This is a qualitative analysis that, based on systemic functional linguistics, or SFL, and genre theory, has aimed to study the genre pedagogical implications on written language as they occur in narrative stories and expositions whilst the model is introduced. Systemic functional linguistics is a linguistic theory that views the organisation of language as functional options for meaning; language is a set of resources to channel meaning through realisation. Genre theory elucidates the pragmatic and educational uses of SFL in the categorizing of language in configurations of meanings as they are set and understood in different cultures.  The purpose of the survey is to do so with focus on successful and less successful writers by attempting to answer two primal issues: How is development of written language in reference to the introduction of the genre pedagogical model visible in the studied texts? How does genre pedagogical teaching influence successful and less successful writers as visible in their writing with a certain purpose? To answer these issues the survey is based on narratives and expositions written by high school students who have been divided into two groups according to the purpose of the survey. One text in each genre has been written by the students before and after lessons based on the genre pedagogical learning wheel explaining the relevant genres. Thereafter the texts have been analysed, both in accordance to the staging of the relevant genres, but also with an inductive focus on the variations of the texts.  The results show that significant development of the texts, after the genre pedagogical lessons, is visible in both student groups in different ways. This demonstrates how the genre pedagogical approach to teaching language is a method that is able to lift students regardless of their prior merits.

Synen på vad som utgör akademisk skrivkompetens varierar över tid och i olika kulturer. Förmågan att strukturera texter på ett logiskt och begripligt sätt kan dock ses som en universell vetenskaplig kompetens oavsett skrivmiljö, liksom förmågan att värdera kunskap och ta ställning i relation till olika källor. Denna studies syfte är att undersöka och kategorisera förekomsten av markörer för textuell organisation och ställnings­tagande i en grupp gymnasieelevers utredande texter samt att undersöka sambandet mellan bruket av dessa markörer och texternas betyg. Studiens korpus består av 18 utredande elevtexter, jämnt fördelade mellan betygen A, C och E. Texterna har analyserats genom kvalitativ närläsning med en analysmodell avsedd att fånga uttryck för textuell organisation och ställningstagande. Resultatet visar att elevernas bruk av organisations- och ställningstagandemarkörer varierar, men att det finns mönster i användandet som har kopplingar till texternas betyg. A-texterna utmärker sig genom en större variation av organisations- och ställningstagandeuttryck än texterna med lägre betyg. Markörer för textuell organisation och ställningstagande används i A- och C-texterna främst för att belysa och jämföra olika perspektiv, medan E-skribenterna i högre grad använder samma markörer för att förklara och ge uttryck för personliga åsikter om ämnet. I materialet som helhet finns få exempel på källkritiska värderingar. En slutsats av resultatet är att eleverna befinner sig olika långt ifrån de normer som kännetecknar akademiskt skrivande. Framförallt E-texterna innehåller drag som inte är funktionella i vetenskapliga sammanhang. Detta väcker frågor om hur undervisningen om akademiskt skrivande bör utformas för att möta elevernas utvecklingsbehov – på såväl språklig som innehållsmässig nivå. / The idea of what constitutes academic writing competence varies through time and in different cultures. However, the ability to structure texts in a logical and comprehensible way can be seen as a universal scholarly competence regardless of writing context, like the ability to appraise knowledge and take a stance concerning different sources. The aim of this study is to investigate and categorize the occurrence of textual organizational markers and stance markers in explanatory texts written by a group of high school students, and to investigate the relation between the use of these markers and the grading of the texts. The corpus of the study consists of 18 explanatory student texts, equally divided between grades A, C and E. The texts have been analyzed through qualitative close reading using an analytical model designed to capture organizational markers and stance markers. The result shows that the students’ usage of these markers varies, but that patterns of usage connected to the grades of the texts can be identified. The A-texts excel through a larger variation of organizational markers and stance markers than the texts given lower grades. In the A- and C-texts organizational markers and stance markers are used primarily to illustrate and compare different perspectives, while in the E-texts the students use the same markers to explain and express personal opinions on the subject. The material as a whole contains very few examples of critical evaluation of sources. A conclusion of the result is that the students are at different distances from the norms that distinguish academic writing. Especially the E-texts contain many features that are not functional in academic contexts. This raises questions about how the teaching of academic writing should be designed to suit the students’ needs for writing development – on the level of language as well as content.

