• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 302
  • 7
  • Tagged with
  • 309
  • 192
  • 142
  • 103
  • 97
  • 50
  • 31
  • 30
  • 29
  • 27
  • 27
  • 26
  • 26
  • 24
  • 23
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

småföretagens användning av Internet som en marknadsföringsstrategi : en fallstudie av tre företag i stockholmsregionen

Belgacem Belkhir, Monia, Ferchichi, Soumaya January 2006 (has links)
<p>This study is on how small companies can use the Internet as a part of their marketing strategy to gain a leverage on their competitors with small means to survive and expand in the global market. Many Swedish small companies still don’t have a sufficient knowledge on how to use the communication channel despite the various advantages the Internet offers.</p><p>Case studies were conducted of how AdLibris, A-lotterierna AB and SF-bokhandeln perceived the importance of using the Internet as a part of their communications strategy.</p><p>This new communication channel demand new ways of applying traditional marketing principals. Careful analysis of the interviews and how the answers relate to new and old marketing theories makes the bulk of this study. The conclusion is that the Internet solely is not enough, a combination with traditional marketing tools is the way to succeed in their marketing efforts. It arise from this study that the global market demand small companies to active use the information technology to maintain competitiveness.</p> / <p>Studien behandlar hur småföretag ska effektivisera sin kommunikation med hjälp av Internet i den nya ekonomin. Internet har förändrat förutsättningarna för det lilla företaget som gjort dem till Sveriges framtida välståndsbärare. Många småföretag använder idag Internet som ett strategiskt kommunikationsverktyg för att expandera och överleva den hårda globala konkur-rensen. Men det är fortfarande många svenska småföretag som inte har kunskapen om hur de ska använda verktyget i sin marknadsföringsstrategi.</p><p>Därmed blir vårt syfte med denna undersökning att genom en fallstudie utvärdera tre expansi-va småföretag i Stockholm som använder Internet för att effektivisera sin kommunikation.</p><p>Studieobjekten för undersökningen är: AdLibris, A-lotterierna AB och SF-bokhandeln. Vi har analyserat och utvärderat huruvida företagen upplever vikten av Internetanvändningen i sin marknadsföring.</p><p>Internet som verktyg ställer andra krav på marknadsföringsprinciperna eftersom det framgår att man inte kan styra kunden på samma sätt. Därför har vi tillämpat teorier som bygger på det gamla marknadsföringssynsättet, i en kombination av det senare synsättet som belyser den digitala marknadsföringen. Undersökningen visar sammantaget att samtliga småföretag använder sig av Internet för en effektivare kommunikation, men i kombination med traditionella verktyg för att tillfredställa faktorer som inte går att digitalisera. Företagen använder Internet i olika utsträckning beroende på skilda faktorer. Men samtliga företagen anser att man inte kan utesluta kommunikationen via nätet om man vill expandera och överleva på lång sikt.</p>
32

