The extent of residential segregation in vulnerable areas has negative consequences and is a challenge for urban planning today. Transformations in these areas often involve new construction with the hope of improving quality of life and reducing social and socio-economic segregation. At the same time, new construction can lead to challenges such as gentrification and rising rents. One current area for change is Biskopsgården in Gothenburg, whose development is based on the garden city as a planning principle. The purpose of this study is to investigate whether the garden city will have the desired effect on Biskopsgården and what consequences the project may have for the area. The paper focuses on how the City of Gothenburg is planning a major change in one of Sweden's particularly vulnerable areas, Biskopsgården in western Gothenburg. Planning programs are analyzed with the help of interviews and field analysis to understand the changes that will take place. Gothenburg's planned changes are based on small-scale urban development according to the principles of the garden city, which Gothenburg believes can strengthen social sustainability. Today's Biskopsgården has similar influences on the principles of the garden city with a certain amount of mixed small-scale development, neighborhood units and where greenery is evident. However, what is often referred to as the positive aspect of the garden city, a socially cohesive and dense development, is further away from today's Biskopsgården. The question is then whether an ideal such as the garden city and the influences of attractive areas are something that can be achieved in the work on a socially sustainable Biskopsgården. The conclusion of the study does not provide an unequivocal answer as to what change in the suburbs will look like in the future. Instead, the paper focuses on how to work towards vulnerable areas and how the change work may affect Biskopsgården.  The Garden City can add certain positive characteristics, but it is possible that it may also have limitations in solving certain problematic aspects. Perhaps, however, the City of Gothenburg's project in Biskopsgården with the garden city as a planning principle can serve as an influence for other municipalities in development work with vulnerable and particularly vulnerable areas.

Detta examensarbete behandlar den sociala hållbarhetsaspekten och utgår ifrån normativaprinciper för ett områdes utveckling. Arbetet görs tillsammans med Akademiska Hus i Lund,som är ett fastighetsbolag som bygger och förvaltar lokaler för den akademiska världen.Området som ska utvecklas tillhör konceptutvecklingsprojektet ”Kunskapsstråket”, sominnebär att utveckla ett attraktivt, levande område, med noder som knyts samman medresten av Lund.Uppsatsen består av två huvudmoment, en teoretisk del och en förstudie. Den teoretiskadelen har sin utgångspunkt i teorier kring hållbarhet och olika former av kapital, vilkaresulterar i en analysmodell. Förstudien utgör en projektplan för ”Program för socialhållbarhetsanalys”, som är ett processverktyg för områdesutveckling.En kvalitativ metod används i detta arbete genom intervjuer. En omfattandelitteraturgranskning har gjorts för att få kunskap om ämnet projekt- och processledning samtde olika teorier som tas upp i arbetet. För att få kunskap om Kunskapsstråket har samtalhållits med aktuella personer på Akademiska Hus.För att utforma ett område på ett socialt hållbart sätt används det olika normativa principersom utgångspunkt. Genom dessa principer tas det fram indikatorer som används för attutforma platsen men även för att mäta om den sociala hållbarheten är uppnådd. / This thesis deals with the social aspect of sustainability and is based on normative principlesfor an area's development. Work in conjunction with the Akademiska Hus in Lund, which is areal estate company that builds and manages facilities for the academic world. The area tobe developed is a part of the concept development project "the Knowledge Lane", whichmeans to develop an attractive, vibrant area, with nodes that are connected with the rest ofLund.The essay consists of two main parts, a theoretical part and a pre-study. The theory has itsbasis in the theories of sustainability and various forms of capital, which results in ananalytical model. The pre-study is a project of "Programme for social sustainability analysis",which is a tool for process development area.A qualitative methodology is used in this work through interviews. An extensive literaturereview has been done to obtain knowledge of the subject, project and process management,as well as the various theories mentioned in the work. To learn about the Knowledge Lanediscussions have been held with people at the Akademiska Hus.To define an area in a socially sustainable way, different normative principles have beenused as a starting point. These principles are the indicators used to design the site but alsofor measuring if the social sustainability is achieved.