Syftet med mitt arbete är att undersöka hur lärare arbetar med skönlitterärt skrivande tillsammans med sina elever. Använder sig lärarna av någon speciell metod? Jag vill även ta reda på hur eleverna upplever att det är att skriva berättande texter. Vidare vill jag även undersöka om det finns ett samband mellan intresse för läsning och intresse för att skriva berättelser. Med skönlitterärt skrivande avses i det här arbetet att skriva berättelser. För min undersökning har jag använt mig av två olika metoder: intervju och enkät. Jag har intervjuat sex lärare. De lärare jag har valt att intervjua är lärare som är utbildade i ämnet svenska. Enkätundersökningen är gjord med 130 elever i årskurs 3 och 6. Varför jag valt just dessa årskurser är för att jag vet att de har arbetat mycket med texter och framförallt med att skriva berättelser. Eleverna är med andra ord väl medvetna om vad det är för slags text jag ställer frågor om. De intervjuade lärarna arbetar alla efter metoden genrepedagogik och de använder sig på olika sätt av boksamtal i sin undervisning. Det framgår av resultatet att det som är svårast med att skriva berättelse varierar och det kan vara fantasin, strukturen eller att eleverna inte förstå vad de olika begreppen som används inom skrivandet betyder och att det gör skrivandet svårt. Resultatet visar även att det finns en koppling mellan intresset att läsa och intresset/förmågan för att skriva berättelser. Det framkommer också att de elever som läser böcker har en fördel i sitt skrivande när det kommer till uppbyggnad av texten och att få en röd tråd genom hela berättelsen. / The purpose of my essay is to investigate how teachers work with fictional writing together with their pupils. Do teachers use any particular method? I also want to find out how pupils feel about writing narrative texts. My purpose is also to investigate whether there is a connection between interest in reading and interest in writing stories. I am doing my research with pupils of the age 9-12. In my study, fiction writing is referred to as “writing stories”. For my research I have used two different methods: interviews and surveys. I have interviewed six teachers. The teachers are teachers who are educated in the subject Swedish. The survey was conducted with 130 pupils in grades 3 and 6. Why I selected year 3 and 6 is because I know that they have worked a lot with writing stories. The interviewed teachers teach according to the method of genre that means that the text is broken down into smaller parts and the pupils learn how to write different stages in a text. The narrative text has a beginning, a middle, a solution and then the end. The teachers use different ways of book discussions in their teaching. The result shows that what pupils find most difficult in writing stories varies. It may be the imagination, the structure or not understanding concepts that make it difficult. The result also shows that there is a link between the interest to read and the interest/ability to write stories. The teachers say that pupils who read a lot also write better than pupils who do not. The readers often tend to have a better red thread through their own stories.

Studiens syfte var att undersöka hur tillägnandet av skriftspråk kan bidra till kulturellt kapital med fokus på vad den processen innebär för individen. Urvalet har varit målstyrt och vänt sig till personer som har förändrat sin egen situation och uppnått akademiska eller yrkesrelaterade framsteg. Studien visar att när tillägnandet av skriftspråk bidrar till kulturellt kapital och social rörlighet resulterar det i att individen upplever en förändring i sitt habitus. En process som kan utmana individens möjlighet till att utifrån ett socialt- och psykologiskt perspektiv uppleva tillhörighet i de nya medelklassammanhangen. Det påverkar även individens tidigare familj- och vänskapsrelationer. Studien visar därtill att tillägnandet av skriftspråk kan ha en terapeutisk funktion för ett barn som har ett socialt problem och befinner sig i en utsatt situation. Studien visar att ett kulturellt kapital utvecklas av individens exponering för litteratur, behov av att uttrycka sig och tillfredsställelse i att skriva. Att tillägna sig skriftspråket bidrar till en upplevelse av att vidhålla egenmakt och förmågan att medverka i och påverka samhället. / The purpose of the study was to investigate how the acquisition of written language can contribute to cultural capital with a focus on what that process means for the individual. The selection has been goal-oriented and aimed at people who have created change for themselves and achieved academic and/or professional progress. The study shows that when the acquisition of written language contributes to cultural capital and social mobility, it results in the individual experiencing a change in their habitus. A process that can challenge the individual's ability to experience belonging in the new middle-class contexts from a social and psychological perspective. It also affects the individual's previous relationships to family and friends. The study also shows that the acquisition of written language can have a therapeutic function for a child who has a social problem and is socially vulnerable. The study shows that cultural capital is developed by the individual's exposure to literature, need for expression and satisfaction in writing. Acquiring the written language contributes to an experience of maintaining autonomy and the ability to participate in and influence society.

