This research tracks the emergence of ‘soft’ workfare in Toronto. This refers to a set of attitudes and practices apparent in the delivery of welfare-to-work programs through the Ontario Works framework, which use compulsion to push people towards employment while simultaneously encouraging limited and specific practices of individual choice. Research findings are derived from eight interviews and relevant policy reports, focusing on the experiences of three non-profit agencies and the City of Toronto, who provide employment assistance and financial assistance through Ontario Works, respectively. These findings indicate that grassroots organizations pioneered employment services for social assistance recipients, and, alongside the municipal government, had been calling for active employment programs. They made use of the distance between policy rules and their own programs to alleviate the most punitive features of OW, but judge compulsion as a means to meet a necessary end. This demonstrates how disciplinary tendencies reside within liberal governmentalities.

Social service organizations have changed dramatically during the last decade in an effort to increase effectiveness and control. This has placed new demands on those in leadership roles, and the need for knowledge of how to lead these transformed organizations has increased. Transformational leadership is a leadership model based on vision and empowerment, one suggested to increase both employee effectiveness and well-being, but the usefulness of this model in the public sector has been questioned. The general aim of this thesis is therefore to increase our understanding of the transformational leadership process in the context of social service organizations by investigating factors that explain when and why transformational leadership emerges and is effective. Questionnaire data from social service employees as well as interview data from managers were used in three empirical studies. Results from Studies 1 & 2 show that transformational leadership is positively associated with employee outcomes including commitment, role clarity, and well-being. Factors that might influence the effectiveness of transformational leadership were addressed in Study 1. It was found that leader continuity enhanced the effect of transformational leadership on role clarity and commitment, indicating that it takes time before transformational leaders actually have an effect on employees. Furthermore, co-worker support enhanced the effect on commitment, reflecting the role of followers in the transformational leadership process. The way in which transformational leaders influence employees was examined in Study 2, and climate for innovation mediated the relationship between transformational leadership and well-being both cross-sectionally and one year later. Finally, organizational factors that may hinder the emergence of transformational leadership were addressed in Study 3, and newly recruited managers were interviewed during their first year of leadership. Eight hindering factors in the organization to exhibit transformational leadership were identified, including the organizational structure, ongoing change, and the leaders’ working conditions. In all, this thesis has demonstrated the usefulness of transformational leadership in social services in terms of being associated with employee positive attitudes and well-being, and has also identified factors that may both help and hinder the transformational leadership process in this context.

The Swedish Social Services Act (2001:453) states that crime victims should be a priority group for the social services and that they have a responsibility to ensure that victims receive the needed help and support. The aim with this study was to examine how the Swedish municipal social services fulfil their responsibility for the psychosocial wellbeing of crime victims, by examining the collaboration between Victim Support and the social services. Interviews were conducted with crime victims, crime victim coordinators and social workers. The social services have an overall responsibility for the psy-chosocial support to crime victims. However, the study show that in reality the social services, in many cases, do not provide this help and support, as there is a view that it is not their responsibility. Instead, the victims are referred to various support organisations such as Victim Support, without really knowing what kind of support they are offering. Furthermore, the social services in some mu-nicipalities argue that there is no opportunity for them to collaborate with Victim Support due to con-fidentiality, even though it is possible in other municipalities. Through collaboration resources can be saved, and knowledge and awareness of the victims’ needs can be increased. This can eventually lead to that victims’ receive better care, which can result in shorter recovery time for crisis that may have occurred due to the experience of crime. / I socialtjänstlagen (2001:453) framgår att brottsoffer ska vara en prioriterad grupp för socialtjänsten och att de har ansvar för att se till att brottsoffer får hjälp och stöd. Syftet med denna studie var att un-dersöka hur socialtjänsten uppfyller sitt ansvar för det psykosociala stödet till brottsoffer, genom att undersöka samverkan mellan socialtjänsten och Brottsofferjouren. Studien genomförs genom intervju-er med brottsoffersamordnare, socialsekreterare och brottsoffer. Det framkommer att socialtjänsten, enligt socialtjänstlagen, har det övergripande ansvaret för det psykosociala stödet till brottsoffer. Re-sultatet från studien visar dock att socialtjänsten i många fall inte ger hjälp och stöd till brottsoffer, då det finns ett synsätt att de inte har ansvar för detta. Istället hänvisas brottsoffren till olika stödorganisa-tioner såsom Brottsofferjouren, utan att socialtjänsten har någon djupare kunskap om vad dessa orga-nisationer erbjuder för stöd. Vidare menar socialtjänsten i vissa kommuner att det inte finns någon möjlighet att samverka med Brottsofferjouren på grund av sekretess, trots att andra kommuner kan göra det. Samverkan kan vara ett bra sätt att spara resurser, samtidigt som kunskapen och medveten-heten kring brottsoffers behov ökar. Detta kan på sikt göra att brottsoffer får ett bättre omhänderta-gande, vilket i sin tur kan resultera i kortare återhämtningstider efter den kris som kan ha uppstått i samband med brottsupplevelsen.