Flertalet studier har visat att social hållbarhet inte har fått samma uppmärksamhet som ekologiskoch ekonomisk hållbarhet vilket bland annat kan bero på att begreppet inte har en klar definitionoch att många dimensioner inkluderas. Trots det står den sociala dimensionen högt upp påagendan i Sverige och samhällsplaneringen anses vara en utav de processer som kan bidra till ettmer hållbart samhälle. Det finns dock ett behov av att arbeta mer systematiskt för socialhållbarhet genom att använda olika metoder och verktyg i praktisk samhällsplanering. Syftet med studien är att undersöka utmaningar för social hållbarhet i stadsplanering samt vilkaverktyg som används för att bemöta utmaningarna. Vidare är syftet att undersöka och utvärderahur social hållbarhet hanteras i projektet Älvstaden i Göteborg, samt hur deras arbete kanförbättras. Metoderna som används i studien är kvalitativa – en litteraturstudie genomfördes föratt undersöka utmaningar och verktyg för social hållbarhet och semistrukturerade intervjuerutfördes med tjänstepersoner inom projektet Älvstaden för att undersöka deras arbete med socialhållbarhet. Resultatet från litteraturstudien visar att det finns flera komplexa utmaningar och hinder försocial hållbarhet i stadsplanering. Människans livskvalitet och behov bör vara utgångspunkten,det finns en brist på helhetssyn, systemtänk, samverkan och deltagande. Dessutom finns det enrumslig uppdelning i städerna och litteraturen ser även att sambandet mellan social och ekologiskhållbarhet inte hanteras tillräckligt. Vidare visar resultatet att de verktyg som används för socialhållbarhet i stadsplanering är sociala konsekvensanalyser, stadsrums-och stadslivsanalyser,checklistor och indikatorer, certifieringssystem, analys av ekosystemtjänster samtmedborgardeltagande. Utmaningarna för social hållbarhet är komplicerade och det somverktygen tillhandahåller täcker inte in alla aspekter. Det krävs troligtvis mer än specifikaverktyg och många frågor kan istället behöva hanteras på en politisk nivå. Verktyg kan dock varatill hjälp för att analysera, diskutera och synliggöra sociala frågor. Projektet Älvstaden i Göteborg är Nordens just nu största stadsutvecklingsprojekt och däranvänds bland annat ett verktyg för att mäta kvalitet och social hållbarhet genom mätbaraindikatorer. Indikatorerna är baserade på Vision Älvstaden och utgår från tre olika strategier.Intervjustudien visar att social hållbarhet definieras på lite olika sätt inom projektet och fleramenar att det är ett svårdefinierat begrepp. Intervjudeltagarna anser dock att det är ett viktigtbegrepp att arbeta med och att verktyg är nödvändiga. Det verktyg som används inom projektetanses vara bra då det visar en visuell bild av resultatet, men behöver utvecklas i vissa delar för atttäcka in fler aspekter. / Several studies have shown that social sustainability has not received the same attention asecological and economic sustainability, which may be due to the fact that the concept does nothave a clear definition and that many dimensions are included. Despite this, the social dimensionis high up on the agenda in Sweden and urban planning is considered one of the processes thatcan contribute to a more sustainable society. There is however a need to work moresystematically for social sustainability by using different methods and tools practically in urbanplanning. The purpose of the study is to investigate challenges for social sustainability in urban planningand which tools are used to address the challenges. Furthermore, the purpose is to investigate andevaluate how social sustainability is handled in the project Älvstaden in Gothenburg, and howtheir work can be improved. The methods used in the study are qualitative - a literature studywas conducted to investigate the challenges and tools for social sustainability and semistructuredinterviews were conducted with people within the project Älvstaden to investigatetheir work on social sustainability. The results of the literature study show that there are several complex challenges and obstaclesfor social sustainability in urban planning. The human quality of life and needs should be thestarting point, there is a lack of a holistic view, system thinking, collaborations and participation.In addition, there is a spatial division in the cities and the literature also shows that theconnection between social and ecological sustainability is not sufficiently addressed.Furthermore, the results show that the tools used for social sustainability in urban planning aresocial impact assessments, urban space analyses, checklists and indicators, certification systems,analysis of ecosystem services and civic participation. The challenges of social sustainability arecomplicated and what the tools provide does not cover all aspects. It is probably required morethan specific tools to meet the challenges and many issues may need to be handled at a politicallevel. However, tools can help to analyse, discuss and make social issues more visible. The project Älvstaden in Gothenburg is the Nordic region's largest urban development project atthe moment and there, among other things, a tool for measuring quality and social sustainabilitythrough measurable indicators are used. The indicators are based on a vision for the project withthree different strategies. The interview study shows that social sustainability is defined indifferent ways among the participants and several believe that it is a difficult concept. Theinterviewees mean, however, that it is an important concept to work with and that tools arenecessary. The tool used within the project is considered to be good as it shows a visual image ofthe results, but needs to be developed in certain parts to cover more aspects.

