Syftet med denna enkätstudie är att undersöka hur mellanstadielärare upplever användningen av formativa bedömningsmetoder av elevers skrivande, men även att undersöka vilka för- och nackdelar som dessa metoder kan medföra. Lärarnas svar tyder på att det finns en varierad tillämpning av lärarrespons, kamratbedömning och självbedömning där fördelarna med respektive metod kan leda till att lärandet exempelvis blir tydligt och synligt samtidigt som eleverna blir aktiva och får möjlighet till att träna ansvar i sitt lärande. Däremot framförs även nackdelar som visar på formativ bedömning inte alltid har den avsedda effekten. Slutsatsen blir därför att det bör ske en reflektion över betydelsen av de didaktiska frågorna när, hur och varför bedömningsmetoderna tillämpas i undervisningen då lärarnas svar tyder på att eleverna inte alltid förstår bedömningen och därför inte kan använda den för att utveckla sitt skrivande.

Syftet med studien är att undersöka hur arrangörer av kortare workshops och kurser i kreativt skrivande förhåller sig till homogena deltagargrupper. Först undersöks deltagarnas sammansättning och sedan arrangörernas syn på mångfald utifrån sin organisations verksamhetsuppdrag. Arrangörerna arbetar på folkbibliotek och studieförbund och undersökningen genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer. Studien drar slutsatsen att arrangörerna har reflekterat över frågorna och har en vilja att skapa större mångfald under evenemangen. De grupper som anses delta i lägre utsträckning är män, ungdomar under trettio och kulturella minoriteter. Vidare beskrivs verksamheternas idéer och uppdrag som inte närvarande i själva evenemanget men i arbetet bakom, exempelvis i marknadsföringen. / The aim of this study is to examine how five organizers of shorter workshops and courses in creative writing reflect on and work with homogeneous groups of participants. First the composition of participants is examined and than the organizer’s view of diversity in relation to their organization’s purpose. The organizers work in public libraries and in organizations within the popular education, and the investigation is carried out using qualitative interviews. The study’s conclusion is that the organizers have reflected on the questions and have a will to create greater diversity during the events. The groups that are considered to participate less are men, young people under thirty, and cultural minorities. The organizers’ ideas are not described as present in the event, but in the work behind, for example in the marketing.

In the current study, we explore and present different advantages creative writing can have on ESL and EFL-students’ writing and their attitude towards writing. We have also discovered some problems ESL or EFL-learners can come across in terms of writing in another language. In the syllabus for English in upper secondary school, it is stipulated that the students should be able to use their English in different situations. However, this is not always as easy as it might seem. Many ESL and EFL students claim that they feel anxious when it comes to writing in English, especially in an academic way, and do not feel confident enough with their own language production. This self-doubt is not unique for a specific country or region, it occurs all over the globe, and our Swedish students are certainly not an exception. Research shows that by practicing writing in a more creative and free way, the students can develop their language in a more relaxed setting, and at the same time increase their confidence and self-esteem regarding their language production.

This thesis investigates the effects of bibliotherapy on children and adolescents with a parent in prison. In addition, it also investigates why someone would choose to use bibliotherapy when leading a group of children and adolescents with a parent in prison. In addition, it aims to compare the effects of structured bibliotherapy to an unstructured bibliotherapy done without guidance. The organization BUFFF is used in order to get in contact with people that had a parent in prison when they were young and used bibliotherapy to cope and improve their mental wellbeing. Specifically, Pia Bergström who led a bibliotherapeutic group focused on writing at BUFFF.                   Interviews were conducted with Pia Bergström because of her involvement as a leader of bibliotherapy and four adults who, during their childhood, had an incarcerated parent and used bibliotherapy in different ways to endure and process their situation. Audio from the interviews were recorded and transcribed. During their transcription the interviews were slightly adjusted to preserve the interviewees anonymity and to make the transcriptions easier to read. The answers were then organized into thematic subjects that were used to structure the analysis. Most of the answers were positive towards bibliotherapy and the effect that it has had on the interviewee’s lives. Everyone interviewed would recommend bibliotherapy as a form of therapy both for children with an incarcerated parent or other traumatic circumstances. The importance of context was evident, and it seemed to help the interviewee’s cope because they realized that they were not alone and could experiment in a safe environment, something that the two people interviewed that used bibliotherapeutic methods on their own did not experience. Ultimately the thesis results answered what they aimed to investigate and indicate that bibliotherapy can have a positive impact for many children in trying situations.

