Denna studie syftar till att undersöka om sambandet mellan ESG-betyg och lönsamhet ärpositivt för företag i Sverige, samt att jämföra detta samband för företag noterade på Small Cap med företag noterade på Large Cap. För att möta samhällets förväntningar har ESG blivitallt viktigare för företag, dock kan de höga kostnaderna för rapportering av ESG vara ett hinder för implementering. Studien har antagit en deduktiv ansats där hypoteserna utformats utefter tidigare empiriska studier och teorier, för att testa dessa antogs en kvantitativ metod. Den insamlade datan gällande ESG, ROA och ROE för 103 slumpmässigt utvalda företagfrån Nasdaq Stockholm analyserades sedan genom olika tester i statistikprogrammet Excel. Resultatet kunde påvisa ett positivt signifikant samband mellan ESG-betyg och lönsamhet förföretag noterade på Nasdaq Stockholm. Sambandet mellan variablerna för Small Cap respektive Large Cap var båda positiva, dock kunde dessa inte bevisas vara statistiskt signifikanta. Vidare konstaterar studien att företagens storlek har stor betydelse för ESG-betygen, företag på Large Cap tenderar att ha högre ESG-betyg än företag på Small Cap. Ytterligare upptäckt var att sambandet mellan ESG och ROA var starkare för Large Cap medan sambandet mellan ESG och ROE var starkare för Small Cap. / This study aims to investigate if there is a positive relationship between ESG ratings and profitability for companies in Sweden, and to compare this relationship between Small Cap and Large Cap companies. While ESG has become increasingly important for companies to meet societal expectations, the high cost of reporting ESG can be a barrier to implementation. Using a deductive approach and a quantitative method, the study analyzed ESG, ROA, andROE data for 103 randomly selected companies from Nasdaq Stockholm. The results indicated a significant positive relationship between ESG ratings and profitability for companies listed on Nasdaq Stockholm. However, the relationship between variables for Small Cap and Large Cap companies was not statistically significant. The study also found that the size of the companies was a significant factor in ESG ratings, with Large Cap companies having higher ratings than Small Cap companies. Additionally, the relationship between ESG and ROA was stronger for Large Cap companies, while the relationship between ESG and ROE was stronger for Small Cap companies.

Syfte: För tio år sedan lade EU-kommissionen fram ett förslag om direktiv gällande jämställdhet i börsnoterade företags bolagsstyrelser. 2020 återuppväcktes frågan och är idag högst aktuell. Följer man aktuell utveckling förväntas Sverige inte ha helt jämställda styrelser förens 2033, åtta år efter EU-kommissionens mål som är 2025. Jämställdhet förväntas påverka många delar av en organisation. Denna uppsats syftar till att undersöka om könsfördelningen i styrelsens sammansättning påverkar företagets lönsamhet.   Metod: I studien används en kvantitativ metod där studieobjektet är 65 bolag noterade på Small- och Mid Cap listan på Stockholmsbörsen. Data har samlats in med hjälp av Retriever Business och företagens årsredovisningar. En multipel regressionsanalys har genomförts för att besvara de framställda hypoteserna där RE och Tobin’s Q har använts som mått på lönsamhet.   Resultat & slutsats: Resultatet av den multipla regressionsanalysen tyder på att det inte finns något samband mellan jämställdhet i styrelsen och företagets lönsamhet. Detta gäller för bolag noterade på Small- och Mid Cap listan på Stockholmsbörsen. Resultatet indikerar att det inte spelar någon roll sett till lönsamhet hur könsfördelningen ser ut i styrelsens sammansättning.   Teoretiskt- och praktiskt bidrag: Vårt bidrag till forskningen är ett försök att täppa till den kunskapslucka som finns kring sambandet mellan företagets lönsamhet och jämställdhet i styrelsen utifrån ett svenskt perspektiv. Vårt bidrag till näringslivet är att lönsamhet inte bör vara en faktor som påverkar beslut om jämställdhet i styrelsens uppsättning.   Förslag på framtida forskning: Studien är begränsad till företag listade på Small- och Mid Cap på Stockholmsbörsen under en 5-årsperiod. Dessutom innefattar studien endast ett antal kontrollvariabler. Framtida forskning bör undersöka ett större urval under en längre tidsperiod. Dessutom kan fler kontrollvariabler tas med för att minska risken för felaktiga slutsatser kring ett samband. / Purpose: Ten years ago, the European Commission presented a proposal for a directive on gender equality in the company boards of listed companies. In 2020, the issue was revived and is today highly topical. If companies follow current developments, Sweden is not expected to have fully equal boards until 2033, eight years after the European Commission's target of 2025. Gender equality is expected to affect many parts of a firm. The purpose of this study is to investigate whether the gender distribution in the composition of the board affects the company's financial performance.   Method: The study uses a quantitative method where the study object is 65 companies listed on the Small- and Mid Cap list on the Stockholm Stock Exchange. Data has been collected using Retriever Business and companies’ annual reports. A multiple regression analysis has been performed to answer the hypotheses presented where ROE and Tobin's Q have been used as a measure of profitability.   Result & conclusions: The results of the multiple regression analysis indicate that there is no association between gender equality on the board and financial performance measured in profitability. This applies to companies listed on the Small- and Mid Cap list on the Stockholm Stock Exchange. The result indicates that it does not matter in terms of profitability what the gender distribution looks like in the composition of the board. Contribution: Our contribution to the research is an attempt to close the knowledge gap that exists around the connection between financial performance and gender equality in the board from a Swedish perspective. Our contribution to the business community is that profitability should not be a factor that influences decisions on gender equality in the board of directors.   Suggestions for future research: The study is limited to small- and medium sized companies on the Stockholm Stock Exchange for a 5-year period. In addition, the study includes only a few numbers of control variables. Future research should examine a larger sample over a longer period. In addition, more control variables can be included to reduce the risk of erroneous conclusions about a relationship.