The present thesis aims to describe teenagers as peer reviewers and explore possible benefits of giving feedback. My study was carried out in two EFL classrooms in year eight in a Swedish lower secondary school, where the pupils were engaged with the written task to write an informative reply letter in English. The teaching unit included negotiations of a joint criteria list, feedback training, peer review, and the production of first and final drafts of the reply letter. Data were collected from multiples sources: texts produced in class, audio- and video-recordings, questionnaires and interviews. My main findings suggest that pupils can learn about writing from giving feedback. By adopting a reader perspective, the pupils raised their genre and audience awareness. Moreover, the peer-reviewed reply letters served as inspiration both in terms of transfer of structure, such as rhetorical organisation, and of ideas and content. Self-reports indicated that the pupils in my study enhanced their ability to self-assess and edit their own writing, which suggests that transferable skills were developed as a result of peer review. As regards micro-level aspects of writing, reading and commenting on peers’ reply letters seemed to influence a smaller number of pupils to transfer patterns and spelling. In their role as peer reviewers, the pupils successfully identified strengths and weaknesses in their peers’ writing, but the feedback comments did not include much specific formative information. My findings contribute to research on L2 writing and peer feedback by showing that younger learners can benefit from giving feedback. This is significant since previous research has mainly been carried out at university and college level. In addition, by combining text analyses, classroom observation and pupils’ self-reports, my study offers a comprehensive understanding of peer review. / Syftet med min licentiatuppsats är att beskriva tonåringar som kamratbedömare och undersöka möjliga fördelar med att ge feedback. Min studie genomfördes i två engelskklassrum i årskurs åtta i en svensk högstadieskola där eleverna  arbetade med att skriva svarsbrev på engelska. Arbetsområdet inkluderade diskussioner om en gemensam kriterielista, träning i att ge feedback, kamratbedömning och skriftlig produktion av utkast och slutlig version av svarsbrevet. Material samlades in från flera olika källor: de texter som skrevs i klassrummet, ljud- och videoinspelningar, enkäter och intervjuer. Mina resultat visar att elevers eget skrivande kan gynnas genom att ge feedback. Genom att de fick ett läsarperspektiv på sitt skrivande ökade elevernas medvetenhet om genre och mottagare. Dessutom fungerade de brev som eleverna läste och gav feedback på som inspiration, vilket visades genom att de överförde disposition och strukturer, samt idéer och innehåll till sitt eget skrivande. Eleverna uttryckte själva att de förbättrade sin förmåga att självbedöma och rätta sina texter, vilket indikerar att det är möjligt att utveckla överförbara färdigheter genom att bedöma andras texter. Ett mindre antal elever överförde ord och grammatiska strukturer från sina kamraters texter, men överlag påverkades skrivandets mikronivå i mindre utsträckning än makronivån (organisation och innehåll). I sin roll som kamratbedömare kunde eleverna  identifiera styrkor och svagheter i sina klasskamraters texter, men deras feedbackkommentarer innehöll relativt lite formativ information. Tidigare forskning inom området har främst utförts på högskole- och universitetsnivå  och mina resultat bidrar till forskning om skrivande i främmande språk och kamratfeedback genom att visa att också högstadieelevers skrivande kan gynnas av att ge feedback.

