Tracking eye movements has been a central part in understanding attention and visual processing in the mind. Studying how the eyes move and what they fixate on during specific moments has been considered by some to offer a direct way to measure spatial attention. The underlying technology, known as eye tracking, has been used in order to reliably and accurately measure gaze. Despite the numerous benefits of eye tracking, research and development as well as commercial applications have been limited due to the cost and lack of scalability which the technology usually entails. The purpose and goal of this project is to make eye tracking more available to the common user by implementing and evaluating a new promising technique. The thesis explores the possibility of implementing a gaze tracking prototype using a normal smartphone camera. The hypothesis is to achieve accurate gaze estimation by utilizing deep learning neural networks and personalizing them to fit each individual. The resulting prototype is highly inaccurate in its estimations; however, adjusting a few key components such as the neural network initialization weights may lead to improved results. / Att spåra ögonrörelser har varit en central del i att förstå uppmärksamhet och visuell bearbetning i hjärnan. Att studera hur ögonen rör sig och vad de fokuserar på under specifika moment har av vissa ansetts vara ett sätt att mäta visuell uppmärksamhet. Den bakomliggande tekniken, känd som blickspårning, har använts för att pålitligt och noggrant mäta blickens riktning. Trots de fördelar som finns med blickspårning, har forskning och utveckling samt även kommersiella produkter begränsats av kostnaden och oförmågan till skalbarhet som tekniken ofta medför. Syftet och målet med arbetet är att göra blickspårning mer tillgängligt för vardagliga användare genom att implementera och utvärdera en ny lovande teknik. Arbetet undersöker möjligheten att implementera en blickspårningsprototyp genom användning av en vanlig mobilkamera. Hypotesen är att uppnå noggrann blickspårning genom användning av djupinlärning och neuronnät, samt att personalisera dem till att passa den enskilda individen. Den resulterande prototypen är väldigt oprecis i dess uppskattning av blickriktningen, dock kan justeringen av ett fåtal nyckelkomponenter, som initialiseringsvikterna till det neurala nätverket leda till bättre resultat.

No description available.

I dagens samhälle lever människor ännu längre och med en ökande medellivslängd så blir kognitiva sjukdomar som demens allt vanligare. Utan något botemedel i sikte och med ineffektiva behandlingsmetoder så finns ett stort behov av att förbättra livskvalitén för de drabbade. Samtidigt visar forskning att fysisk aktivitet kan minska utvecklingen av sjukdomssymptom. Dock är det många med demenssjukdom som stannar inomhus i ett isolerat tillstånd och undviker att utmana sig själva, vilket får dem mindre aktiva. Dessutom har det visats att ett av de främsta problemen som personer med demens bemöter är svårigheter med navigering. Idag finns det många tekniska hjälpmedel för navigering, exempelvis Google Maps, men de flesta är inte anpassade efter personer med demenssjukdom. Därför är syftet med denna uppsats att undersöka vilka aspekter inom design och funktionalitet som skulle kunna behövas ha i åtanke vid skapandet av en navigeringsapplikation till smartphone för personer med mild demens. Detta med syfte att uppmuntra till en aktiv livsstil och en bättre välmående. En litteraturstudie har gjorts för att ta reda på vilka svårigheter som kan uppstå när personer med mild demens interagerar med en smartphone. Detta har sammanställts tillsammans med resultat från intervjuer med experter inom demensområdet samt med resultat från de tester som genomförts med målgruppen. Samtidigt har en användarcentrerad designmetod använts för att ta fram en designprototyp i flera iterationer. Prototypen har utvärderats och testats i varje iteration. Denna studie visar på att målgruppen har en vilja att hålla sig aktiva och utmana sig själva, men ofta kommer rutin och osäkerhet i vägen för detta - vilket hämmar viljan att aktivera sig. Förslag till navigeringsapplikationen blev därför att lyfta fram incitament för att skapa en större motivationsfaktor till att använda detta hjälpmedel. Förslag på detta var exempelvis att implementera en stegräknarfunktion och därmed ha ett gamifierat tänk. Övriga förslag på implementationer gällande användbarhet var att använda röststyrning samt att ha en intuitiv design med relevans i fokus för att kunna urskilja det viktiga. Från den respons som getts har prototypen potential, men behöver vidareutvecklas och testas mer utförligt. / In today’s society people live longer and along with the rising life expectancy, cognitive diseases such as dementia, will become more common. With no cure in sight and treatment methods not being very effective, there’s a need for improving the life quality for the people affected. Meanwhile, research show that physical activity can reduce the risk of increased symptoms. However, many people with the disease tend to stay in and avoid difficult situations, leaving them less active. Also, one of the most common problems people with dementia face is difficulties navigating. There are many technological aids today helping with navigating, however, most of them are not adapted for people with dementia. Therefore the goal for this bachelor’s thesis is to investigate and explore which aspects in terms of user interface design and functionality that need to be considered when creating a navigation application on a smartphone for people with mild dementia. This is done with the purpose of encouraging for an active lifestyle and a better well being. A literature study was conducted to find what possible difficulties people with mild dementia (PWMD) might have when interacting with a smartphone interface. This was summarized together with the results from interviews with professionals within the area of dementia and the tests with the target group - (PWMD). Alongside, a user centered design approach was used to create a prototype design in several iterations. The prototype was evaluated and tested in every iteration. The study shows that the target group have a will to stay active and engage in new activities, but routine, comfort and sometimes fear comes beforehand and inhibits the will for activity engagement. Suggestions for the app therefore resulted in working with incentive models to raise the motivation for using it. Examples of this was having a pedometer function and a gamified approach. Other implementation suggestions regarding usability included voice control and intuitive design with relevance in focus in order to distinguish what’s important. From the feedback given the prototype has potential, but needs to be tested more extensively.