Syftet med vår studie har varit att öka kunskapen om hur socialsekreterare upplever sitt arbete med barnavårdsutredningar och hur de beskriver hanteringen av olika intressen i utredningsprocessen. Inom detta område har vi studerat vilka intressen som kan finnas i en barnavårdsutredning, hur socialsekreterare hanterar dessa och hur de upplever sitt arbete. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat sex yrkesverksamma socialsekreterare. Utifrån dessa intervjuer har vi fått ett resultat som har visat att det finns många intressen i en barnavårdsutredning. Socialsekreterarna beskriver hur de företräder barnets intresse samtidigt som de behöver förhålla sig till föräldrarna, den egna organisationens, lagstiftningen och andra aktörer som skola, förskola och Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Ibland kan det uppstå motsättningar mellan dessa intressen och för att hantera detta har vi sett några strategier som socialsekreterarna använder sig av. De har betonat betydelsen av ett fungerande samarbete med andra aktörer och belyser även vikten av att det egna ansvarsområdet är tydligt. Det är viktigt att veta vad som är socialsekreterarens egna uppgifter och vad som är andras uppgifter. I resultatet har det även framkommit att informanterna upplever sitt arbete som svårt och komplext, men samtidigt upplever flera det som meningsfullt att arbetet innebär att de kan bidra till förändring och att de företräder människors rättigheter. Den här beskrivningen från informanterna har vi också kunnat se genom tidigare forskning. Socialsekreterarens arbete beskrivs som komplext och som ett motsättningsfullt uppdrag, samtidigt som det också beskrivs som meningsfullt. De resultat som vi har fått har vi analyserat med hjälp av begrepp tagna från organisationsteori, nyinstitutionell organisationsteori, KASAM samt tidigare forskning. Vi för sedan också en diskussion kring resultatet då vi bland annat ställer oss frågor om socialsekreterarens roll och innebörden av meningsfullhet i arbetet.

The purpose of this study is to examine immigrants' experiences of social services' treatmentand their expectations of social services. In this study we have used the following questions:how immigrants have experienced the treatment of the social service, the way in whichimmigrants would like to be treated by social services as well as what kind of beliefs andexpectations immigrants have concerning the social services' duties and powers. We haveused a qualitative method in the study that consists of ten semi-structured interviews. Thetheoretical concepts we have used are culture, ethnicity, cultural competence, professionalismand social psychology. The survey reveals a majority of negative experiences, such as afeeling of being “tossed around”, suspicion and discrimination by the caseworkers due to theethnicity of the respondents. In the positive stories of social services, the caseworker hasgiven room for error, been readily available, proven commitment and understanding and hasbeen helpful. The respondents expressed a wish for a joyful caseworker who will show anunderstanding and commitment to the client. The caseworkers will also have an understandingof immigrant client's background. It also appears in the study that the respondents generallyhave inadequate knowledge of social service duties and powers. We suggest further researchon why information about social services do not reach out to immigrant clients, how culturalcompetence can be introduced more in practical work and how to reduce the high staffturnover in caseworkers. / Studiens syfte är att undersöka invandrares upplevelser av socialtjänstens bemötande samtderas förväntningar på socialtjänsten. I studien har vi utgått från följande frågeställningar: hurhar invandrare upplevt socialtjänstens bemötande, på vilket sätt vill invandrare bli bemötta avsocialtjänsten samt vilka föreställningar och förväntningar har invandrare när det gällersocialtjänstens arbetsuppgifter och befogenheter. Vi har använt oss av kvalitativ metod istudien som består av tio semistrukturerade intervjuer. De teoretiska begrepp vi använt oss avär kultur, etnicitet, kulturkompetens, professionellt bemötande och socialpsykologi. Studienvisar på en majoritet av negativa upplevelser som exempelvis en känsla av att blivit ”bolladrunt”, misstänksamhet och diskriminering från handläggarens sida på grund avrespondenternas etniska tillhörighet. I de positiva berättelserna om socialtjänsten harhandläggaren gett utrymme för misstag, varit lättillgänglig, visat engagemang och förståelsesamt varit hjälpsam. Respondenterna uttrycker en önskan om att handläggaren ska vara glad,visa förståelse och engagemang för klienten. Handläggarna ska även ha en förståelse förinvandrarklientens bakgrund. Det framkommer även i studien att respondenterna överlag haren bristfällig kunskap om socialtjänstens arbetsuppgifter och befogenheter. Vi föreslår vidareforskning på varför information om socialtjänsten inte når ut till invandrarklienter, hurkulturkompetens kan införas mer i det praktiska arbetet samt hur man kan minska den högapersonalomsättningen på handläggare.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur nätverksarbetet inom socialtjänsten upplevdes ur ett brukarperspektiv i en medelstor kommun i Sverige. I den studerade kommunen användes nätverksarbete som en insats för barn och ungdomar aktuella inom socialtjänsten. Nätverksarbetet innebar en samverkan mellan de privata och de professionella aktörerna för att uppnå hållbara lösningar för ungdomarna och deras familjer. Studien genomfördes kvalitativt via åtta intervjuer med föräldrar till barn och ungdomar aktuella inom socialtjänsten där nätverksarbetet hade genomförts som en insats. I resultatredovisningen och analysen har systemteori och de salutogena perspektivets tre begrepp; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet samt empowerment används. Resultatet av föreliggande studie visade på att de föräldrar som deltagit i nätverksmöte hade en allmän positiv bild av nätverksarbetet. De slutsatser som påvisades var att nätverksarbete i denna kommun kunde förbättras genom bättre uppföljning samt flexiblare insatsförfarande. / The study was aimed to examine social network as method in social services and how it was perceived from a user perspective in a medium sized municipality in Sweden. Networking was offered by the social services as an intervention for parents and their children in need of social support. Networking is based on collaboration between the private and the professional actors to achieve sustainable solutions for adolescents and there family’s. The study was conducted through qualitative interviews with eight parents of children and adolescents who have participated in social network meetings. The empirical results were analyzed from a salutogenic perspective and the concepts comprehensibility, manageability, meaningfulness and empowerment. The results of this study showed that parents who participated in network meeting had a positive perception of networking. The conclusions that could be drawn from this study were that networking in this municipality could be improved by better follow-up and more flexible operational procedures in arranging network meetings.