Detta arbete syftar till att skapa en större förståelse kring hur svenska kommuner implementerar och beskriver social hållbarhet i översiktsplaner. Detta gjordes genom att undersöka hur just social hållbarhet integreras och beskrivs i sex stycken kommuners översiktsplaner. Vidare var syftet att undersöka om de problem och utmaningar kommunerna står inför påverkar hur de väljer att implementera social hållbarhet i de mål och åtgärder som beskrivs. För att kunna utläsa om kommunens utmaningar var något som påverkade integreringen och beskrivningen av social hållbarhet valdes tre kommuner med en ökad befolkningstrend och tre kommuner med en minskad befolkningstrend. Detta då Sveriges kommuner och landsting (SKL 2015) tydligt beskriver att dessa två kommungrupper står inför flertalet skilda utmaningar i dagsläget och i framtiden. Uppsatsen problemformulering bygger på forskningsöversikt som beskriver en problematik kring att hållbarhet är ett mångtydigt begrepp och att hållbarhet trots detta är något som anses vara av betydande vikt för kommuner att implementera i översiktsplaner. Detta även fast det inte finns något tydligt sätt att tillämpa hållbarhet i praktiken. Vidare beskrivs det i forskningsöversikten hur Brundtlandsrapportens definition av hållbarhet är den som svenska kommuner använder sig mest av i översiktsplaner. Detta beskrivs som problematiskt då social hållbarhet även uttrycks som något vilket måste sättas i lokal kontext för att kunna verka i praktiken. Den teoretiska utgångspunkten är sprungen ur diskussionen som förs i forskningsöversikten. I studien framkom att kommunerna inte definierar vad hållbarhet är mer än utifrån Brundtlandrapportens definition. Det framgår däremot att kommunerna övergripande ser social hållbarhet som en demokratisk rättighet som ska ta hänsyn till samt leda till att alla människor behandlas lika och att det finns plats i samhället för varje enskild individ oavsett ålder, bakgrund och förutsättningar. Ingen av kommunerna beskriver däremot explicit vad social hållbarhet är. Detta innebär dock inte att vad som är inom ramen för social hållbarhet inte behandlas i översiktsplanerna. Samtliga kommuner behandlar aspekter så som tillgänglighet, integration, hälsa, jämställdhet/jämlikhet. Majoriteten tar även upp aspekter kring utbildning, sysselsättning och trygghet.  Resultatet i uppsatsen pekar även på att det finns ett samband mellan de utmaningar/problem kommunerna uttrycker och hur kontextuellt social hållbarhetsbegreppet beskrivs. När kommunen explicit kopplar målet till en konkret utmaning och arbetar reaktivt skapas en helhet mellan mål, problematik och åtgärd, detsamma gäller de åtgärder som kommunen beskriver. Det är först när den sociala aspekten problematiseras som åtgärderna och målen går från främjanden, hänsynstaganden och strävan till att faktiskt behandla ett konkret sätt att arbeta för något med hjälp av en åtgärd.