This degree project proposes a novel architecture for IoT systems, utilizing smartphones as edge devices and running the value-creating software such as preprocessing, anomaly detection, and deriving data-based insights in the web browser as opposed to natively on the device. Utilizing the smartphone as an edge device reduces cost of adoption for IoT technologies since less hardware has to be included in the system compared to bundling a device for processing with the system. However, in typical implementations, these smartphones are running native applications that are necessarily bound by the policy set up by the owners of the major application marketplaces through which the applications are distributed, that among other things enforce a heavy revenue-sharing program. Furthermore, this sytem is not convenient for the user since they have to download an application they may only use once or sparingly, and it relies on the compatibility between the operating system and the application. Running the application in the browser as opposed to natively would solve these issues. This work also explores the experimental WebUSB API and investigates its applicability in IoT systems. Specifically, this work explores two constructed scenarios that showcase the promise of this novel architecture to extrapolate how it can be utilized for other purposes. These two constructed scenarios are successfully implemented, and various metrics to analyse their performance and real world applicability are discussed. In one experiment, a QR-scanning application is implemented in the browser, and showcases an average frame rate of over 60 frames per second while rendering a live video feed of the contents captured by the camera as well as a loading animation, and an average time to completion for scanning a QR code of 0,204 seconds after initiating the scan. In another experiment, a firmware update is simulated by transferring encrypted data from the browser via the WebUSB API to a microcontroller. Due to the limitations of the experimental setup, the implementation could showcase a transfer of no more than 29 KB of encrypted data in 10 seconds. However, the implementation successfully shows that the browser can remain interactive even while performing these transferring operations, and that there are good APIs in place for developers to easily access the advanced sensors of the phone, and that the WebUSB API has good safety measures in place. Furthermore, the work successfully demonstrates how the WebUSB API can be utilized in IoT systems as a novel way of transferring data that holds great implications for the future of IoT systems in general, and the web in particular. To conclude, the work finds that the modern web browser works well as an environment for IoT applications, and that it has good access to the advanced sensors of the smartphone, and that theWebUSB API can effectively be utilised for data transfer in IoT applications. / Detta examensarbete föreslår en ny arkitektur för IoT-system som använder smarta telefoner som edge-enheter som behandlar den data de tar emot i webbläsaren, snarare än nativt på enheten. Att använda smarta telefoner som en edge-enheter minskar kostnaden för användning av IoT-teknologier eftersom mindre hårdvara behöver ingå i systemet, eftersom viss funktionalitet istället kan substitueras av den smarta telefonen. I typiska implementationer kör dessa smarta telefoner nativa applikationer som nödvändigtvis är bundna av de regelverk som fastställts av ägarna av de stora applikationsmarknaderna genom vilka applikationerna distribueras, vilket bland annat påtvingar applikationsägarna att ge bort stora delar av sina intäkter. Dessutom är detta system inte bekvämt för användaren eftersom de måste ladda ner en applikation de bara kommer använda ett fåtal gånger, och som dessutom är beroende av kompatibiliteten med operativsystemet. Att istället köra en motsvarande applikation i webbläsaren löser dessa problem. Detta arbete utforskar också det experimentella WebUSB API:t och undersöker dess användbarhet i IoT-system. Specifikt utforskar detta arbete två konstruerade scenarier som visar potentialen i denna nya arkitektur för att extrapolera hur den kan användas för andra ändamål. Dessa två konstruerade scenarier implementeras framgångsrikt och olika mått för att analysera deras prestanda och verkliga tillämpbarhet diskuteras. I ett experiment implementeras en QR- skanningsapplikation i webbläsaren och uppnår en genomsnittlig bildfrekvens på över 60 bildrutor per sekund samtidigt som en live videoström av innehållet som fångas av kameran och en laddningsanimation visas på skärmen. Vidare uppnådde applikationen en genomsnittlig tid för tolkning av QR-koder på 0,204 sekunder, från och med det att skanningen inleddes. I ett annat experiment simuleras en programvaruuppdatering genom att överföra krypterad data från webbläsaren via WebUSB API:t till en enkretsdator. På grund av begränsningarna i experimentet kunde implementationen inte visa en överföring högre än 29 KB krypterad data på 10 sekunder. Implementationen visar dock framgångsrikt att webbläsaren kan förbli interaktiv även när de utför dessa överföringsåtgärder, och att det finns bra API: er för utvecklare att enkelt få tillgång till telefonens avancerade sensorer och att WebUSB API:t har goda säkerhetsmekanismer på plats. Dessutom demonstrerar arbetet framgångsrikt hur WebUSB API:t kan användas i IoT-system som ett nytt sätt att överföra data som har stora implikationer för framtiden för IoT-system i allmänhet och på webbläsare och webbapplikationer synnerhet. Avslutningsvis konstaterar arbetet att den moderna webbläsaren fungerar bra som en miljö för IoT-system och att den har god tillgång till den smarta telefonens avancerade sensorer och att WebUSB API:t framgångsrikt kan användas för dataöverföring i IoT-system.