The aim is to study how the Police build rela­tions by publishing Facebook posts and how relation building is expressed in the form and content of the texts. More specifi­cally, the study examines the picture that the writing police and the police authorities paint of their activities, and the effect that the posts can be envisaged to have on the receivers.   The material consists of four posts from two police authorities, Växjö/Alvesta and Kalmar. This is ana­ly­sed with a method borrowed from systemic-functional linguistics (SFL) and close reading. The results are then interpreted on the basis of SFL and tradi­tional stylistic theory.   The result shows that the Facebook posts bring both opportunities and risks in building relations. The studied posts consist mostly of declarative sentences, with only a small proportion of exhortations and offers. No questions occur at all. The posts display a large stylistic breadth and varied content from the spheres of police activity, such as combating violence and drunkenness or dealing with missing persons and property.   There seems to be a will among the Police to establish contact with the general public, toning down the image of a strict authority with a monopoly on violence, and the offi­cers working for the authority appear as empathetic human beings. The conclusion is that the communication of the Police with the general public via Facebook is a balan­cing act between, on the one hand, seeming good-humoured and human, and on the other hand the risk of seeming less serious and authoritative. In texts with a serious content presented in a light-hearted form with ironic undertones, the Police risk under­mining their own authority. Despite this, the Facebook posts from the Police can be said to be in line with the catchwords of their activity: engaged, efficient and accessible. The Police also try to adjust the style of the posts to what is generally found on Facebook.

This Bachelor’s thesis in Creative Writing examines how to use metaphors and poetic language in Easy Language/Easy Readers novels. The purpose is to find out how a poetic approach to Easy Language can contribute to a more artistic and literary way of writing, while still keeping in mind the target readers of the text. These readers often face challenges when it comes to reading texts written in standard language. The method includes an analysis of two Easy Language novels in Swedish, Vilhelm Moberg’s Sista brevet till Sverige retold by Johan Werkmäster and Det som inte får hända by Emma Frey-Skøtt, as well as experimentation with writing a new text. The conclusion is that there are many ways to use metaphors and poetic language without making the text more difficult. / <p>C-uppsats i Kreativt skrivande</p>

Skrivande och skrivet språk är idag en viktig del av många människors liv, i datorns ordbehandlare, i e-postprogram och i chattkanaler på Internet. Skrivet språk har blivit mer eller mindre en förutsättning för människors dagliga kommunikation. Denna utveckling av samhället leder till ökade behov av att på olika sätt hantera text. En teknologi som har stor potential att hjälpa människor med skrivande och skrivet språk är språkteknologi. I denna avhandling ligger fokus på olika språkverktyg vars avsikt är att stödja skribenter och de som lär sig svenska bland annat genom att skriva. Ett språkverktyg som har utvecklats och utvärderats i avhandlingen är språkgranskningsverktyget Granska. I arbetet med Granska har fokus legat på utvecklingen av regelspråk, granskningsregler och generella analysregler samt utvärdering av dessa. Granska kombinerar en statistisk grundanalys av ordens ordklasser med regelbaserade metoder för sökning av grammatiska fel och frasanalys. I utvecklingen av granskningsreglerna är dragkampen mellan felaktiga utpekningar av fel, så kallade falska alarm, och uteblivna utpekningar av fel, det största enskilda problemet. Dragkampen uppstår genom att det är svårt att hitta många fel utan att också göra en del felaktiga utpekningar. Språkverktyg för skrivande kan i stort sett utvärderas på två sätt: med fokus på texten eller på den som skriver. I denna avhandling har båda typerna av utvärdering utförts med såväl modersmålskribenter som skribenter med svenska som andraspråk. I en första textbaserad utvärdering visade det sig att textgenre spelar stor roll för Granskas resultat. Ett vanligt fel i en textgenre förekommer nästan inte alls i en annan. Detta innebär att det blir mycket svårt för programmet att inte avge några falska alarm i de texter där