Bakgrund: I Linköping byggs stadsdelen Vallastaden som är färdig för inflyttning 2017. Stadsdelen har välformulerade och visionära mål kring ekologisk och social hållbarhet och kommer att visas upp för allmänheten i ett bo- och samhällsexpo under hösten 2017.Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera hur den fysiska utformningen kan få ett bostadsområdes blivande invånare att bete sig mer hållbart.Genomförande: I uppsatsen används två metoder: en textanalys och ett hypotetiskt resonemang. Teori baseras på nationalekonomisk teori, tidigare forskning fokuserar på ekologisk och social hållbarhet. Empirin hämtas från källor tillgängliga för dem som ska flytta till Vallastaden, då Vallastaden utgör uppsatsen fallstudie. Källorna utgörs av Vallastadens hemsida, dokument och beslut från Linköpings kommun och information från byggherrar och andra aktörer involverade i byggandet. I analysen möter läsaren tre hypotetiska individtyper som speglar potentiella invånare i Vallastaden.Slutsats: Uppsatsen finner att stadsplanering kan ändra individers beteenden till att blir mer hållbara. Det beror dock inte enbart på stadsdelens utformning utan också på de institutioner som bildas på olika sociala nivåer. / Background: A new district called Vallastaden in Linköping is under construction and the residents will be moving in during 2017. The district has clearly expressed and visionary goals concerning ecological and social sustainability. Vallastaden will be unveiled to the public in an exhibition during the fall of 2017.Aim: The aim of this paper is to analyse how the physical features in a residential area can make its future inhabitants behave in more sustainable ways.Completion: This paper utilizes two methods: text analysis and hypothetical reasoning. The theoretical framework is based on economic theory, the earlier studies focus on specific areas within ecological and social sustainability. The empirics are collected from sources available to the future inhabitants of Vallastaden, the residential area we have chosen to study. They include Vallastaden’s webpage, documents and resolutions from Linköping County as well as public information from the constructors and others involved in the project. The analysis introduces three hypothetical types of individuals who pose as potential inhabitants of Vallastaden.Conclusion: City planning can change human behaviour, influencing inhabitants to behave in a more sustainable manner. It does not only depend on the physical features, but also on the institutions that will be created on different social levels.Keywords: City

Purpose: Discover measures that enhances social sustainability based on three chosen positions; social interaction, social integration and architectural identity, whilst increasing the attractiveness of the area. Method: A case study in Tensta, a comparative study based on a previous survey and a self-conducted survey, in forms of a questionnaire, dialogues and interviews with residents of Tensta. Initially, studies about the advantages and disadvantages of the “million-program” and document analysis of previous surveys were made. Findings: The objective of the study was to find measures that enhance the social sustainability of a residential area whilst increasing its attractiveness. By finding out how the residents of the area evaluate the measures already conducted as well as what they personally consider contributing to a pleasant social environment, it is possible to see which direction of development the area is taking. In this way measures that enhance social sustainability which increase the area’s attractiveness. Several point efforts have been made in with a lack of effect. Furthermore, the residents believe that the actual problems cannot simply be “designed out” as they are rooted deeper than that. One of the major problems in Tensta is the low employment and occupation rate, especially among the younger generations. By providing more appropriate facilities/spaces, which encourage a social environment, the risk of residents taking up bad habits, such as crime, is reduced. This would reduce the insecurity, which currently is discouraging people from leaving their house during evenings, and further on allow more activities to take place. Implications: The study shows that smaller measures such as well-maintained environments including plantations and functional lighting, could help enhance the social sustainability by inspiring residents to feel proud and belonging to the area. Furthermore, the study clarifies that clearly defined meeting points is something that is highly valued in terms of promoting an areas’ interaction and integration. Community involvement is also noted to be important in terms of development of social sustainability. Finally, it appears that all social problems cannot be eliminated by construction, but require more social-based actions to be solved. Limitations: The study is conducted in Tensta since it’s undergoing a major lift in conjunction with “Järvalyftet” which started 2007. The results that were obtained from dialogues with Tensta residents are outcomes of its current conditions. The measure that are presented, on the other hand, are not limited to Tensta but may be applied where similar conditions prevail. Keywords: Architectural identity, Järvalyftet, million program, social integration, social interaction, social sustainability, Tensta.