The purpose of this study is to examine certain aspects of work with men who use violence in intimate relationships. In a Government bill in late 90s the Government presented its action plan on what is expected to be done in each municipality, but investigations show that the work is stationary. 46 percent of the men, who are in treatment, choose to cancel it. We wanted to find out how society will meet up with men who use violence in their intimate relationship and how to go about in the meeting.  Those who lead us to the answers in this qualitative method are three social workers and a therapist who has the task of helping these men. The study is based on interviews from three municipalities in southern Sweden, the municipalities made ​​as in between 30-60 000 residents and businesses are startups; theoldest has been in operation for five years. The results showed that they had chosen to put these activities under the sections of the Social Services but is counted as a separate project, as the driving force may apply for funding via the County Council. A strong commitment shines through these projects and go- getter momentum is necessary. The interviewees express great concern that the men are those who fall away unless they receive more money next year. The meetings with these clients are like with the other clients, at any time, you treat them with respect and curiosity for the person you have in front of you. The main work of social welfare officers do is to motivate them to come to the therapist. The therapist is the one late to capture the man and persuade him to remain in treatment, through the verse and effluents and recognition.

Author: Johanna Jarl and Marie Westphal Title: Co-operation and Collaboration The Social services and Child- and adolescence psychiatry joined action [Translated title] Supervisor: Mikael Sandgren Examiner: Torbjörn Hjort Children and adolescences that have both psychological and social problems is an increasing number of the society. It used to be a demand that Social workers and personnel at Child and adolescence psychiatry had interdisciplinary collaboration, today it is more then a demand it is a requirement. The aim of this study was to understand how the personnel at the Social services and Child and adolescence psychiatry look at the cooperation between the two organizations in Sweden. To be able to accomplish this study we have interviewed four persons employed at the Social services and three persons employed at Child- and adolescencepsychiatry all of them were interviewed individually. To be able to analyze our material from the interviews we have used new institutional organization theory and Goffmans dramaturgic perspective at teams. The interviews showed that there is collaboration between the organizations on all levels, but that the organizations have different priorities. A example of this is that the Social services have an increase in demand of prevention labor which Child- and Adolescence psychiatry will no longer perform due to changes in the organization. We also learned that many factors influence the co-operation and collaboration between the two organizations. The factors we found were belonging to different organizations, professional skills, experience, view, communication, responsibility, rolls and changes in the organization. / Syftet med vår studie var att förstå hur personalen ser på det gemensamma arbetet mellan Socialtjänst och Barn- och Ungdomspsykiatrin i en mellanstor kommun i södra Sverige. Våra frågeställningar var: Hur ser representanterna i respektive organisation på samverkan? Vad innebär samarbetet för de olika representanterna? Hur menar representanterna att samarbetet påverkar samverkan? Hur menar representanterna att samverkan påverkar samarbetet? För att besvara våra frågeställningar använde vi oss av kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet analyserades med Nyinstitutionell organisationsteori och Goffmans dramaturgiska perspektiv på team. Vi fick veta att det förekommer ett gemensamt arbete mellan Socialtjänsten och Barn- och Ungdomspsykiatrin men att det finns lite olika syn på hur väl detta arbete fungerar. Barn och ungdomar med psykosocial problematik är i behov av insatser från båda huvudmännen. Men de olika organisationerna har olika syn på vilken form av gemensamt arbete det finns behov av. Något vi fann i vår studie är att Socialtjänsten efterlyser mer förebyggande arbete, något som Barn- och Ungdomspsykiatrin prioriterar bort på grund av nedskärningar. Vårt resultat visar att det finns många andra faktorer som påverkar det gemensamma arbetet som tillhörigheten till olika organisationer, yrkeskompetens, erfarenhet, synsätt, språk, ansvar och roller.