Småföretags överlevnad i Nybro : En fallstudie i Nybro kommun

Arvidsson, Karoline, Harrisen, Ksenia January 2010 (has links)
<p>Temat till den här uppsatsen uppkom genom att en av författarna är verksam inom det politiska och på ett möte så förelästen representanten för Nybro handel om förhållarna för Nybros småföretag. Ett intresse väcktes för att ta reda på anledningen till problemet och förhållandena i Nybros handel.</p><p>Vår uppsats baseras på en induktiv arbetsmetod vilket innebär att vi har utgått ifrån empirin vid skapandet av uppsatsen. Vi började med att samla in data till temat och att göra en pilotintervju med Inge Ivarsson för att sedan genomföra åtta intervjuer med olika småföretag inom Nybros detaljhandel. Efter att dessa intervjuer med småföretag var genomförda beslutade vi för att ha en återkopplingsintervju med Inge Ivarsson. För att få kommunens perspektiv har vi även intervjuat Jonas Algotsson verksam inom kommunen. Vi har även gjort en mindre enkätundersökning för att kunna koppla den med några tidigare undersökningar.</p><p>Vi valde att ha ett gemensamt kapitel för empiri och referensram för att ge en mer övergripande förståelse för läsaren. Vi arbetar induktivt men presenterar ändå referensramen före empirin, även detta för att underlätta för läsaren. Vi har använt oss av några särskilt utvalda teorier och kommer därför inte att använda alla teorier som finns inom ämnets ram. Till dessa har vi kopplat den empiriska studien i samband med teorierna. Vi har använt oss av två äldre undersökningar som vi har analyserat tillsammans med vår egen enkätundersökning i Nybro. Denna undersökning visar att närheten till Kalmar påverkar handeln i Nybro. Vi har även behandlat olika faktorer som påverkar småföretagen. Dessa är kunder, leverantörer och interna faktorer. Vi har även presenterat nätverkande, hur det ser ut idag och även teorier om olika nätverk. Under nätverkande har vi valt att ta med ett avsnitt om kommunen eftersom den är en viktig del i nätverket.</p><p>I diskussions kapitel har vi diskuterat de viktigaste faktorerna kring småföretagande i Nybro. Vi har tagit upp de viktigaste faktorerna som påverkar handeln i Nybro och det är inre och yttre faktorer som: kunder, leverantörer, ny etableringar, företagets interna förhållanden och målbilden. Vi har även tagit upp nätverkande och hur det kan förändras. Här har vi tagit upp följande aspekter som hur ett nätverk skulle kunna bedrivas och att kommunen måste vara en större bidragande faktor. Vi anser att det behövs en person som kan fungera som centrumledare och samordna alla de viktiga aktiviteter i form av utbildningar, evenemang och samt som kan utveckla förhållandet mellan småföretagen.</p><p>Avslutningsvis har vi kommit fram till att Nybro är i behov av en centrumledare. Vi anser att denna bör finnansieras av Nybro kommun istället för företagarna på grund av den ekonomiska siturationer.</p>
33

Det självförsörjande företagarkollektivet : Om kompetensförsörjning bland glesbygdens småföretag

Löfgren, Moa January 2016 (has links)
I denna kvalitativa studie var syftet att undersöka hur småföretag i Västerbottens glesbygd förhåller sig till att attrahera och behålla den kompetens som behövs i verksamheten. Syftet var även att undersöka förhållandet mellan företagen och glesbygdskontexten. En sociologisk referensram användes därför i analysen. Studien var av induktiv karaktär och data samlades in genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer. Intervjuerna transkriberades och sedan genomfördes en kvalitativ innehållsanalys med kondensering, kodning, kategorisering och tematisering. Sex centrala teman identifierades som handlade om ömsesidigt beroende i glesbygden, en familjär anda, en strategisk medvetenhet, missmatchning, svikande strukturer och en kreativ förmåga att ”göra lemonad av citroner”. I den teoretiska analysen konstaterades att glesbygdsstrukturen på många sätt begränsar men samtidigt möjliggör företagens handlande. Slutsatserna var att företagen har en passiv rekryteringsstrategi men samtidigt flera strategiska kompetensförsörjningsmetoder. Den låga personalomsättningen och det faktum att personalen stannar kvar gör att behoven att attrahera ny kompetens inte är så pressande. Den goda andan upplevs vara en anledning till att personalen stannar kvar. Förhållandet mellan företag och omgivning är tudelad. Det är en stark lokal samverkan men relationen till företagskommunen präglas av missnöje. Företagen har en tendens att acceptera förutsättningarna och göra det bästa av situationen
34

Från enmansföretag till litet företag : problem och utmaningar med att växa för ett enmansföretag / From a on man company to a small size company : problems and challenges with growing for a one man