Syftet med detta examensarbete är att ge en fördjupad bild över hur man kan öka kontinuiteten i arbete med sociala aspekter under byggprocessen för husbyggnadsprojekt samt vilka konsekvenser på social hållbarhet det skulle ge. Vidare undersöks möjligheten för att inkludera och beakta sociala aspekter under byggprocessen för husbyggnadsprojekt. Arbetet innehåller även förslag till hur en sådan modell skulle kunna utformas. Ämnet valdes på grund av personligt intresse samt att få studier tidigare genomförts inom området. Det angreppssätt som valts för att undersöka det identifierade problemet är en iterativ metod med intervjuer, fokusgrupp och litteraturgenomgång om vartannat för att utveckla ett framväxande förslag av en modell som kan tillämpas. De empiriska resultaten visar tillsammans med teorin att positiva och negativa sociala konsekvenser inte beaktas utifrån ett processomfattande perspektiv i byggprocessen utan mer stötvis under byggprocessens gång. Det framtagna modellförslaget efterliknar därför metoden för sociala konsekvensbeskrivningar under planprocessen men har anpassats efter byggprocessen. Syftet med modellförslaget är att öka delaktigheten såväl internt som externt, öka flexibiliteten inom sociala frågor samt generera kontinuitet i frågor som berör social hållbarhet i projekten. För att modellförslaget ska skapa incitament för ett ökat beaktande av sociala värden i byggprocessen krävs att den utvecklas till en mer användbar och verklighetsförankarrad produkt. Här skulle förslagsvis ett pilotprojekt vara relevant. Förutom ett verktyg för identifiering av sociala konsekvenser krävs även en förändring av arbetsprocesser. Likt utvecklingen inom den miljömässiga hållbarheten bör den sociala hållbarheten bli en självklar komponent inom samhällsplanering. / The aim of this master´s thesis is to provide an in-depth view of how to increase the continuity of the work of social aspects during the construction process and the impact on social sustainability. Moreover, it will include and take in to account the social aspects of the construction process for house building projects. The thesis also provides suggestions of how such a model can be designed. The topic was chosen partly due to personal interest but also because a lack of empirical studies within the field. The approach selected to investigate the identified problem is an iterative method with interviews, workshops and literature reviews, this in order to develop an emerging draft of a model that could be applied. The empirical results along with the theoretical shows that the positive and negative aspects of social sustainability are not taken into account in the extensive perspective in the building process. The model proposed mimics the method for social impact assessment of the planning process but has been adapted for the building process. The purpose with the proposed model is to increase the participation both internally and externally, increase the flexibility and continuity in building projects and contribute to a greater inclusion and consideration of social issues within the projects. In order for the proposed model to create incentives to increase a greater consideration of social values in the building process, the model need to develop into a more useful and reality-based product. One relevant example could be a pilot-project. Beside a tool for identifying social impact, a change in the working process is also required. Like the development within the environmental sustainability, the social sustainability must become an integral component within urban planning.

Den sociala dimensionen av hallbar utveckling ar en av tre dimensioner inom hallbar utveckling och tenderar att hamna i skymundan i relation till de andra tva. Detta trots att alla tre dimensioner, den sociala-, ekologiska- och den ekonomiska ska ges lika mycket utrymme for att na de globala och nationella malen for hallbar utveckling. Social hallbarhet ar ett omtvistat begrepp och uppsatsens syfte är att rikta mer uppmärksamhet mot arbetet med den sociala dimensionen i landsbygdskommuner och vad som är problematiskt kring detta. Detta sker genom att undersöka hur landsbygdskommuner beskriver social hållbarhet i översiktsplaner samt hur de implementerar social hållbarhet och vad som är problematiskt för ett sådant arbete ska kunna ske. Tidigare forskning som ligger till grund for studien soker reda ut begreppet social hallbarhet och gora det praktiskt hanterbart inom samhallsplaneringen. Forskning visar att social hallbarhet maste fyllas med innehall och tolkas beroende av tid och rum samt att det finns utmaningar kring hur sociala hallbarhetsverktyg kan tillampas vid fysisk planering. Utmaningarna orsakas dels av brist pa kunskap och forstaelse for hur man integrerar social hallbarhet i processerna da det saknar tydliga riktlinjer och tydlig lagstiftning. Dels ar fragan om genomforbarhet och tillgangliga resurser for att genomfora socialt hallbarhetsarbete i praktiken en utmaning. I denna fallstudie undersoker vi Sunne och Ovanaker kommun genom att med en egenutformad analysram utifran hur vi valjer att ta oss an begreppet och se pa det, soka klarhet i hur social hallbarhet definieras i dessa kommuner. Intervjuer med tjansteman i respektive kommun hjalper oss reda ut problematiken kring arbetet med social hallbarhet. Resultatet visar att kommunernas oversiktsplaner pa olika satt genomsyras av den sociala dimensionen, men att tydliga tillvagagangssatt att implementera social hallbarhet i planeringen saknas. Resultatet visar vidare pa att social hallbarhet i stora drag och vagt definieras genom bland annat fokus pa livskvalitet och tillganglighet. En slutsats ar att statliga myndigheter har ett for urbant fokus i sina styrdokument och vagledande rapporter och nar darmed inte ut till alla kommuner, i synnerhet inte till landsbygdskommuner.