Sedan början på 2000-talet har det skett en förvandling i detaljhandelslandskapet. Flera företag har valt att övergå från fysisk butik till att istället bedriva e-handel. I samband med smartphonens ökade användning har detaljhandelslandskapet förändrats ytterligare, där tekniken möjliggjort ett nytt sätt för konsumenter att förhålla sig till shopping. Smartphonen har alltså blivit ett verktyg som tillämpas i konsumenters vardag och tillkommer i flera shoppingrelaterade syften. Tidigare forskning kring mobilshopping kan delas in i två fält; forskning som fokuserar på acceptans, motiv och incitament, och sedan forskning som fokuserar på praktiker och handlingar. Med tanke på att det sistnämnda fältet är så pass outforskat, har denna studie antagit ett praktikteoretiskt perspektiv för att på ett djupare plan kunna analysera hur mobilshopping fungerar i praktiken. Syfte Syftet med vår studie är att få en bredare insikt i hur mobilshopping fungerar i praktiken genom att analysera hur konsumenter använder sin smartphone på olika sätt för att shoppa. Detta genom att anta en praktikteoretisk ansats för att analysera fenomenet mobilshopping. Metod Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där 15 semistrukturerade intervjuer ligger till grund för datainsamlingen. Ytterligare har studien antagit ett praktikteoretiskt perspektiv, där sekundärdata samlats in kring praktikteori som fenomen, både praktikteori kopplat till konsumtion samt praktikteori kopplat till mobilshopping. Uppsatsen utgår således från ett urval som baseras på livssituationen hos de olika deltagarna för att på så sätt kunna se hur dessa skiljer sig åt i deras mobilshopping. Slutsats Uppsatsen visar att en praktik kan se olika ut beroende på vem som utför den då individer är unika i sitt sätt att utföra praktiken. Trots vetskapen kring detta fann vi att det finns vissa likheter mellan vissa grupper med olika livssituation, då vissa hade liknande bakomliggande meningar, brukade samma material och hade jämlik kompetensnivå i sin mobilshopping. Det resulterade i tre olika sätt att utföra mobilshopping på bland våra fem grupper, det vill säga ett målinriktat, strategiskt och vanemässigt sätt. Slutligen kan resultatet i vår studie framöver bidra till en ökad förståelse för mobilshopping som praktik. Studien ger inte bara ökad förståelse inom fältet konsumentbeteende, utan även för detaljhandlare. / Since the beginning of the 2000s, there has been a transformation in the retail landscape. Several companies have chosen to switch from a physical store to e-commerce. As the usability of the smartphone is increasing, the retail landscape is also under development, whereas technology has made it possible for a new way for consumers to pursue their shopping. Therefore, smartphones have become a tool in consumers' everyday lives and are used for several shopping-related purposes. Previous research on mobile shopping can be divided into two fields; research that focuses on acceptance, motives and incentives, and research that focuses on practices and actions. Given that the latter field is rather unexplored, this study has adopted a practice-theoretical perspective in order to be able to analyze on a deeper level how mobile shopping works in practice. Purpose The purpose of this thesis is to gain a broader insight into how mobile shopping works in practice by analyzing how consumers use their smartphone in different ways to shop. This is done by adopting a practical theoretical approach to analyzing the phenomenon of mobile shopping. Method The thesis is based on a qualitative research method where 15 semi-structured interviews form the basis of our data collection. Furthermore, the study has also inducted a practice theory perspective, where secondary data is collected on practice theory as a phenomenon, practice theory linked to consumption and finally practice theory in relation to mobile shopping. The essay is thus based on a selection based on the life circumstances of the various participants and how they differ in their mobile shopping. Conclusion The thesis shows that mobile shopping as a practice can look different depending on who performs it, as individuals are unique in their way of performing the practice. Nevertheless, we found that there are certain similarities between certain groups with different life circumstances. Each group had similar underlying meanings, used the same material and had equal levels of competence in their mobile shopping practices. This resulted in three different ways of performing mobile shopping among our five groups, i.e, goal-oriented, strategic and habitual way. To sum up, the results of our study in the future can contribute to an increased understanding of mobile shopping as a practice. As well as provides increased understanding in the field of consumer behavior and thereby contribute with a clearer approach for retailers. This thesis is written in Swedish.