Olsson, Emil, Bergman, Erik, Carlsson, Felix January 2019 (has links)
Den här fallstudien handlar om ett företags utveckling från ett enmansföretag till ett litet företag med få anställda. Vad krävs för att gå från en anställd till flera anställda? Finns det risker med att vara ensam i företaget respektive finns det risker att anställa någon utan beläggning för det? Arbetet behandlar psykiska faktorer som ohälsosam arbetsmiljö samt de påfrestningar som sker vid hög beläggning och låg kapacitet. Olika metoder har använts för att finna teorier som går att tillämpa på företag med få anställda. De flesta studier som görs och har gjorts handlar om medelstora till stora företag, därför har det varit nödvändigt att jämföra dess resultat med de observationer som har gjorts på det företag som behandlas i denna rapporten. Resultatet av studien är att det finns många ohälsosamma risker med att driva ett mindre företag på egen hand. Det finns risk för psykisk ohälsa och det är viktigt att minimera arbetsbelastningen för den som äger och driver företaget. Detta bör ske samtidigt som företaget går mot en expansion för att kunna anställa och på så vis kunna fördela arbetet internt. Det är nödvändigt att till så stor del som möjligt ha som mål att kunna hantera det mesta internt. I dagsläget är det arbetssätt som är mest användbart men också mest kostsamt att outsourca de delar av produktionen som inte ägaren hinner med.
35

Markndsplanering i små företag : Medveten process eller magkänsla?

Brundin, Johan, Johansson, John January 2007 (has links)
<p>En svaghet med en stor del av befintlig marknadsföringsteori är att studierna de baseras på i huvudsak behandlar marknadsföringsfunktionen i större företag. Därför föreligger ett intresse att skapa förståelse för marknadsföringsfunktionen i små företag. Ett problem för små företag är resursbrist av olika slag. Detta tar sig uttryck bland annat i att de inte är tillräckligt marknadsorienterade och att detta oftast kan härledas till bristande marknadsplanering. Marknadsföring har även en tendens att av små företag uppfattas som en kortsiktig aktivitet, vilket ytterligare förstärker bilden av att den strategiska aspekten förbises. Utifrån denna bakgrund har vi formulerat följande problem: Hur ser marknadsplaneringsprocessen ut i små företag med färre än 10 anställda?</p><p>För att kunna besvara denna frågeställning har vi gjort en genomgång av tidigare forskning relaterad till problemet. Detta teoretiska ramverk har vi sammanfattat i en grafisk modell som ligger till grund för datainsamling och analys. Genom en kvalitativ studie av sammanlagt fem olika företag har vi identifierat såväl likheter som skillnader mellan teorin och den studerade verkligheten. Resultaten av vår studie visar att mer eller mindre alla delar av marknadsplaneringsprocessen återfinns i de studerade företagens strategi. De förekommer i någon form, men existerar antingen omedvetet eller utan struktur. För de studerade företagen verkar svårigheten vara att förstå hur marknadsplaneringen olika komponenter ser ut och hur dessa komponenter förhåller sig till varandra. Vår forskning utmynnar i ett antal konkreta rekommendationer för hur små företag bör förhålla sig till marknadsplanering. Som avslutande rekommendationer redogör vi för våra förslag till fortsatt forskning inom ämnesområdet.</p>
36

Rekrytering i småföretag, ett stort problem? : – En kvalitativ studie som syftar till ökad förståelse för hur fyra småföretag matchar sina behov vid nyrekryteringar med krav på dubbla kompetenser.

