feministiskt perspektiv (en kombination av ekokritisk, feministisk och ekofeministisk teori) på romanens framställning av människa–natur-dikotomin och skrivandets förutsättningar. Det kvinnliga berättarjagets nära relation till sin trädgård och hennes upplevda svårigheter med att formulera sig i skrift befäster ekofeministiska och särartsfeministiska idéer om att kvinnor står närmare naturen än män, samt att kvinnans erfarenheter inte kan uttryckas genom ett manligt kodat språk. Trots det färdigställer berättarjaget en autofiktiv roman om sin tillvaro i trädgården, varmed hon utmanar språkliga och genremässiga konventioner. I analysen identifieras nuets flyktighet som en gemensam nämnare i trädgårdsarbetet, skrivandet och jagets kroppsliga erfarenheter, vilket medför att polariteten mellan text och verklighet mitigeras i romanen. Berättarjaget kan därför sägas ägna sig åt en form av écriture féminine som låter den fysiska världen och hennes sinnliga upplevelser av den ta plats i litteraturen. / This study focuses on Bodil Malmsten’s novel The Price of Water in Finistére (Priset på vatten i Finistère, 2001). The aim is to examine the female narrator’s approach towards gardening and writing. This is executed through an (eco)feminist perspective (referring to a combination of ecocritical, feminist, and ecofeminist theory) on the narrator’s attitude towards nature (represented by her garden), and the project of writing a novel about her life in the French village Finistère. The narrator’s relationship with her garden, and her difficulties with expressing herself in writing, confirm certain ecofeminist and difference feminist ideas that women are closer connected to nature than men, which results in female experiences being excluded from the masculine-coded language. Nevertheless, the narrator completes her novel, leading her to challenge the customs of language and genre. Furthermore, the volatility and changeability of the present moment are identified as a joint condition for nature, writing, and the narrator’s experiences of her physical body. This implies an interconnection between text and reality, and through the notion of écriture féminine, the narrator succeeds in transferring the sensuous, carnal world into abstract literature.

No description available.

Den ökande digitaliseringen i matematikklassrum på gymnasiet ställer allt högre krav på eleverna. Enligt de senaste bestämmelserna ska nationella prov inom några få år genomföras digitalt. Detta innebär att eleverna kommer att behöva skriva in sina lösningar på datorer. Detta arbete är uppdelat i två delar. Syftet med första delen är att undersöka om det förekommer en synlig påverkan på elevernas prestation i matematik på gymnasiet beroende på om de löser problem på papper eller på dator. Denna del skapas med hjälp av tidigare forskning i detta område och går ut på att eleverna genomför två prov där de använder sig av antingen papper eller datorer för att lösa problem. Syftet med andra delen är att ta fram rekommendationer som bör underlätta för lärare att introducera eleverna till att skriva matematik på datorer. För denna del i arbetet genomförs intervjuer med lärare och elever på en gymnasieskola. Resultat från prov, i första delen av arbetet, visar att eleverna presterar sämre i grupper där de inte är vana med att arbeta på datorer. Svar från intervjun i andra delen visar att det finns många aspekter som läraren behöver tänka på när eleverna ska börja arbeta med datorer i matematikundervisningen. Utifrån intervjuer formas rekommendationer för lärare som redovisas i detta arbete. Sammanfattningsvis visar detta arbete att eleverna behöver mer övning för att kunna prestera lika bra på dator som de skulle göra om de löser problem på papper. Eftersom studien genomfördes på en gymnasieskola behövs det mer forskning som undersöker om samma trend kan ses i andra gymnasieskolor. / The increasing digitalisation in mathematics classrooms places ever higher demands on students. According to the latest regulations, national tests must be carried out digitally in a few years. This means that students will need to enter their solutions on computers. This work is divided into two parts. The purpose of the first part is to investigate whether there is a visible impact on students' performance in mathematics in high school, depending on whether they solve problems on paper or on a computer. This part is created with the help of a literature study and involves the students completing two tests where they use either paper or computers to solve problems. The purpose of the second part is to produce recommendations that should make it easier for teachers to introduce students to writing mathematics on computers. For this part of the work, the interviews were conducted with teachers and students at a high school. The results from tests, in the first part of the work show that the students perform worse in groups where they are not used to working on computers. Answers from the interview in the second part show that there are many aspects that the teacher needs to keep in mind when students start working with computers in mathematics teaching. Based on interviews, recommendations are formed for teachers that are presented in this work. In summary, this work shows that students need more practice to be able to perform as well on a computer as they would if they solved problems on paper. Since the study was conducted at one high school, more research is needed that examines whether the same trend can be seen in other high schools.