feltypen saknas. I en andra textbaserad utvärdering jämfördes Granska och en kommersiell grammatikkontroll på texter från andraspråksskribenter. Den kommersiella grammatikkontrollen visade sig att ha bättre träffsäkerhet, men upptäckte färre fel än Granska. En första mindre användarstudie utfördes med Granska och fem erfarna skribenter. Syfte med studien var att utveckla Granska i linje med skribenters behov vid revision av text. Resultatet indikerade att användarna inte hade några problem med att välja mellan olika feldiagnoser om ett av ersättningsförslagen var korrekt. Falska alarm verkade vara av varierande svårighetsgrad: falska alarm från stavningskontrollen är mer eller mindre ofarliga, medan falska alarm från granskningen av mer komplicerade feltyper kan försvåra revisionsarbetet för användaren. Granska utvecklades från början för erfarna skribenter med svenska som modersmål, men allteftersom arbetet har fortskridit har även skribenter med svenska som andraspråk blivit en allt viktigare användargrupp. I detta arbete har diskussionen om granskningsmetod blivit mer och mer central. Även om gruppen andraspråksskribenter är mycket heterogen, så innehåller den här gruppens texter generellt sett mer fel, och i många fall fler fel i samma mening. Detta gör granskningsproblemet betydligt svårare. För det första så blir det svårare att avgöra ordens ordklass och frastillhörighet när flera fel finns i samma mening, och därmed har programmet allt mindre att hänga upp den grundläggande språkliga analysen på. För det andra är det svårare att konstruera granskningsregler för fel vars natur är svår att förutsäga på förhand. För att förbättra den grundläggande språkanalysen utvecklades programmet GTA, som gör en frasanalys och satsgränsigenkänning. GTA utvecklades ur de generella analysregler som redan fanns i Granska. GTA designades för att klara av att analysera texter som innehåller vissa avvikelser från språkets norm, t.ex. inkongruens. För att ta reda på hur väl programmet klarade av mindre avvikelser i form av stavfel utvärderades GTA och även två program för ordklassanalys på texter med olika andel stavfel. GTA bygger till mycket stor del på att identifikationen av ordklass fungerar för att fraser och satsgränser skall analyseras korrekt. Detta bekräftas också i utvärderingen, där det visade sig att GTA klarar sig bra så länge som den underliggande ordklassanalysen klarar att hantera avvikelser i texten. En viktig faktor för att klara språkliga avvikelser, i form av stavfel, är en fungerande metod för att hantera ord som är okända för programmet. Nya metoder för språkgranskning har undersökts i samarbete med andra forskare, och där har avhandlingens bidrag varit i form av transformationsregler i den statistiska språkgranskaren ProbGranska. Dessa regler visade sig vid en utvärdering avsevärt förbättra ProbGranskas säkerhet när det gällde att identifiera grammatiska problem. I utvecklingen av språkgranskaren SnålGranska har avhandlingen bidragit med idéer till dess grundläggande algoritm. Denna algoritm bygger på att träna ett maskininlärningsprogram på konstgjorda fel i avsaknad av en korpus med många uppmärkta autentiska fel. För att komma vidare med utvecklingen av språkverktyg för andraspråksskribenter genomfördes en längre fältstudie vid ett svenskt universitet. Syftet var att studera användningen av Granska i autentiska skrivuppgifter som studenterna genomförde i en avancerad kurs i svenska som främmande språk. Sexton studenter med olika språklig och kulturell bakgrund deltog i studien. En viktig del av studien utgjordes av studenternas bedömningar av Granskas alarm. Bedömningarna gjordes på en betygsskala från 1 till 5. Studenternas texter samlades också in i två versioner; en version före och en efter användningen av programmet. Denna metod gjorde det möjligt att studera i vilken grad studenterna följde Granskas råd, och huruvida dåliga eller bra råd från programmet fick höga eller låga betyg. Mest alarmerande var att dåliga råd angående ordföljd alltid fick högsta betyg. Andra ofta lämpliga råd dömdes ut för att beskrivningen av dessa feltyper, t.ex. anmärkningar om saknade tempusböjda verb och uteblivna subjekt, var svåra att förstå samt att de saknade ersättningsförslag. En viktig insikt från fältstudien var att Granska eller liknade verktyg inte är det enda verktyg som andraspråksskribenter behöver när de skriver text. Denna insikt tillsammans med andra resultat från fältstudien mynnade ut i flera designprinciper för program med fokus på andraspråksskribenter. Dessa