<p>Author: Johanna Jarl and Marie Westphal</p><p>Title: Co-operation and Collaboration The Social services and Child- and adolescence psychiatry joined action [Translated title]</p><p>Supervisor: Mikael Sandgren</p><p>Examiner: Torbjörn Hjort</p><p>Children and adolescences that have both psychological and social problems is an increasing number of the society. It used to be a demand that Social workers and personnel at Child and adolescence psychiatry had interdisciplinary collaboration, today it is more then a demand it is a requirement. The aim of this study was to understand how the personnel at the Social services and Child and adolescence psychiatry look at the cooperation between the two organizations in Sweden.</p><p>To be able to accomplish this study we have interviewed four persons employed at the Social services and three persons employed at Child- and adolescencepsychiatry all of them were interviewed individually. To be able to analyze our material from the interviews we have used new institutional organization theory and Goffmans dramaturgic perspective at teams. The interviews showed that there is collaboration between the organizations on all levels, but that the organizations have different priorities. A example of this is that the Social services have an increase in demand of prevention labor which Child- and Adolescence psychiatry will no longer perform due to changes in the organization. We also learned that many factors influence the co-operation and collaboration between the two organizations. The factors we found were belonging to different organizations, professional skills, experience, view, communication, responsibility, rolls and changes in the organization.</p> / <p>Syftet med vår studie var att förstå hur personalen ser på det gemensamma arbetet mellan Socialtjänst och Barn- och Ungdomspsykiatrin i en mellanstor kommun i södra Sverige. Våra frågeställningar var: Hur ser representanterna i respektive organisation på samverkan? Vad innebär samarbetet för de olika representanterna? Hur menar representanterna att samarbetet påverkar samverkan? Hur menar representanterna att samverkan påverkar samarbetet? För att besvara våra frågeställningar använde vi oss av kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet analyserades med Nyinstitutionell organisationsteori och Goffmans dramaturgiska perspektiv på team. Vi fick veta att det förekommer ett gemensamt arbete mellan Socialtjänsten och Barn- och Ungdomspsykiatrin men att det finns lite olika syn på hur väl detta arbete fungerar. Barn och ungdomar med psykosocial problematik är i behov av insatser från båda huvudmännen. Men de olika organisationerna har olika syn på vilken form av gemensamt arbete det finns behov av. Något vi fann i vår studie är att Socialtjänsten efterlyser mer förebyggande arbete, något som Barn- och Ungdomspsykiatrin prioriterar bort på grund av nedskärningar. Vårt resultat visar att det finns många andra faktorer som påverkar det gemensamma arbetet som tillhörigheten till olika organisationer, yrkeskompetens, erfarenhet, synsätt, språk, ansvar och roller.</p>

The purpose of this qualitative sociological law study is to examine the relationship between the social services and civil court to apprehend if knowledge about the child's best interest is transfered from social workers to the legal system. This have been done by investigating civil court cases concerning custody transition from biological parents to foster parents according to 6 chapter 8 paragraph in the law of parenting, built upon the legal principle of the best interests of the child. Eight cases has been examined by using a method of qualitative text analysis and categorised into five primary categories and three concepts linked to sections of the law. The material has been analysed through a sociological law perspective, social constructionist theory and attachment theory. The study shows that a variety of factors interacts when it comes to determining what’s in the best interest of the child . Moreover, the civil court refers in all eight cases to social services assessments of the child's situation. This suggests that social services have an informal power position when it comes to decisions on custody transition in accordance with the child's best interests.