Många små företag upplever svårigheter att finansiera företaget under uppstarten, det krävs både kontakter, tur och tålamod för att lyckas. Att finna finansiering är ofta ett omfattande och tidsödande arbete för småföretagaren. Medicintekniska företag tillverkar ofta forskningsbaserade produkter och har ett stort kapitalbehov långt innan de kan visa upp en färdig produkt eller försäljningsintäkter. Detta är ett stort problem då externa finansiärer helst inte vill riskera för mycket vid en investering och föredrar att investera i ett senare skede. Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilken attityd småföretag i medicintekniska branschen har på externt kapital samt i vilken utsträckning det används för finansiering av företagen i introduktionsfasen. Teori: Finansieringsteori och tidigare forskning kring finansiering av småföretag samt riskkapital har studerats för att skapa en teoretisk referensram. Metod: En kvalitativ metod användes och undersökningen bygger på intervjuer med åtta små medicintekniska företag, en affärsinkubator och en investerare. Vid analysen användes en deduktiv ansats och teorier och modeller testades mot det empiriska underlaget. Resultat och analys: Finansieringen under uppstarten består till största delen av offentlig finansiering och riskkapital. Företagen har en lång introduktionsfas då det tar lång tid att ta en produkt till marknad. Det förekommer gap mellan företag och investerare av olika karaktär, förväntningsgap, informationsgap och skillnad i målsättning är några. Det är relativt lätt att få de små belopp som krävs för att starta ett företag men småföretagen har sedan svårt att komma över tröskeln hos riskkapitalbolagen då de söker ett för litet kapitalbelopp. Slutsatser: Offentlig finansiering är betydande för företagen. Det stora kapitalbehovet gör det nödvändigt att finansiera företaget med riskkapital. Riskkapital bidrar förutom rent finansiellt med kompetens och kontakter. Trots att investerare helst vill investera i senare faser kan dessa företag attrahera externt kapital.

Studiens syfte är att förklara hur småföretagaren uppfattar nyttan med revision och revisionsnära tjänster. Vidare syftar studien till att förklara hur relationen med den revisor småföretagaren har idag påverkar framtida beslut om att behålla revisionen när revisionsplikten slopas. Studien bygger på tidigare forskning över nyttan med revision i småföretag. Samt behov – och relationsattribut som påverkar valet av fortsatt revision. I studien används en kvantitativ metod med en hypotetisk-deduktiv ansats, där empirin insamlats via en enkätundersökning till 180 små ägarledda aktiebolag inom Östersunds Kommun. Samtliga enkätfrågor studeras i Excel för att se spridningen i svaren procentuellt, genom diagram. Därefter genomförs en MDA Multipel Diskriminant Analys i SPSS, för att kontrollera de oberoende variablernas påverkan på beroende variabeln. Slutligen kontrolleras MDA resultatet med en korrelationsanalys. Resultatet från MDA visade att ömsesidig respekt mellan företagaren och revisorn har störst påverkan vid valet av fortsatt revision. Majoriteten av småföretagarna 68,8% tänker behålla revisionen, även när den blir frivillig. / The purpose of this study is to explain how small business owners perceive the benefits with audit and audit-related services. Furthermore, the study aims to explain how the relationship with the auditor they have today affect future decision to retain audit when the audit requirement no longer exists. The study is based on previous research on the usefulness of the audit in small companies. As well as needs – and relational attributes that influence the decision of continuing audit cooperation. The study is based on a quantitative method with a hypothetical-deductive approach, where the empirical data collected through a survey of 180 small owner-managed companies in Östersund. All survey questions are studied in excel to examine the spread of responses in percentage, by chart. Thereafter, there is an MDA Multiple discriminante analysis in SPSS, in order to control the independent variables impact on the dependent variable. Finally, the MDA results verifies by a correlation analysis. Results of MDA showed that mutual respect between the entrepreneur and the accountant have greatest impact in the choice of continuing the audit. The majority of entrepreneurs 68,8% intend to keep the audit, even when it is voluntary.