Elfving, Lena January 2007 (has links)
<p>I Sverige finns nästan en halv miljon företag varav 99 % kan betraktas som småföretag. Småföretagen är en viktig del av näringslivet för att skapa sysselsättning, tillväxt och bidra till att kunna hålla den höga välfärdsnivå som vi har idag, trots detta fokuserar den största delen av forskningen mot de större företagen. Småföretag har helt andra utgångspunkter och unika förutsättningar i jämförelse med de större företagen: Färre anställda, lägre arbetsspecialisering, mindre resurser i form av tid och pengar, svårare att attrahera lämplig arbetskraft, flexiblare organisation, ett närmare samarbete mellan de anställda, färre personalledande funktioner såsom rekrytering och HRM.</p><p>Författaren har genom en hermeneutisk kunskapssyn genomfört en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med fyra småföretag inom Örnsköldsviks kommun. Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur respondenterna inom respektive företag genomför sina rekryteringar. Delsyftet är att ge rekommendationer för tillvägagångssätt som fokuserar på de särskilda behov småföretagare kan ha vid rekrytering av nya medarbetare. Med detta som övergripande mål besvaras problemformuleringen;</p><p>Hur kan småföretag på ett bättre sätt matcha sina behov vid rekryteringar där det finns krav på dubbel kompetens?</p><p>Den teoretiska referensramen består av två delar, den första behandlar grundkunskaper inom rekryteringsprocessen såsom arbetsanalys, bedömning och urval. Den senare delen av teorin tar upp bland annat upp småföretagens speciella situation genom tidigare forskning kring ämnet, personlighet och perception.</p><p>Studien finner att småföretag alltid har ett underförstått krav på dubbla kompetenser genom de särskilda förutsättningar som småföretagandet bygger på. För att bättre kunna matcha sina behov bör företagen bland annat utföra en arbetsanalys och därigenom bättre förstå sina egna möjligheter och begränsningar, ställa upp en prioritetsordning av de kriterier arbetet i företaget kräver och för att klara av den aktuella tjänsten gentemot de övriga i personalen och de dubbla kompetenserna, småföretagen måste även häva sig bättre i konkurrensen om arbetskraften och förmedla sin attraktionskraft utåt.</p>
37

Ensam är stark, men tillsammans är vi starkare? : En studie om medlemmarnas attityder och förväntningar på medlemsorganisationen Företagarna

Gustafsson, Sandra, Kindlund, Petter January 2008 (has links)
<p>Rubrik: Ensam är stark, men tillsammans är vi starkare?</p><p>Problem: Synen på småföretagande har förändrats genom tiderna. Länge ansågs inte småföretagande som en viktig del i samhällsekonomin. Idag däremot, är småföretag centrala i Sveriges såväl som världens ekonomi då de utgör en betydande del av den ekonomiska tillväxten. Som småföretagare idag är det vanligt med problem som tidsbrist, för stort informationsflöde och avsaknad av affärskompetens. Det ställs även större krav på de mindre företagen att kunna anpassa sig till den ökade globaliseringen av marknaden. Denna problematik ligger till grund för organisationsskapande. Ett sätt för företag att träffa andra som befinner sig i samma situation och dra nytta av varandras erfarenheter. Företagarna är en organisation som verkar för att skapa ett bättre företagsklimat för dagens småföretagare. Trots att Företagarna tillhandahåller olika främjande tjänster för sina medlemmar är osäkerheten stor kring medlemmarnas behov och intressen. Av denna anledning har vi fått i uppdrag att undersöka vad Företagarna kan göra för att möta sina medlemmars önskemål. Vår problemformulering är därför: Vilka attityder och förväntningar har Företagarnas medlemmar i Umeå på organisationen?</p><p>Syfte: Det huvudsaliga syftet med denna studie är att kartlägga medlemmarnas uppfattning vad gället medlemskapet i Företagarna. Studien har även ett antal delsyften där vi kommer att redogöra för argument till varför ett företag väljer att vara medlem i en organisation som Företagarna. Vidare kommer vi att analysera och vägleda vad Företagarna bör arbeta framtidsmässigt med för att tillfredställa sina medlemmars behov. Vi avser även att undersöka vad medlemmarna redan vet om Företagarna idag, och huruvida kommunikationen organisation och medlemmar emellan fungerar.</p><p>Teori: Teorikapitel bygger på problembakgrunden och består av fyra olika huvuddelar; organisation och nätverk, kommunikation, tillväxt i småföretag samt kompetensutveckling.</p><p>Metod: Vi valde att använda oss av en kvantitativ undersökningsmetod i vår studie. Undersökningen genomfördes med hjälp av postenkäter då vi ansåg detta tillvägagångssätt vara mest lämpligt eftersom Företagarnas medlemmar är belägna på olika platser runt om i Umeåregionen.</p><p>Resultat: Utifrån våra resultat kan vi konstatera att Företagarnas medlemmar överlag visar ett lågt intresse för organisationen samt att deras förväntningar på medlemskapet inte uppfylls. Detta resultat finner vi bero på det faktum att medlemmarna inte upplever att organisationen bryr sig om dem som medlem. De uppfattar inte att organisationen skapar bättre förutsättningar för medlemmarna att starta, driva, utveckla och äga deras företag. Detta anser vi är en stark anledning till att Företagarnas medlemmar troligtvis inte vill fördjupa sitt engagemang i organisationen.</p>
38