Forskning har visat att fritidsskrivandet för dagens ungdomar har förändrats. Kopplat till detta är syftet med studien att undersöka elevers och lärares uppfattningar om elevers skrivande på fritiden samt vilka didaktiska implikationer detta kan få för svenskundervisningen. Metoden var semistrukturerade intervjuer med fyra elever i årskurs 9 och två svensklärare på högstadiet. Urvalet utgjordes av ett bekvämlighetsurval och ett målstyrt urval. Data delades in i teman och analyserades utifrån ett didaktiskt perspektiv. Som teoretisk utgångspunkt har kognitivt, sociokulturellt och multimedialt skrivande, den didaktiska triangeln och Self Determination Theory använts. Resultaten visar att fritidsskrivandet har förändrats från att ha liknat skolskrivande till att bli en helt annan skrivpraktik. Dessutom har lärare och elever något olika uppfattningar om vad som motiverar elever att skriva. Medan eleverna föredrar skrivande i ett socialt sammanhang och möjligheten att kombinera text med andra uttryckssätt betonar lärarna även utvecklandet av olika färdigheter som genreskrivande och skrivregler. Trots att lärarnas kunskaper om elevers fritidsskrivande är begränsad visar de en vilja att anpassa skrivundervisningen i skolan. En slutsats är att lärarna behöver lära sig mer om elevernas fritidsskrivande och även förmedla till eleverna att utvecklandet av kognitiva resurser kan förbättra deras fritidsskrivande. I och med detta skulle en bro mellan skol- och fritidsskrivande kunna byggas. / Research has shown that leisure writing for today’s youth has changed. Connected to this, the purpose of the study is to investigate students’ and teachers’ perceptions of students’ leisure writing and the didactic implications this may have for education in the Swedish subject. The method involved semi-structured interviews with four ninth-grade students and two Swedish teachers in secondary school. The selection consisted of a convenience sample and a purposeful sample. Data were categorized into themes and analyzed from a didactic perspective. Three theories on writing were used as a theoretical framework: cognitive, sociocultural, and multimodal, along with the didactic triangle and Self Determination Theory. The results show that leisure writing has evolved from resembling school writing to becoming a completely different writing practice. Furthermore, teachers and students have somewhat different views on what motivates students to write. While students prefer writing in a social context and the opportunity to combine text with other forms of expression, teachers also emphasize the development of various skills such as genre writing and writing norms. Despite teachers’ limited knowledge of student’s leisure writing, they show a willingness to adapt writing lessons. One conclusion is that teachers need to learn more about students’ leisure writing and convey to students that the development of cognitive resources can enhance their leisure writing. Through this, a bridge between school and leisure writing could be built.

Syftet med föreliggande studie är att belysa elevers uppfattningar om kreativt skrivande inom svenskämnet. Frågeställningarna ämnar undersöka hur kreativt skrivande påverkar elevens skrivutveckling samt om kreativt skrivande kan leda till ökad motivation hos eleven. För att besvara frågeställningarna och uppfylla syftet används tidigare forskning samt fenomenografi som ramverk för att analysera skriftliga reflektioner om kreativt skrivande där 33 elever i årkurs nio valt att delta. Resultatet visar att kreativt skrivande är en viktig del i elevernas skrivprocess och bidrar till kunskapsutveckling. Det framkommer att kreativt skrivande skapar motivation och bidrar till ett lustfyllt lärande. Kreativt skrivande bidrar även till personlig utveckling då det bland annat ger eleverna möjlighet att bearbeta och få utlopp för tankar och känslor. / The purpose of the present study is to illustrate students’ perceptions of creative writing within the subject of Swedish. The research questions aim to investigate how creative writing affects students’ writing development and whether it can lead to increased motivation. To address these questions and fulfill the purpose, prior research is used as well as phenomenography used as framework to analyse written reflections on creative wrtiting from 33 ninth-grade students who chose to participate. The results indicate that creative writing is an important part of students’ writing process and contributes to their writing development. It is revealed that creative writing fosters motivation and contributes to joyful learning. Additionally, creative writing contributes to personal development by providing students with opportunities to process and express thoughts and emotions.