designprinciper användes sedan i utformningen av språkmiljön Grim. Grim är en ordbehandlingsmiljö med olika interaktiva språkverktyg integrerade: Granska, GTA, den statistiska språkgranskaren ProbGranska, lexikonet Lexin med åtta olika språkpar, konkordansgränssnitt mot stora textmängder från korpusen Parole, och en ordböjningsfunktion. I Grim kan användaren arbeta med egna eller andras texter, och få återkoppling på språkets former från Granska och GTA, undersöka ords användning i autentiska texter samt få en ökad förståelse av målspråket genom integrerade tvåspråkiga lexikon. / Writing and written language play today an increasingly important part in many people’s lives. Written language has become more or less a prerequisite for daily communication. This development of society leads to increased needs for tools that can help humans in dealing with text. A technology that has a potential to aid people with writing and written language is language technology. In this thesis, the focus is on language tools based on language technology that can aid writers and learners of Swedish. A language tool that has been developed and evaluated in the thesis is the grammar checker Granska. The thesis work on Granska includes the design of its rule language, and the development of grammar checking rules for common error types in Swedish. In addition, rules for phrase analysis and clause boundary detection have been developed constituting a partial and shallow parser called GTA. Language tools for writing can mainly be evaluated in two ways: with focus on text or with focus on the writer. In this thesis, both types of evaluations have been carried out both with native writers and second language writers. The first textual evaluation of Granska showed that the genre has a strong influence on the result. In a second evaluation, Granska was compared with a commercial grammar checker on second language writers’ texts. Granska found more errors, but with a lower precision. A third evaluation focused on the general text analyzers, which Granska relies on, in this case a statistical word class analyzer and the parser GTA. These programs were evaluated on texts where spelling errors were introduced, in order to test the programs’ robustness. Results showed that as long as the word class analyzer is robust the parser GTA would also be robust. In a first formative user study with Granska and five participants, results suggested that several and competing error diagnoses and correction proposals are not a problem for the users as long as there exist at least one accurate correction proposal. Moreover, false alarms from the spelling checker seemed to pose a limited problem for the users, but false alarms on more complicated error types might disturb the revision process of the users. In order to improve the design of language tools for second language writers a field study was carried out at a Swedish university. Sixteen students with different linguistic and cultural backgrounds participated in the study. The objective was to study the use of Granska in students’ free writing. The results indicated that although most alarms from Granska are accurate, lack of feedback and misleading feedback are problems for second language writers. The results also suggested that providing the students with feedback on different aspects of their interlanguage, not only errors, and facilitating the processes of language exploration and reflection are important processes to be supported in second-language learning environments. These insights were used as design principles in the design and development of an interactive language environment called Grim. This program includes a basic word processor, in which the user can get feedback on linguistic code features from different language tools such as Granska and GTA. In addition, other tools are available for the user to explore language use in authentic texts and to achieve lexical comprehension through bilingual dictionaries. / QC 20100428