To be able to sleep is vital for our existence. During the process of falling asleep, many people are struggling and as an outcome, various mental health problems and sleep disorders are occurring among them. Previous studies are blaming the spreading health problems on the smartphone users for bringing their phone into their bedroom. Simultaneously, studies are showing that nocturnal smartphone usage is extremely common, with a huge spike in use during nighttime. Also, findings in studies with a different area of focus are showing that people suffering from sleep difficulties and insomnia benefits from visual stimulation and focused attention during sleep onset. This study aims to find beneficial smartphone interactions for people who are currently experiencing sleep problems. By gathering information from literature and previous studies done in the fields of insomnia, mental health problems, smartphone usage, human-computer interaction and sleep in general, the theoretical foundation of this study is laid out. To verify the previous findings and find out more about nocturnal smartphone usage, interviews and exercises with both subjective good and bad sleepers are performed. Ideas are generated and extracted through a workshop together with the collaboration partners. Visualization of the possible solution is made as a hi-fi prototype, which is later tested upon the target group of bad sleepers for three nights. In combination, the solution concept is tested together with a secondary concept through the Wizard of Oz method. The evaluation of the concepts is collected as an online form through their smartphones and the feedback from the participants is leading to a final design suggestion. This study is presenting solutions for designing for nocturnal usage, which through this study has been proven decreasing the subjective sleep onset latency among the users and in the long run will improve the user's digital well being.

The usability of GNSS-positioning with smartphones has increased because of smartphones being a cost-effective alternative compared to more advanced receivers. Previous studies have achieved position uncertainty that varied between 3–20 m with different applications in smartphones. No studies have been found that evaluates the positional uncertainty in data collected with the Strava application. Therefore, this study aims to evaluate positional uncertainty in Strava for two different smartphones being compared in two terrain types, forested and open terrain. In the study, the GNSS receiver Trimble R12 is used to measure reference data as it can achieve lower uncertainty than smartphones. The two tested smartphones (iPhone 8 and iPhone 12 Pro) are mounted on the bicycle handlebar from where the measurement is performed. The position uncertainty is evaluated by calculating the root mean square deviation (RMS). The result of the study shows that the positional uncertainty in the iPhone 12 Pro is lower compared to the iPhone 8, regardless of terrain and speed. For all measurements, the iPhone 12 Pro achieves a total root mean square deviation of 1.5 m, while the iPhone 8 achieves 7.5 m. Factors that may have affected the uncertainty in measurements are satellite geometry, variations in the ionosphere and troposphere and errors during measurement. The iPhone 8 should not be used for collecting data for new trails due to the high deviations. The iPhone 12 Pro is considered credible with low deviations throughout where the positional uncertainty between open and forested terrain differs by 0.2 m. Furthermore, it would be of interest to investigate how the iPhone 12 Pro relates to newer hardware. / Trots att positioneringsosäkerheten är högre i smartphones än i avancerade mottagare har användbarheten ökat för GNSS-positionering med smartphones till följd av det kostnadseffektiva alternativ som det innebär. Intresset för att skapa ledsystem med data insamlade med livetracking i smartphones har ökat. Uppnådd lägesosäkerhet i tidigare studier har varierat mellan 3–20 m med olika applikationer i smartphones. Det har inte påträffats studier som utvärderat lägesosäkerheten i data insamlade med applikationen Strava och därför är det av intresse att genomföra en sådan. Syftet med studien var att undersöka vilken lägesosäkerhet som kan uppnås i terräng via livetracking med smartphones med applikationen Strava. För att uppnå syftet undersöktes lägesosäkerheten med två smartphones i skogbevuxen och öppen terräng. I studien genomfördes också en begränsad undersökning av hastighetens inverkan på lägesosäkerheten i öppen terräng. För att kunna förlita sig på data behöver lägesosäkerheten i smartphones kontrolleras mot referensdata inmätt med en metod som kan erhålla lägre osäkerhet. I studien användes GNSS-mottagaren Trimble R12 för inmätning av referensdata. En iPhone 8 och en iPhone 12 Pro monterades på ett cykelstyre där mätning med Strava genomfördes cyklandes på 100 m långa sträckor i öppen och skogbevuxen terräng. Lägesosäkerheten utvärderades genom att beräkna kvadratisk medelavvikelse (RMS).  Resultatet visar att lägesosäkerheten med iPhone 12 Pro är lägre i jämförelse med iPhone 8 oberoende av terräng och hastighet. För samtliga mätningar uppnår iPhone 12 Pro en total kvadratisk medelavvikelse på 1,5 m medan iPhone 8 uppnår 7,5 m. Faktorer som kan ha påverkat osäkerheten i mätningar är satellitgeometri, variationer i jonosfären och troposfären samt fel under mätning. iPhone 8 bör inte användas för insamling av data till nya leder på grund av de höga avvikelserna. iPhone 12 Pro anses trovärdig med genomgående låga avvikelser, där lägesosäkerheten mellan öppen och skogbevuxen terräng skiljer 0,2 m. Vidare skulle det vara av intresse att undersöka hur iPhone 12 Pro förhåller sig till nyare hårdvara.

