No description available.

Studieobjektet för denna studie är summativ bedömning av skrivprov på gymnasial nivå. Tidigare forskning har visat att skrivprov är svårbedömda och att bedömarvariation är mer regel än undantag. Syftet med studien är att undersöka svalärares språkliga bedömning av det nationella provets delprov A i gymnasiekursen svenska som andraspråk 3. För att uppfylla syftet formulerades två frågeställningar: Hur tolkar sva-lärarna provets kravnivå och anvisningar gällande delaspekten Språk och stil? Hur betygssätter de delaspekten och hur motiverar de betygssättningen? Utgångspunkterna för studien har varit att bedömningen av delprovet är summativ, att den följer en analytisk bedömningsmodell, och att denna analytiska bedömningsmodell innebär ett fokus på språklig korrekthet i förhållande till begriplighet.  För att svara på frågeställningarna och uppfylla syftet genomfördes en arrangerad bedömning där åtta sva-lärare bedömde en autentisk elevtext. Materialet inhämtades via ett självadministrerat frågeformulär, och för att analysera materialet användes innehållsanalys. Resultatet av studien är att lärarna betygssätter delaspekten olika, och att de bedömer den språkliga korrektheten olika, men att de visar samsyn när det gäller bedömningen av textens begriplighet. Lärarna har också bedömt annat än det som direkt kan relateras till delaspekten, och de bedömer holistiskt, vilket tyder på att en analytisk bedömningsmodell kan vara svår att omsätta i praktiken. Vidare tyder resultatet på att lärarna behåller sin lärarroll även i denna summativa och externa bedömning. De ser bedömningsverktygen som relevanta för bedömningen, och använder dessa som stöd för bedömningen, men baserar också bedömningen på sitt professionella omdöme. Avslutningsvis är denna studie ytterligare en bekräftelse på att skrivprov är svårbedömda.

I föreliggande studie riktas uppmärksamheten mot elevers tidiga skrivande. Speciallärare har en viktig uppgift att berika och understödja lärares kunskaper i främjande skrivundervisning. Elevers skrivutveckling är komplex och inrymmer flera samverkande dimensioner, där undervisningen behöver anpassas efter varje elevs nivå. För att kunna bedriva en allsidig undervisning som gynnar alla elever behövs en medvetenhet om skrivundervisningens bredd, som här tydliggörs med hjälp av skrivdiskurser. Varje diskurs belyser olika aspekter av skrivande rörande språkliga val och handlingar. Mot bakgrund av införandet av grundskolans nya läroplan, Lgr22 (Skolverket, 2022b) och de krav på varierad skriftproduktion som förväntas av elever utifrån uppsatta kunskapskriterier, är studiens syfte att bidra med kunskap kring hur skrivundervisning ur ett specialpedagogiskt perspektiv understöds och kopplas till framträdande skrivdiskurser i styrdokument och stödunderlag. Studiens empiriska material inhämtades från Lgr22, delar som berör skrivande i grundskolans tidigare år, med tillhörande stödunderlag. Materialet kopplades till nationell och internationell forskning om skrivande, skrivdidaktik och skrivundervisning. Som teoretisk utgångspunkt och metod användes diskursanalys, som via diskurser undersöker hur världen konstrueras med hjälp av språket. Citat innehållande ordstammarna skriv och text i de aktuella dokumenten identifierades och kategoriserades utifrån ett analytiskt ramverktyg. Inledningsvis användes Ivaničs (2004) analytiska ramverktyg, innehållande de sex skrivdiskurserna Färdighetsdiskurs, Genrediskurs, Socialpraktisk diskurs, Kreativitetsdiskurs, Processdiskurs och Sociopolitisk diskurs kopplade till de fyra språklagren Text, Kognitiva processer, Situation samt Sociokulturell och politisk kontext. Under processens gång utökades det analytiska ramverktyget med Färdigdiskurs och Multimodal genrediskurs (Forsberg, 2021; Wohlvend, 2009). Relationen mellan diskurserna redovisas i form av diskursordning, där diskursernas förekomst rangordnas från högre till lägre. Vid betraktande av styrdokument och stödunderlag som helhet finns samtliga aktuella skrivdiskurser representerade, i motsats till när respektive del studeras var för sig. En slutsats är att en bredd i diskurser kan urskiljas när det kommer till de styrdokument som beskriver undervisningen, medan ett begränsat urval diskurser visas i de styrdokument som reglerar bedömning av elevers skrivförmåga. Eftersom ansvaret för hur läroplanen ska tolkas och omsättas i skrivundervisningen bärs av ansvarig lärare, kan en kontinuerlig dialog mellan lärare och speciallärare bidra till att skapa samsyn och ett gemensamt språk kring en skrivundervisning som gynnar alla elever. Tolkningar och värderingar av språkliga konstruktioner påverkar den pedagogiska praktiken i såväl negativ som positiv riktning. Ett specialpedagogiskt perspektiv hos lärare och speciallärare skapar en medvetenhet om effekten av språkliga konstruktioner, vilket kan främja förutsättningarna för likvärdighet i lärmiljön.

Många vetenskapliga studier har visat att lärare påverkas av nationella prov. Uppgifterna som förekommer på proven, samt de medföljande bedömningsanvisningarna, har betydelse för hur lärare ser på vad som bör prioriteras i undervisningen och hur elevers resultat ska bedömas. Därför är det viktigt att undersöka vilken kunskapssyn som förmedlas i de nationella proven. Syftet med den här studien är att analysera vilken syn på textkvalitet som förmedlas på de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk för åk9. För att utforska ämnet gjordes dokumentstudier av delprov C (skrivdelen) från 1985 till 2014, med fokus på förekomsten av genreord och deras betydelse i relation till bedömning av textkvalitet. Skrivuppgifter och bedömningsanvisningar analyserades och jämfördes. Resultatet visar att genreord används i samtliga uppgiftsinstruktioner efter 2002. Vanligast är genreord från medievärlden, till exempel krönika och debattartikel. I bedömningsanvisningarna används genreorden inkonsekvent och de betonas olika beroende av genre. Ett tydligt resultat är att genreträff inte är det viktigaste kriteriet för att bli godkänd, trots att uppgifterna ger sken av att genreträff är viktigt. Viktigare för bedömarna är att texterna, oberoende av genre, har ett rikt innehåll och en röd tråd. I avslutningen diskuteras resultatens betydelse för undervisningen i svenska och svenska som andraspråk.