Syftet med denna uppsats är att undersöka synen på författarroll, skrivande och genus i Virginia Woolfs ”Professions for Women” och Karolina Ramqvists Det är natten. Författaren och den som skriver utifrån följande frågeställningar: Vilka hinder för författarskap gestaltas? Vilka er­farenhet­er av kvinnligt författarskap förmedlas? Vilka likheter och skillnader finns i Woolfs och Ramqvists perspektiv? Teorin hämtas från genusvetenskapliga perspektiv, hos främst Simone de Beauvoir och Yvonne Hirdman, samt litteratursociologiska perspektiv från Johan Svedjedal. Undersökningen utförs genom komparativ metod samt närläsning och knyter an till bland andra Anne E. Fernalds och Sue Roes forskning om Woolfs ”Professions for Women”, samt bidrar till ny forskning om Karolina Ramqvists författarskap som är relativt outforskat inom litteraturvetenskap. Virginia Woolf anser att författaryrket utgör ett friare alternativ för kvinnor än andra yrken, och ser sin väg till detta arbete som enkel. Hon uttrycker också att hennes val att skriva inte inneburit några problem för omgivningen och att hon inte hindrats av ekonomiska omständighet­er. Ramqvist berättar att hon inte trodde att hon det var möjligt för henne att bli författare i egenskap av kvinna och att skrivandet utgör ett problem för hennes relationer. Hade hon haft högre ekonomisk status menar Ramqvist att hon inte nödvändigtvis hade arbetat som författare. Hon kommenterar Woolfs ”Professions for Women” och menar att Virginia Woolf kunde bli författare just för att hon hade ekonomiskt kapital. Woolf lyfter inre omständigheter och genusrelaterade attityder som centrala problem­ för kvinnliga författare medan Ramqvist redogör för yttre omständigheter, som främst är samman- kopplade med omgivningens och offentlighetens förväntningar och krav. Woolf kan sägas göra större anspråk på att hennes erfarenheter ska anses vara en kollektiv erfaren­het hos kvinnliga författare, medan Ramqvist främst diskuterar utifrån ett eget perspektiv. Ramqvist uttrycker exempelvis också en distans mellan sin egen uppfattning om moderskapets påverkan på för­fattarskap jämfört med sina kvinnliga författarkollegor. Woolf diskuterar inte moderskap i sin text men tar sin utgångspunkt i ”ängeln i huset”, som ska förstås som ett ideal och en attityd där kvinnan är insmickrande och uppoffrande mot sin om­givning, samt framstående inom hem och familjeliv. Ramqvist kommenterar Woolfs begrepp och anser det vara Woolfs egen upp­fattning om kvinnoideal. Hon diskuterar inte sina egna omständigheter utifrån ”ängeln i huset”, men det är möjligt att tolka exempelvis hennes yttrande om att göra sig otillgänglig för mäns behov som en del av vad Woolf kallar att döda ängeln i huset: enligt Woolf alla kvinnliga författares uppgift.

Att språket spelar en nyckelroll för att nå skolframgång och för att – i ett större perspektiv – kunna verka aktivt i samhället är man inom utbildningsväsendet enig om. Vikten av att eleven utvecklar ett adekvat språkligt register med vilket kunskapen uttrycks – och i synnerhet ett diskursivt sådant – kan alltså inte förnekas, och genrepedagogiken har ur detta perspektiv haft ett särskilt inflytande i svensk skola, med dess explicita modellering i skrivande och metaspråkliga dekonstruktion av texter. Mot denna bakgrund är det därför relevant att undersöka hur läromedel i svenska instruerar i diskursivt skrivande, eller med andra ord vilka förutsättningar för metaspråklig förståelse om diskursivt skrivande som eleven erbjuds i mötet med läromedlen.      Syftet med föreliggande examensarbete har därför varit att utveckla en förståelse för hur vi som lärare kan förhålla oss till läroböcker i svenska, utifrån avsikten att utveckla elevernas skriftspråkliga repertoar i diskursiv riktning. Teoretiska utgångspunkter är SFL:s funktionella språkmodell, där språk betraktas som bestående av olika lager, samt betydelsen av metaspråklig förståelse i skrivprocessen och explicit skrivundervisning. Materialet utgörs av skrivkapitlet i en lärobok riktad mot gymnasiekursen Svenska 1 och analyseras genom kvalitativ innehållsanalys i två steg. Först analyseras bokens görande, det vill säga dess metaspråkliga beskrivningar av diskursiva texter, för att i nästa skede tolkas mot teorier där metaspråklig förståelse, explicit undervisning och sambandet mellan språkets form och funktion är centralt.    Resultatet visar att lärobokens metaspråkliga instruktioner ger tämligen mycket stöd för vad de olika texterna ska innehålla och hur innehållet ska disponeras, men att textens komponenter ofta inte dekonstrueras till lokal nivå, vilket alltså medför en otydlighet i hur man språkligt realiserar innehållet och hur en viss stil kan uppnås. Slutsatsen är att läraren behöver vara beredd på att komplettera lärobokens huvudsakliga fokus på innehåll och struktur, med en inzoomning på textens lokala nivå för att synliggöra och konkretisera skrivandets hantverk. Inte minst kan det krävas ett särskilt fokus på hur olika textaktiviteter framställs och hur en formell stil kan åstadkommas, samt på relationen mellan form och funktion.