Poverty and long distances are two reasons why some people in the third world countries hasdifficulties seeking medical help. A solution to the long distances could be if the medical carewas more mobile and diagnostically tests could be performed on site in villages. A new pointof-care test based on a small blood shows promising results both in run time and mobility.However, the method still needs more advanced equipment for analysis of the resultingmicroarray. This study has investigated the potential to perform the analysis within asmartphone application, performing all steps from image capturing to a diagnostic result. Theproject was approach in two steps, starting with implementation and selection of imageanalysis methods and finishing with implementing those results into an Android application.A final application was not developed, but the results gained from this project indicates that asmartphone processing power is enough to perform heavy image analysis within a sufficientamount of time. It also imply that the resolution in the evaluated images taken with a Nexus 6together with an external macro lens most likely is enough for the whole analysis, but furtherwork must be done to ensure it.

Digital divide research has recently begun to address the functional gaps between Internet-connected technologies, specifically mobile and wired devices. This study uses nationally representative survey data from the Pew Internet and American Life Project to address this area of research and explores how smartphone-dependence compared to multi-modal access impacts Internet use among key demographic groups including race, sex, age, income, and education. This study also explores how demographic characteristics and smartphone use interact to affect reliance on smartphones and perceptions of the utility of mobile devices. Results show that race, sex, age, income, and education, exhibit different rates of smartphone-dependence, and also perform different online activities with their smartphones. Minorities and younger users are more likely to be smartphone-dependent and multi-modal users suggesting that these demographic groups are adopting mobile Internet technologies faster than Whites and older individuals. Minorities also use smartphones for more news and information activities than Whites, which contradicts traditional usage gap predictions.

By 2015, 149 million Americans are expected to be living with chronic health conditions (Anderson 2010). This number is expected to continue rising. Many chronic health conditions require those living with them to perform health self-management tasks on a regular basis. Nearly two in every five adults with one chronic condition and three out of every five adults with at least two chronic conditions track their health information. This paper investigates the use of mobile applications and the need to develop applications specifically designed for individuals living with chronic health conditions. Pew data are used to determine who is tracking their health information and how they are tracking it. Results from this analysis show that individuals with chronic health conditions have 69% greater odds of tracking health information than individuals who do not live with chronic conditions. Additionally, those with chronic conditions are 254% more likely than those without chronic conditions to track health indicators that are not related to diet, weight or exercise. These individuals are not, however, using mobile applications to track their health information. People with chronic health conditions have higher probabilities of tracking health information on paper or in their heads than their probability of tracking via a mobile application. However, the probability that individuals track health information via mobile apps increases when analyzing a subset of the population who own smartphones. After learning more about individuals with chronic conditions and their health information tracking habits, several mobile health applications are reviewed. The reviews of these applications include the features offered by the applications and their price. The paper concludes with several recommendations for developing and disseminating mobile health tracking applications to individuals with chronic conditions, as well as suggestions for future research. / text