Syftet med studien är att undersöka hur svensklärare på mellanstadiet arbetar med bokrecensioner i undervisningen, vad de anser att bokrecensioners syfte är samt vilka metoder de anser vara gynnsamma i arbetet. Detta är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta lärare för att påvisa likheter och skillnader mellan deras olika arbetssätt och tankegångar. Efter genomförda intervjuer analyseras de utifrån en tematisk analys.Resultatet visar att lärarna har en övervägande positiv inställning till bokrecensioner. Dock förekommer det en tvetydighet bland dem, samtidigt som de menar att bokrecensioner är ett fördelaktigt moment som kan inkludera flera viktiga kunskapsutvecklande delar menar de också att momentet inte ska ta allt för stor plats i undervisningen då det finns andra saker som behöver mer utrymme. Syftet med bokrecensioner tycks inte vara att eleverna ska utveckla sina kunskaper kring bokrecension som genre utan de används mer som ett verktyg till att kontrollera elevernas läsförståelse och andra färdigheter. Resultatet visar också att särskilda metoder i själva verket sällan används i arbetet kring bokrecensioner eftersom syftet mer är av kontrollerande karaktär än utvecklande av elevernas genrekunskaper. / The purpose of the study is to examine how teachers at secondary school work with book reviews in their teaching, what they consider the intent of book reviews to be and what methods they consider to be favourable in the work. This is a qualitative study in which semi-structured interviews have been conducted with eight teachers to demonstrate similarities and differences between their different approaches and mindset. After the interviews have been transcribed, they are analysed on the basis of a thematic analysis.The results show that the teachers have a predominantly positive attitude towards book reviews. However, there is an ambiguity among them, while they consider that book reviews are a favourably element that can include several important knowledge development elements, they also consider that the element should not take up too much space in the teaching as there are other things that need more space. The idea of book reviews does not seem to be to develop students' knowledge of book reviewing as a genre, however they are used more as an implement to verify students' reading comprehension and other abilities. The results also show that specific methods are in fact barely used in the writing on book reviews because the intention is more of a controlling nature than developing students' genre knowledge.

Denna studie avser att undersöka svensklärares inställning till handskrivning respektive digitalt skrivande i syfte att utröna hur detta påverkar deras undervisning. Vidare ämnar studien att lyfta fram de arbetssätt och sammanhang i vilka dessa lärare uppmuntrar eleverna till handskrivning i svenskundervisningen på gymnasiet. Ett vidare syfte är att belysa vilka utmaningar lärarna upplever att det finns med att bevara och främja handskriften. För att uppnå detta användes halvstrukturerade, öppna intervjufrågor riktade till verksamma svensklärare på gymnasiet. Resultatet analyserades i förhållande till ramfaktorteorins olika kategorier för att uppmärksamma hur de olika ramarna påverkar undervisningen och lärarnas didaktiska val. Resultatet visade att hälften av lärarna arbetade aktivt för att främja och bevara handskriften, medan den andra hälften arbetade aktivt för digitaliseringen. Det fanns således ingen lärare som var motståndare till vare sig digitalisering eller handskrivning, däremot gick det att urskilja olika faktorer som var utmärkande för det ena eller andra arbetssättet. Det tydligaste resultatet som framkom var den elevorienterade ramen som pekade på elevernas bristande förkunskaper och ovana med att skriva för hand. Detta kunde dock ses som en konsekvens av de pedagogiska och organisationsrelaterade ramarna. Ytterligare ett syfte med studien bestod i att undersöka gymnasieelevers inställning till handskrivning respektive digitalt skrivande och att ta reda på i vilka sammanhang i svenskundervisningen som eleverna valde att skriva för hand, vilket undersöktes med en webbenkät. Resultatet från enkäten jämfördes slutligen med lärarnas intervjusvar. Sammantaget fanns en ömsesidighet i lärarnas och elevernas uppfattning gällande såväl handskrift som digitalt skrivande. De elevrelaterade utmaningarna var något som eleverna själva också höll med om, vilka de ansåg var digitaliseringens nackdelar.

This literature review explores the use of Extramural English in the classroom and its effects on students’ language acquisition. Through a systematic analysis of different studies on EE activities such as video games, the Internet, gaming, and other activities, this paper will investigate the possible positive or negative effects of EE activities on students’ performance. The results of this literature review show that students who are more exposed to EE activities have a better result with regard to the acquisition of English than their peers because the language of communication in Extramural activities is mainly English.  The results also show that by incorporating EE in the classroom, teachers will be able to define the student’s strengths and weaknesses through eliciting the learning evidence when learning English as a second language.

Idag förväntas gymnasieelever utveckla färdigheter i att skriva akademiska texter och använda ett akademiskt språkbruk. Tidigare forskning har undersökt elevtexter i kursen svenska 3 (SVE), men inte kursen svenska som andraspråk 3 (SVA). Syftet med denna studie är därför att jämföra elevtexter från SVE och SVA för att undersöka likheter och skillnader i elevers akademiska språkbruk. I studien används två innehållsanalyser, en automatisk kvantitativ analys och en manuell kvalitativ analys, för att undersöka lexikal variation och förekomst av akademiska ord från En svensk akademisk ordlista (Ribeck, Jansson & Sköldberg 2014) i elevtexterna. Materialet består av 59 elevtexter som bedömts på C-nivå och skrevs i samband med det nationella provet i kurserna SVA- och SVE 3 våren 2015. Resultatet av studien bekräftar delvis tidigare forskning om att varje elev har ett unikt akademiskt språkbruk. Vidare pekar resultatet på att skillnaden mellan SVE och SVA är minimal, både gällande andel akademiska ord och lexikal variation. Detta påvisar att eleverna har ett akademiskt språkbruk eftersom alla elever oavsett ämne använt akademiska ord i olika utsträckning.