Bakgrund och problem: Idag är revision lagstadgad för alla aktiebolag. Regeringen genomför ett omfattande arbete med målsättningen att minska företagens administrativa kostnader. En av åtgärderna är att avskaffa revisionsplikten för små företag. Detta är i linje med det arbete rörande regelförenklingar som pågår inom EU. Ett avskaffande ska därmed, förutom att minska företagens kostnader, även förbättra deras konkurrenskraft ute i Europa. Det faktum att ett företags räkenskaper är granskat av en oberoende part anses dock som en trygghet för företagets kreditgivare. Om företagen väljer bort revision förlorar kreditgivaren denna trygghet och frågan är hur de ställer sig till oreviderade bokslut. Ett avskaffande av revisionsplikten kan komma att påverka marknaden för revision och liknande tjänster. Därmed kan priserna på dessa komma att förändras. Syfte: Syftet med studien är att ge insikt i om avskaffandet av revisionsplikten kan komma att leda till de önskade effekterna i form av kostnadsbesparingar. Då främst för de företag som är i behov av finansiering via bankkrediter. Dessutom ingår i syftet att skapa en uppfattning om priserna för revision kan komma att påverkas. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ strategi. Det empiriska materialet har samlats in genom sjutton intervjuer. Intervjuer har genomförts med representanter från banker, revisionsbyråer och småföretagarförbund. Resultat och slutsats: Studien visar att bankerna även fortsättningsvis kommer att kräva en granskning. Därmed kommer inte de företag som har ett kreditbehov att erhålla någon större kostnadsbesparing. Det kommer att uppstå en viss prispress både på revision och alternativa tjänster, men detta kommer att ta tid. Företagen kan genom alternativa tjänster få mer nytta för pengarna.

För ett litet företag kan det vara svårt att få in kapital till verksamheten. Långivare och riskkapitalister kan vara skeptiska till småföretag och kräva stor utdelning på det investerade kapitalet. Med bakgrund i detta är skattekrediter, som en billig finansieringsform, en väl använd möjlighet för småföretagare i behov av ett litet kapitaltillskott i verksamheten. Periodiseringsfonden är den viktigaste formen av skattekredit och studien syftar till att besvara vad som händer när denna från att ha varit räntefri går till att bli räntebelagd. Pecking order theory (POT) beskriver hur företag väljer sitt kapital där det internt genererade kapitalet föredras framför externt genererat kapital såsom lån och aktietillskott. Författarna föreslår i studien att periodiseringsfonden genom förändringen förflyttas i POT:s hierarki från att ses som internt genererat kapital till externt kapital. Ett finansieringsperspektiv på periodiseringsfonderna kan dock inte beskriva instrumentet fullt ut. Det krävs ett kompletterande resultatutjämningsperspektiv för att beskriva periodiseringsfondernas utveckling. Frågan hur förändringen av användandet går till, förklaras genom teorin om småföretagarnas beroende av redovisningsbyråer. Studien använder dels en kvantitativ och dels en kvalitativ metod för att på ett allsidigt sätt belysa frågeställningen. Den kvantitativa delen undersöker främst den faktiska förändringen i periodiseringsfondernas användning genom undersökning av bokslut hos småföretag. Den kvalitativa delen utreder främst om och hur redovisningskonsulterna har påverkat småföretagens process i arbetet med periodiseringsfonder. De olika metoderna går givetvis in i och kompletterar varandra för att ge svar på frågeställningen. Slutsatserna av studierna är att undersökningen styrker teorin om att periodiseringsfonder efter räntebeläggningen har förflyttat i POT-hierarkin. Denna slutsats begränsar sig dock till de företag som ser på periodiseringsfonder som en finansieringsform. Studien visar också på att man måste ta med den resultatutjämnande effekten i beräkningar. Småföretagarnas beroende av redovisningskonsulter visas också i studien. Samtidigt dras slutsatsen att småföretagens förtroende för redovisningskonsulterna inte är befogat. Redovisningskonsulterna har inte i tid agerat för att undvika onödiga kostnader för småföretagen.