<p>Från och med halvårsskiftet 2008 kommer samtliga börsnoterade företag i Sverige att omfattas av Svensk Kod för Bolagsstyrning (”Koden”). Syftet med uppsatsen är att undersöka hur styrelserna i börsbolag som ännu ej omfattas ser på effekterna av detta. Mer specifikt innebär detta hur man har uppfattat Koden och motiven bakom, vilka förväntningar det har på arbetssätt samt om man ser ett värde med den. För att göra detta genomfördes en enkätundersökning som gick ut till styrelseordföranden på Stockholmsbörsens Small Cap-lista. Vi fann att en stor del av de svarande redan idag valt att implementera Kodens reglementen. Vi fann även en allmän skepsis gentemot Koden. Skepsisen tycks bottna i en oro för ökade administrativa pålagor och försämrat styrelsearbete. Samtidigt uppvisas en låg grad av förståelse för de fördelar Koden sägs ha utifrån hur den är författad. Undersökningen påvisar att de som tillämpar Koden i hög grad är mer positiva till den än de som inte tillämpar den, samt att intresset för bolagsstyrningsrapporten är lågt. Fler undersökta bolag än väntat har redan idag i hög grad valt att implementera Koden, samtidigt som man uttrycker en allmän skepsis mot Koden. Vi tror framförallt detta bottnar i de ökade krav på väl fungerande Corporate Governance som ställs från institutionella ägare.</p>

I dagens samhälle är bolagsstyrningen ett aktuellt ämne. Begreppet bolagsstyrning avser tankegångar och bestämmelser om hur bolag skall ägas och styras. När obalans råder mellan dessa bestämmelser skapas icke-fungerande näringsliv samt marknadens förtroende för bolagen och deras förvaltning drastiskt minimeras. I Sverige implementerades år 2005 Svensk kod för bolagsstyrning – ett ramverk med målet att bidra till en bättre och effektivare bolagsstyrning samt för att stärka förtroendet för bolag på kapitalmarknaden samt den svenska och internationella allmänheten. Syftet med uppsatsen var att undersöka i vilken utsträckning användes Svensk kod för bolagsstyrning i svenska börsnoterade bolag år 2011, samt se om det fanns samband mellan undersökta bolagens ägarstruktur och deras tillämpning av Koden.  För att fullgöra uppsatsens syfte har en kombination av kvantitativa och kvalitativa ansatser används. Den deduktiva metoden bidrog till att studien utgick från de relevanta till bolagsstyrningen teorier för att sedan besvara de aktuella frågorna. Undersökningens slutsats kom fram till att det fanns samband mellan undersökta bolagens ägarstruktur och deras tillämpning av Koden. Främst visade det sig att alla segment valde att avvika från samma punkter i Kodens bestämmelser.