Vart är vi på väg? : - En kvalitativ studie om strategisk planering i småföretag

Hålén, Nicklas, Söderlind, Jon January 2008 (has links)
<p>De senaste årtiondena har innefattat en mängd olika händelser vilka påverkat företagsklimatet på nationell samt global nivå, vilket har resulterat i en allt mer komplex miljö för företagen. Detta har lett till ett ökat behov av användandet av strategi, och mer specifikt strategisk planering, för att kunna hantera detta faktum. Samtidigt har näringslivet i Europa gått från att mestadels bestå av stora koncerner till att bestå av en stor del småföretag. Strategisk planering som forskningsområde riktar sig dock mestadels gentemot större företag och studier specifikt gjorda om småföretagens strategiarbete lyser med sin frånvaro. Bland de teorier vilka finns tillgängliga är det anmärkningsvärt att en majoritet av dem är genererade under 80- samt 90-talet vilket således innebär att deras nutida förankring bör ifrågasättas. Detta leder fram till denna studies syften vilka ämnar att dels skapa en ökad teoretisk förståelse för hur småföretag arbetar med strategisk planering samt att genom denna förståelse generera praktiska implikationer för de studerade företagen. Utgångspunkten för studien har varit att generera en djupare förståelse för hur arbetet med strategisk planering i småföretag går tillväga. Utifrån detta valdes en hermeneutisk kunskapssyn. Detta tillsammans med en kvalitativ forskningsstrategi leder till att studien kan förklara och bilda kunskap kring de givna studieobjekten. Insamlingen av empiriska data utfördes genom fyra stycken semistrukturerade intervjuer. Respondenterna i dessa intervjuer utgjordes av ägarna i företagen; Seaflex AB, WOG Metall AB, Läkarhuset Hermelinen AB samt Timelab Consulting. Den teoretiska referensramen inleds med teorier kring den strategiska processen i småföretag för att därefter ledas in på den strategiska planeringen. Teorierna visar på att planeringen i småföretagen påverkas dels av interna samt externa faktorer, vilket de efterföljande teorierna är uppdelade efter. Varje efterföljande del tar upp de viktiga faktorerna och beskriver hur företagen arbetar med strategisk planering utifrån de specifika aspekterna. Detta leder fram till en modell över hur småföretagen arbetar med strategisk planering och denna modell har utgjort stommen för insamlandet av empiriska data samt agerat strukturmall i efterföljande kapitel. De insamlade empiriska data ställs därefter i relation till de presenterade teorierna vilket leder fram till studiens analys, vilken visar på både likheter och olikheter mellan de två. Detta faktum står till grund för studiens teoretiska slutsatser samt praktiska implikationer för de studerade företagen. Studien visar på att branschen inom vilken företagen verkar i har stor betydelse för den strategiska planeringen, vilket tidigare studier ej betonar. Slutsatser dras även kring det faktum att småföretagen ej arbetar med strategisk planering på ett formellt tillvägagångssätt. I enlighet med tidigare forskning visar även denna studie på att ägarens egenskaper samt företagets resurser har stor inverkan på den strategiska planeringen. Den genererade förståelsen leder därefter fram till en vidareutveckling av den modell vilken presenterades i teorikapitlet. Denna modell följs av ett antal individuellt framställda praktiska implikationer för de studerade företagen. </p>
39