I avtalsförhållanden mellan näringsidkare råder det inte alltid jämlikhet utan den ena parten kan på grund av olika omständigheter inta en underlägsen ställning. Även om näringsidkare ofta har möjlighet att själva ta tillvara på sina intressen, behöver de ett visst skydd. Vilka dessa skydd är och mot vilka missförhållanden näringsidkare skall skyddas ämnar denna uppsats utreda. Huvudprincipen i avtalsrätten är att avtal skall hållas och att parterna fritt får avtala vad det önskar. För att skydda part som intar en underlägsen ställning har dessa principer lättats upp och skyddsprinciper vuxit fram. Skyddsprinciperna har till syfte att skydda parts intressen när behov föreligger. Ett rättsskydd kan antingen ges preventivt genom att förebygga att skada sker, eller repressivt genom gottgörelse när skada skett. Inom avtalsrättens område finns det ett antal lagar vars regler syftar till att skydda näringsidkare som intar en underlägsen ställning. Det finns ett antal principer i både lag och doktrin som ger uttryck för ett skyddssyfte. Inom avtalsrättens område kan tre typer av skydd utläsas. Rättviseskydd är det tydligaste skyddet, vars syfte är att skapa en balans mellan parterna och hindra att den ena parten kan erhålla oskäliga fördelar. Ett rättviseskydd finns uttryckt i de lagar som anger att hänsyn skall tas till part som intar en underlägsen ställning och i de lagar som anger att villkor som är till nackdel för en viss part är ogiltiga eller skall jämkas. Dessa skydd återfinns främst i 36 § AvtL och AVLN, men även bland annat i transportlagarna, räntelagen och lag om handelsagentur. Ett ekonomiskt skydd bygger på att skydda part mot förluster. Ekonomiskt skydd finns uttryckt i de lagar som ger part rätt till ersättning för uppkommen skada. Det återfinns bland annat i 36 § AvtL, lag om avtalningsköp och KL med flera. Ändamålet med det sociala skyddet är att ge part en trygghet. Genom det sociala skyddet skall part skyddas mot oförutsedda händelser. Det sociala skyddet ges repressivt, efter att en avtalsstörning har skett. De lagar som innehar ett socialt skydd förstärker parts trygghet. Detta syns bland annat i JB, räntelagen och lag om avbetalning. AVLN är en av de tydligaste skyddslagstiftningarna. Dess syfte är att skydda part som intar en underlägsen ställning mot oskäliga avtalsvillkor. AVLN ger främst ett rättviseskydd genom sitt ändamål att förhindra orättvisa avtalsvillkor.  Men genom att skapa rättvisa och förhindra tillämpningen av oskäliga avtalsvillkor ges även ett ekonomiskt skydd. De missförhållanden lagstiftaren vill skydda näringsidkare från och förebygga genom skydd i form av rättsregler är ekonomiskt förlust, onödigt betungande åtgärder, oskäliga avtalsvillkor och förhindra att andra sociala missförhållanden uppstår. De tre skydden går in i varandra och det är inte möjligt att klart skilja dem åt.

This master of economics paper discuss that the globalization has lead to increasing internationalization among small Swedish IT- companies in the service sector. Sweden has a long history of foreign trade but in the beginning of the industrialization only large companies that produced goods answered for the foreign trade. Before, the Swedish companies begun their operations abroad in fairly nearby markets and only gradually penetrated far-flung countries. Now this is no longer possible. When small companies nowadays seek growth in other countries there is no time internationalize with the same approaches as before, especially when the company offers a service. Services have special characteristics that must be considered while developing establishments plan for the foreign market. Our question at issue is: Which factors are relevant for small Swedish IT companies in the service sector while establishing in foreign markets? And the aim of the investigation is: To map out, analyze and give recommendations for possible approaches when a small Swedish IT- company in the service sector wants to establish in the Spanish market. (The investigation is made for a specific small Swedish IT-company in the service sector that is planning an establishment in Spain. This company is called the case study company.) From the theoretical part, where relevant theories were presented, we picked out the most suitable theories and variables for our investigation. These were; barriers and factors that influence the choice of entry mode, network theories, acquisition, greenfield investment, licensing, franchising, joint ventures and strategic alliances. Furthermore we choose two new establishment theories; offer a generally superior product/service and launch a new marketing innovation. On the basis of these relevant theories, a frame of reference was developed. The whole investigation was based on this frame of reference. The investigation is a case study. We have used the following methods for collecting data; participation study, literature study, interviews and questionnaires. The investigation was made in two different phases. The first phase consisted of the literature study and the questionnaire, the main purpose of this phase was to distinguish external barriers and factors on the Spanish market that are relevant to consider while developing the establishment plan. Phase two consist of interviews with the Swedish trade company but also with other small IT-companies in the service sector that are established in foreign markets. The main purpose with this phase is to get information about all that considerers the establishment of small IT-companies in the service sector, this includes barriers, factors and possible approaches. During these two phases a participation study took place in the case study company. This study gave us information about the culture, structure and way of working in the case study company. We could from this information distinguish internal barriers and factors. The collected data and information is presented in the empirical part. It is furthermore compared and analyzed with the frame of reference. This led to the result that answers the aim of the investigation. The result consists of recommendations to the case study company such as that they have to develop their business plan, but also consider internal and external barriers and factors, for an example their resources and the demand on the Spanish market. The best approach when establishing in Spain is internal development. This means that a local office is established on the foreign market, here should, preferably, local inhabitants work that knows the language and the social and cultural life. The optimum is if this person can start its work in Sweden at the office of the case study company. The reason for this is to integrate the new staff into the company and its culture. Starting a local office gives the case study company a possibility to control and coordinate their internal activities, which are essentials parts of the development of their international business plan. The result of the investigation shows that it is necessary with a well thought-out establishment plan for how the company should proceed when going to foreign markets. This plan has to be adjusted to the branch of trade, the company, the service and the foreign market on matter. Each company has unique characteristics that affect the formulation of the establishment plan. However it is also possible to see similarities between a certain type of company or branch of trade, as within the group, small Swedish IT companies in the service sector.