Hållbarhet är en organisationsidé som utgår från både ekonomiska, sociala och ekologiska dimensioner. Länge har den sociala och ekologiska dimensionen åsidosatts till fördel för den ekonomiska, då organisationer i dagens konkurrensutsatta samhälle gör vad de kan för att nå ekonomisk lönsamhet. För att skapa en balans mellan hållbarhetsbegreppets tre dimensioner har högre utbildning setts som det främsta verktyget. Dock har flera rapporter utförda av regeringen visat att svenska högskolor och universitet misslyckas med att föra in en balanserad bild av hållbarhetsarbete för att studenten ska kunna använda sina kunskaper i framtida yrke. Syftet med denna studie är att undersöka hur personalvetare upplever att personalvetarutbildningen har utvecklat deras kunskaper kring att arbeta socialt hållbart, samt att få en förståelse för vilka utmaningar det finns för personalvetare att arbeta socialt hållbart i en organisation. För att besvara syftet har två frågeställningar tillämpats: Vilka kunskaper från personalvetarutbildningen anser personalvetaren att denne har mest användning för i sitt arbete? Samt, hur arbetar personalvetaren med jämställdhet, förebyggande av stress, mångfald och arbetsmiljö? Den metod som använts i studien är kvalitativ med en fenomenologisk ansats och sju intervjuer med yrkesverksamma personalvetare har utförts. Resultatet visar på att personalvetare inte anser sig ha fått konkreta verktyg från sin utbildning i att arbeta socialt hållbart men framhåller samtidigt att utbildning har gett dem förmågan att byta perspektiv och förstå mänskliga beteenden vilket de säger sig ha användning för i deras arbete. Vidare framställs en splittrad bild av informanternas yrkesutövning i relation till de sociala hållbarhetsaspekterna jämställdhet, mångfald, stress och arbetsmiljö. Det synliggörs även upplevelser av utmaningar med att arbeta socialt hållbart vilka anknyts till personalvetarens upplevda yrkesroll, identitet och status. De slutsatser som dras utifrån studiens resultat är att informanterna trots sina upplevelser av att inte ha kunskaper för att arbeta socialt hållbart, utför handlingar med kritisk HRD som förhållningssätt vilka går att anknyta till social hållbarhet. Detta har kunnat urskiljas i informanternas redogörelser för hur de arbetar med jämställdhets-, mångfalds-, stress, - och arbetsmiljöfrågor samt de utmaningar som detta arbete medför.

This study aims to investigate children's use of meeting places in the public space. The study focuses on meeting places that can be associated with physical activity. The study has focused on the urban area of Mönsterås as the geographical position area and can therefore be viewed as a case study. In order to investigate the purpose, the paper has used three different examination methods, which where intervjues, observations and a survey in which children has been asked what venues they use for activities, how often they visit these venues, and which factors they consider important for an “activity venue”. The interviews have focused on what “activity venues” that currently exists in Mönsterås urban area, what officials in the county considers during the planning and construction of “activity venues” and what they see as important factors for these venues. The result shows that the factors the officials see as important are: accessibility, lighting, vegetation, safety and security, as well as cleanliness and tidiness. This is largely in line with what the children sees as important factors for an “activity venue”. The children considers good lighting, close to home, no car traffic and cleanliness and tidiness as important factors for an activity venue. The results of the study are largely in line with what research in the field confirms as important factors for a venue that encourages children to physical activity.