Syftet med studien är att undersöka vilka skrivdiskurser som framkommer när F-3 lärare talar om sin skrivundervisning och elevers skrivmotivation, med diskursanalys som teoretiskt angreppssätt. I tidigare forskning redogörs för studier från en nationell såväl som internationell kontext. De valda studierna ger en bakgrund till forskningsområdena skrivdiskurser och skrivmotivation. Metoden i studien utgörs av semistrukturerade intervjuer med sju verksamma F-3 lärare. Resultatet visar hur lärares sätt att tala om skrivande domineras av en färdighetsdiskurs. Resultatet synliggör även en diskrepans i lärarnas sätt att förhålla sig till olika skrivdiskurser, samt hur en lärare särskiljer sig från resterande lärare. I relation till elevers skrivmotivation framkommer flera kopplingar till olika skrivdiskurser. Det finns en diskrepans i lärarnas sätt att tala om skrivmotivation i relation till olika skrivdiskurser, samt hur detta speglas i lärarnas motivationsstrategier. I diskussionen lyfts, utifrån tidigare forskning, hur färdighetsdominansen kan bero på en yttre press från nationella mätningar. I diskussionen ifrågasätts även färdighetsdiskursens möjligheter att skapa en inre motivation. Slutsatsen är att en social praktikdiskurs verkar vara gynnsam för elevers skrivmotivation, samt att denna diskurs kan användas oavsett undervisningskontextens yttre förutsättningar. För professionen skapar studiens bidrag en större medvetenhet om hur olika skrivdiskursiva praktiker relaterar till elevers skrivmotivation.

This exploratory study investigates the role of academic writing in a second language (L2) with automated writing evaluation (AWE) tools utilizing generative artificial intelligence (AI), as well as the role of such AI-assistance in cognitive writing processes. The research questions asked if there was a relationship between AWE suggestions and keystroke dynamics, how L2 writers interpreted AWE suggestions and made their decisions, and how AI-assisted writing functions within a cognitive model of writing. Six academics wrote a text in English as L2 using a keystroke logging program. The text was later revised using the AWE program InstaText while their interactions were screen recorded. The recording was then promptly followed by stimulated recall interviews. The keystroke logging data that indicates cognitive demand (e.g., pause length, pause frequency, and deletion frequency) were compared to the AWE suggestion frequency. A thematic analysis was conducted on the interviews to investigate the participants’ metacognitive reflections about their decision-making process. A cognitive model of the writing process was used to map the cognitive processes with the keystroke logging data, AWE interactions, and metacognitive reflections. The findings indicate that longer pauses and fewer typos led to fewer AWE suggestions. Six types of metacognitive reflections were identified in the qualitative data, which was then interpreted together with the quantitative data through a cognitive model of the writing process. / Denna explorativa studie undersöker akademiskt skrivande på ett andra språk (L2) med automatiserade skrivbedömningsverktyg (AWE) som använder generativ artificiell intelligens (AI), samt AI-assistansens roll i kognitiva skrivprocesserna. Studien undersökte om det fanns en relation mellan AWE-förslag och tangentloggningsdata, hur L2-skribenter tolkade AWE-förslag och fattade sina beslut, och hur AI-assisterat skrivande fungerar inom en kognitiv modell av skrivande. Sex akademiker skrev en text på engelska som L2 med ett tangentloggningsprogram. Texten reviderades sedan med AWE-programmet InstaText medan deltagarnas interaktioner spelades in på skärmen. Inspelningen följdes omedelbart av stimulated recall-intervjuer. Tangentloggningsdata som indikerar kognitiv belastning (pauslängd, pausfrekvens och raderingsfrekvens) jämfördes med frekvensen av AWE-förslag. En tematisk analys utfördes på intervjuerna för att undersöka deltagarnas metakognitiva reflektioner kring deras beslutsfattande. En kognitiv modell av skrivprocessen användes för att kartlägga de kognitiva processerna med tangentloggningsdata, AWE-interaktionerna och metakognitiva reflektionerna. Resultaten indikerar att längre pauser och färre stavningsfel ledde till färre AWE-förslag. Sex typer av metakognitiva reflektioner identifierades i de kvalitativa data, vilket tolkades tillsammans med de kvantitativa data genom en kognitiv modell av skrivande.