I denna uppsats har vi undersökt möjligheten till övervinster i samband med utdelningar för svenska företag på OMX Stockholm Large Cap och Small Cap mellan åren 2006 och 2010. Genom en statistisk jämförelse mellan aktiekursens förändring i samband med utdelningen undersöker vi marknadens effektivitet. Resultaten tyder på att Large Cap är en effektiv marknad i samband med utdelningar, medan Small Cap visar tecken på ineffektivitet. Resultaten stödjer delvis tidigare studier, som säger att marknaden är effektiv. Vår studie skiljer oss från tidigare forskning eftersom vi undersöker Large Cap och Small Cap som separata marknader istället för hela börsen. Vi undersöker dessutom huruvida utdelningens storlek haft betydelse för marknads­effektiviteten. Resultaten pekar mot att marknaden är mer effektiv vid högre utdelning, men störningar utanför modellen kan ha skapat dessa resultat.

Från och med halvårsskiftet 2008 kommer samtliga börsnoterade företag i Sverige att omfattas av Svensk Kod för Bolagsstyrning (”Koden”). Syftet med uppsatsen är att undersöka hur styrelserna i börsbolag som ännu ej omfattas ser på effekterna av detta. Mer specifikt innebär detta hur man har uppfattat Koden och motiven bakom, vilka förväntningar det har på arbetssätt samt om man ser ett värde med den. För att göra detta genomfördes en enkätundersökning som gick ut till styrelseordföranden på Stockholmsbörsens Small Cap-lista. Vi fann att en stor del av de svarande redan idag valt att implementera Kodens reglementen. Vi fann även en allmän skepsis gentemot Koden. Skepsisen tycks bottna i en oro för ökade administrativa pålagor och försämrat styrelsearbete. Samtidigt uppvisas en låg grad av förståelse för de fördelar Koden sägs ha utifrån hur den är författad. Undersökningen påvisar att de som tillämpar Koden i hög grad är mer positiva till den än de som inte tillämpar den, samt att intresset för bolagsstyrningsrapporten är lågt. Fler undersökta bolag än väntat har redan idag i hög grad valt att implementera Koden, samtidigt som man uttrycker en allmän skepsis mot Koden. Vi tror framförallt detta bottnar i de ökade krav på väl fungerande Corporate Governance som ställs från institutionella ägare.

Under senare år har verkställande direktörer omsatts i allt snabbare takt. Fenomenet kallas för VD-karusellen och syftar till att verkställande direktörer får ta allt större ansvar för utvecklingen på börsen. Marknaden i sin tur värdesätter den verkställande direktören vilket skapar reaktioner vid successioner. Detta kan anses paradoxalt eftersom den verkställande direktören påverkar hur marknaden värdesätter honom/henne. Syfte: Utifrån teorier och tidigare management forskning avser studien beskriva hur marknaden reagerar på successioner. Detta kombineras med hur företagen presterar efter successionen är genomförd. Studien kommer dessutom klargöra hur prestationen påverkas av en VD:s egenskaper. Teorier: Studien har sin teoretiska utgångspunkt i strategic management samt den effektiva marknadshypotesen. Metod: För att genomföra undersökningen har vi valt att tillämpa två olika metoder, den ena är en eventstudie som används för att studera marknadens reaktioner då information angående successionen blir offentlig. Den andra är en regressionsanalys som söker samband mellan de oberoende och den beroende variabeln. Den beroende variabeln har i båda fallen varit företagens utveckling på börsen vilket bidrar till intressanta diskussioner. Resultat: Vi har observerat att mindre bolag i större utsträckning reagerar negativt på information angående VD-byten. Större bolag kan vi däremot inte uttala oss om då resultaten i tillräckligt hög grad inte varit signifikanta. Liknande resultat har dessutom kunnat observeras vid undersökning av hur företagen presterar efter en succession. Slutsatser: Studien har bevisat att små bolag påverkas mer av en succession än stora bolag. Detta har kunnat konstateras både genom eventstudien samt av regressionsanalysen.