Studien avser att undersöka vilka kritiska aspekter, nycklar för lärande, som undervisningen behöver synliggöra för att utveckla elevers förmåga att stegvis kommunicera sina skriftliga lösningar på textuppgifter i matematik. Syftet med studien är att få eleverna att urskilja de kritiska aspekterna och därmed utveckla förmågan att kommunicera sina lösningar på textuppgifter på ett välutvecklat och strukturerat sätt. I studien har variationsteorin använts som ramverk för utformning, tolkning och analys. Forskningsmetoden som använts i studien är learning study. I en cyklisk process har vi undersökt vilka kritiska aspekter som behöver synliggöras för studiens eleverna för att de ska förstå det lärandeobjekt som valts i studien, “att skriva lösningar på textuppgifter med flera steg genom att kommunicera sin lösning med hjälp av matematikens språk”. Cykeln bestod av ett förtest med två elevgrupper, planering av forskningslektion, genomförande av lektion med ena gruppen med efterföljande eftertest, revidering av lektion och slutligen genomförande av lektion med efterföljande eftertest med den andra gruppen. Genom analys av förtest, den första forskningslektionen samt eftertest har de kritiska aspekterna utvecklats och forskningslektionen med den andra gruppen reviderats, för att på ett bättre sätt synliggöra lärandeobjektets kritiska aspekter för eleverna. Studiens resultat visar att de kritiska aspekter som synliggjordes var; att eleven förstår uppgiftens innebörd, att eleven redovisar alla tankesteg i sin lösning, att eleven skriver sin redovisning i rätt ordningsföljd, att eleven byter rad vid en ny uträkning och att eleven kontrollerar att hen svarat på uppgiftens fråga. Dessa synliggjordes med hjälp av jämförelser av olika elevlösningar samt med en stegvis instruktion som arbetades fram efter studiens första cykel. I den avslutande diskussionen sammanfattas forskningslektionernas positiva aktiviteter som verkade leda till urskiljning av de kritiska aspekterna.

Rind från Gråhäll: Bronsspännet ingår i mitt examensarbete för en master i kreativt skrivande och utgör cirka en tredjedel av en större helhet. Texten rör sig runt teman som att kämpa för sig själv och andra även när det känns hopplöst och då man tappar tron på vad man kan åstadkomma. Berättelsen är inspirerad av bronsåldern och den har inslag av magisk realism. Historien vänder sig till barn 9-12 år.

SAMMANFATTNING Tidigare forskning har visat att elever i de lägre årskurserna som arbetar med att skriva sig till läsning, kan skriva längre texter eftersom det är fysiskt lättare för dem att skriva på datorn än för hand. Dock har vi inte funnit några belägg för hur elever organiserar och planerar sina texter vid skrivandet av berättande texter på datorn. Syftet med denna studie blev därför att undersöka vilka möjligheter elever i årskurs ett ges för att producera och organisera berättande texter, i en klass som arbetar med datorn som verktyg och en som inte gör det. Undersökningen utgick från två lärares beskrivningar av undervisningen och elevtexter. I studien utgick vi från ett sociokulturellt perspektiv eftersom vi tror att språk och skriftspråk konstrueras i en social kontext. Genom samtal kring texter, användningen av olika verktyg och stöd av en mer kompetent kamrat finner vi att elever kan utveckla sitt skrivande. Genom intervjuer har lärare fått beskriva sin undervisning. Denna undervisning jämfördes sedan med elevtexterna. Elevtexterna från de olika klasserna jämfördes också med varandra. I resultatet framkom det att båda undervisningssammanhangen möjliggör elevers skrivande, planerande och organiserande av berättande texter, fast undervisningssammanhangen ser olika ut. Klassen som arbetade med datorn skrev längre texter med ett bättre ordförråd än den andra klassen. Dock skrev den andra klassen med en mer sammanhängande röd tråd i sina berättande texter. I studien framkom även likheter mellan undervisningens stödstrukturer och hur eleverna organiserade sina texter. / ABSTRACT Previous research has shown that young children, who work with writing to reading, write longer texts because it is physically easier for them to write on the computer than by hand. However, we have not found any evidence of how pupils organize their texts when they write narrative texts. The aim of this study was to explore which possibilities the pupil gives to produce and organize the narrative texts, in the lower grades. One class worked with the computer as a tool and one did not. The survey was based on two teachers' descriptions of teaching and student texts. In this study, we assumed a sociocultural perspective because we think that language and written language is constructed in a social context. Through conversations about texts, the use of various tools and the support of a more competent person, we think that students can develop their writing. Through interviews with teachers who described their teaching and through pupil texts we found some interesting things. The result showed that both educational contexts allow students' writing, planning and organization of narrative texts. The teaching contexts were different from each other. The pupils who worked with writing through computers, wrote longer texts with a better vocabulary than the pupils who wrote by hand. However, the pupils who wrote by hand, had better support structures for the narratives red line and then wrote a more coherent text, than the pupils who worked on the computer. The study also showed similarities between the education support structures tours and how the students organized their text.