Förvaltningsrevision och ansvarsfrihet i mindre företag sett ur ett revisorsperspektiv

Mehtonen, Sarah January 2009 (has links)
<p><strong>Bakgrund: </strong>Revisorns uttalande om ansvarsfrihet till styrelsen och den verkställande direktören har varit en del av den svenska aktiebolagstraditionen sedan en lång tid tillbaka. I mars 2008 överlämnades ett delbetänkande angående avskaffandet av revisionsplikten för små företag, där utredningen föreslog ett avskaffande av förvaltningsrevision inom samtliga aktiebolag. Ett flertal remissinstanser krävde en vidare utredning kring förvaltningsrevisionen och ansvarsfrihetens syfte.</p><p><strong>Problem:  </strong>Hur ser revisorer på förvaltningsrevision och ansvarsfrihet i mindre företag? Hur ser revisorer på sin roll inom mindre företag och kommer lagändringen att ändra deras uppfattning?</p><p><strong>Syfte:  </strong>Syftet med studien är att beskriva hur tre godkända/auktoriserade uppfattar förvaltningsrevision och ansvarsfrihet i framför allt små och medelstora företag.</p><p><strong>Metod:  </strong>En referensram skapades genom att söka information i form av litteratur, artiklar, rapporter och utredningar. Därefter insamlades material till empiriavsnittet genom att intervjua tre revisorer. Empirin ställdes sedan mot den teoretiska referensramen i en analys.</p><p><strong>Slutsats: </strong>De intervjuade revisorerna anser att förvaltningsrevision är positivt sett ur ett intressentperspektiv, men att ansvarsfrihetsrekommendationens betydelse urholkas i ägarledda företag. Revisorerna anser även att de hade en rådgivande roll och denna uppfattning inte kommer att påverkas om förvaltningsrevisionen avskaffas. </p>
40

Samverkan kring införande av miljöledningssystem i småföretag

Hederberg, Peter January 2005 (has links)
<p>Denna intervjubaserade kvalitativa fallstudie handlar om hur processen att införa miljöledningssystem (MLS) i en mindre företagsgrupp har fungerat. Studien innefattar fem företag med mellan tre och femton anställda som gemensamt infört MLS på sina företag enligt en nätverksmetod som kallas Hackeforsmodellen. Studiens syfte har varit att ta reda på vilka för- och nackdelar det inneburit att införa MLS i ett nätverk samt om samarbetet mellan företagen ökat efter införandet på andra områden än just MLS. Teorin har inhämtats från tidigare utförda studier kring liknande projekt. Intervjuerna genomfördes med miljöansvariga på respektive företag. Resultatet från studien visar att kostnaderna för att certifiera MLS blev överkomliga på grund av samarbetet i nätverket. Vidare såg företagen positivt på hur hela processen fungerade, och de var speciellt nöjda med att ha fått ordning och styrning på avfallshanteringen. Viss kritik framfördes mot revisorerna, som ansågs se storföretagsmässigt på MLS vid externrevisionerna. Dessutom framfördes viss kritik mot den omfattande dokumentation som krävs. Ett viktigt argument för att införa MLS var att öka antalet kunder, men någon sådan ökning har företagen i studien ännu inte kunnat se. Företagen har inte ökat samarbetet på andra områden än just kring MLS i och med införandet av MLS.</p>

Page generated in 0.0666 seconds