Insynshandel kan beskrivas som en signaleringsmekanism till alla investerare på marknaden. Marknaden agerar på signaleringen genom att behålla, köpa eller sälja aktien där insynshandel nyligen skett. Investerarnas agerande kan leda till att prissättningen förändras vid publicering av insynshandel. Tidigare forskning visar på att insynspersoner är bättre informerade än marknaden och på så vis kan uppnå abnormal avkastning. Investerare kan på så vis även generera överavkastning genom att följa insynshandel i bolag. För att insynshandel ska ha ett signaleringsvärde till marknaden krävs att det finns en informationsasymmetri mellan insynsperson och marknaden. Ominformationsasymmetrin är hög bör insynshandel ge information som underlättar vid investeringsbeslut samt minska obalansen av tillgång på information. Denna studie undersöker insynshandel på Small Cap och om huruvida det finns ett positivt samband mellan storlek på insynstransaktioner och marknadens prissättning vid publicering av insynshandel. Vidare undersöks om transaktionstyp har betydelse för prissättningen. För att kunna identifiera marknadens prissättning har ett eventfönster på sju dagar skapats och utgår från dagen då en insynstransaktion blir publik. För att analysera studiens data har statistiska tester genomförts. Studiens resultat visar att det inte kan statistiskt säkerställas ett positivt samband mellan transaktionsstorlek och prisförändring, sett till hela eventfönstret på sju dagar. Vid vidare analys upptäcktes en diskrepans under dagen då insynstransaktioner publiceras. Vid publicering finns det ett signifikant samband mellan storlek på insynstransaktioner och prissättning. Även transaktionstyp har betydelse för prissättningen. Köptransaktioner genererar en högre avkastning än säljtransaktioner. Resultatet bidrar med att exemplifiera hur marknaden prissätter ny information i form av insynshandel omedelbart.

As previous researchers have discussed the paradigm of risk and return, this study also suggests illiquidity as a good proxy for risk. An illiquid asset, thus higher risk, should generate high return. As Amihud (2002) originally applies an illiquidity measure from daily return and turnover, this thesis elaborates on his average market illiquidity measure AILLIQ on assets of Nasdaq First North Growth Market. Over a five-year period returns are estimated using the CAPM together with the illiquidity proxy on Swedish growth assets. Results are in line with intuitive thoughts of a positive relationship between risk and return. The hypothesis of zero impact is rejected and concludes that illiquidity can have an impact on expected return.

År 2016 infördes en ny standard för att öka informationsinnehållet i revisionsberättelsen.Standarden kräver att revisorer för noterade företag ska beskriva särskilt betydelsefullaområden för revisionen och hur de har hanterats. Om denna förändring ökar informationsinnehållet i revisionsberättelsen borde det märkas på investeringsbeslut vid släpp av revisionsberättelsen. Tidigare studier av dessa Key Audit Matters (KAM) har inte givit någon entydig bild av hur KAM påverkar investerares beslut. Vi använder eventstudie som metod för att jämföra avkastningen för företag noterade på en reglerad marknad, OMX Small Cap, som omfattas av regleringen med företag listade på enhandelsplats, First North, som inte har KAM i revisionsberättelsen. Denna forskningsdesign har använts i en tidigare studie i Storbritannien men inte i Sverige. Vi finner att avkastningen vid annonsering av revisionsberättelse ökat för företag på OMX Small Cap efter införandet av KAM relativt företag utan KAM på First North. Skillnaden i avkastning är signifikant på 5% signifikansnivå. Däremot kan vi inte påvisa att förekomsten av för företag nya KAM leder till en större marknadsreaktion. Sammantaget indikerar studiens resultat att målet att göra revisionsberättelsen mer informativ har uppnåtts.