Problembakgrund: Kompetens för tillväxt är ett nyskapat EU projekt som syftar till att hjälpa småföretagare i Sörmland att ta del av den kompetens som finns hos studerande på högskolan. Tanken med detta är att göra det tillgängligt för företag att utveckla sina verksamheter genom att gratis erhålla tjänster de annars inte hade haft råd med. Med anledning av att det är så pass nytt är det relevant att undersöka hur dessa samarbeten ser ut och vad de inblandade parterna, det vill säga studenterna, företaget, högskolan samt kompetens för tillväxt bör tänka på för att få ett lyckat resultat. Syfte: Att ta reda på vad de inblandade parterna i ett innovationssamarbete bör tänka på samt hur arbetet ska uppnå en vinn - vinn situation. Metod: Uppsatsen är skriven med en kvalitativ forskningsmetodik och med en induktiv ansats. Arbetet har grundats på en fallstudie där författarna har bedrivit deltagande observation av samarbetet med beställaren. Resultat: I resultatet redovisas faktorer som författarna finner relevanta för ett lyckat samarbete inom kompetens för tillväxt. Bland dessa faktorer nämns kommunikation, tillit, samarbetsmentor och kontrakt som de viktigaste.

Det här är en studie av mikro- och småföretag inom Uppsala län som syftar att bidra till bättre kunskap och ökad förståelse för hur dessa bolag hanterar sin löpande bokföring. Den kvantitativa enkätundersökning som ligger till grund för studien omfattar 163 bolag. De ombads svara på frågor angående hur de hanterar sin löpande bokföring, om de använder bokföringssystem samt vilken av parametrarna kotroll, kostnad och kunskap som var viktigast i beslutet om hanteringen av den löpande bokföringen. Samtliga bolag hade mellan 0-49 anställda och delades in i tre kategorier A, B och C, beroende på antalet anställda. Detta för att kunna se skillnader och göra jämförelser mellan bolag i olika storlek. Studien visar att över 75 % av bolagen hanterade den löpande bokföringen inom bolaget samt att hela 93,4% av dessa gjorde det med hjälp av ett bokföringssystem. Trots att andelen bolag som la ut den löpande bokföringen på en extern aktör endast uppgick till 22,8 % indikerar studien att det var vanligare att lägga ut den löpande bokföringen om bolaget hade få anställda. En majoritet av bolagen uppgav att det var tillgången på kunskap som var den viktigaste parametern vid beslutet huruvida de valde att sköta den löpande bokföringen inom bolaget eller inte, medan endast 6,8 % uppgav tron om kostnadsbesparingar som den viktigaste parametern vid beslutet. Studien visar alltså på att det är tillgången på kunskap som är den viktigaste parametern vid beslut om hantering av den löpande bokföringen. Detta överensstämmer inte med teorin om att kostnadsbesparingar är den viktigaste parametern. Resultatet av studien kan användas av redovisnings- och revisionsbyråer samt leverantörer av affärs- och bokföringssystem i sin marknadsföring samt när de planerar sitt produktutbud.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur vissa svenska revisionsbyråer påverkats av avskaffandet av revisionsplikten. Studien medför även hur svenska revisionsbyråer ska agera för att behålla sina nuvarande kunder.

Inledning: I bakgrunden beskrivs att det blir vanligare att företag flyttar över affärssystem till molntjänster; vilket innebär att de har åtkomst till programmen via Internet. Vidare förklaras att det finns skillnader mellan små och stora företag, att i småföretag är företagsledaren en central person, där dennes personlighet, intresse och kunskaper är avgörande för företaget. Dock har småföretagare ofta lägre intresse och kunskaper inom bokföring och ser den som besvärlig och prioriterar istället företagets verksamhet. Att flytta över bokföring som molntjänst innebär förde-lar för företaget, samtidigt som alla företag är olika, och därför även bör beakta nackdelar med bokföring som molntjänst innan de tar beslut i frågan. Forskningsfråga: Vilka faktorer påverkar småföretag vid beslut att införa e-bokföring? Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad som karaktäriserar e-bokföring samt redogöra för vilka faktorer som påverkar småföretag vid beslut att införa e-bokföring. Metod: Studien har genomförts med en induktiv ansats och kvalitativ forskningsmetod. Intervjuer har genomförts med företagare som använder e-bokföring samt andra personer som genom sitt arbete kommer i kontakt med e-bokföring. Slutsats: Vår slutsats är att det finns fyra faktorer som påverkar företag i beslut att införa e-bokföring. Dessa är; företaget och företagsledarens karaktäristiska drag, rekommendationer från andra, pris samt programmets funktioner.