Inom samhällsplanering är social hållbarhet ett framväxande koncept som allt oftare används för att forma beslut om exempelvis stadsutveckling och förnyelseprojekt. Det anses dock som ett ovisst begrepp vars innebörd har tolkats och diskuterats väl inom forskningen. Däremot har mindre fokus lagts på hur man i praktiken uppfattar och tolkar dess betydelse. Den här uppsatsen har därmed fokuserat på hur man i praktiken uppfattar social hållbarhet, där syftet varit att undersöka hur planerare uppfattar social hållbarhet i samhällsplaneringen. Tidigare forskning och teorier kring social hållbarhet och urban social hållbarhet har använts för att diskutera det insamlade materialet. För att besvara syfte och frågeställning användes sedan kvalitativ metod där sju stycken intervjuer genomfördes med planerare från sex olika kommuner. Utifrån det drogs slutsatserna att planerarna främst kopplade likvärdig tillgång till plats och service samt delaktighet till social hållbarhet. Planerarna diskuterade även resursfördelning utefter behov, trygghet samt goda mellanmänskliga relationer. Social hållbarhet sågs även som förenad och i samverkan med ekologisk och ekonomisk hållbarhet. I implementeringen av social hållbarhet upplevde planerarna att det finns ett gap mellan strategi och genomförande och man upplevde även utmaningar med dess implementering i planeringen på grund av begreppets ovissa karaktär.

Under miljonprogrammet på 1960- och 70-talet byggdes många bostäder under kort tid, en stor del avdessa är idag i behov av upprustning och energieffektviserande åtgärder. Samtdigt råder det idagbostadsbrist i Sverige, framför allt i storstads- och högskolekommuner. Syftet med detta arbete är attundersöka hur en kombinaton av upprustning och förtätning, med fokus på social hållbarhet, kanavhjälpa bostadsbristen. Ett förslag på hur detta kan utormas redovisas i rapporten. Begreppet socialhållbarhet har definerats utifrån Kunskapsmatrisen, framtagen av Mistra Urban Futures, där hänsyn hartagits till sociala aspekter med tillhörande indikatorer såsom variation av lägenhetsstorlekar,möteslokaler och hyreshöjningar.Fyra olika sätt att bygga om och till har analyserats: bygga på, bygga till, bygga längre och bygga om inom.Utifrån dessa har ett förslag på åtgärder på ett miljonprogramshus tagits fram. Byggnaden som studeratsi detta arbete ligger i Hjulsta som är en del av stadsdelen Tensta i Stockholms kommun. En jämförelse avhushållsstorlekar och lägenhetsstorlekar i området visar att de inte speglar varandra. Avgränsningar hargjorts till att enbart behandla huset och ytan i dess absoluta närhet, åtgärderna omfattar därmed inteområdet i stort. Förslaget omfattar en tvåvånings påbyggnad samt en ombyggnad av bottenvåningen medavsikt att öka lägenhetsvariationen. Vidare har ett extra trapphus tillförts byggnaden för att uppnåbrandsäkerhetskrav. Målet med förslaget är att det ska kunna fungera som ett koncept och inspirationsom kan appliceras på fler liknande byggnader i området.En ökad lägenhetsvariation kan bidra till att avhjälpa trångboddhet, så länge hyrorna inte höjs mer än attde boende har råd att flytta till en tillräckligt stor lägenhet. I och med en ökad variation kan ettbostadsområde erbjuda boenden under livets alla skeden i och med att hushållens storlek ofta förändrasunder tid. Detta i kombination med varierade hyresnivåer kan också bidra till ökad integration och socialmångfald. Det finns dock inga entydiga svar kring om och i så fall hur stora effekter om- och tilllbyggnaderhar haft på den sociala hållbarheten, utan detta skiljer sig från fall till fall. Även utifrån studier kringekonomisk och miljömässig påverkan är det svårt att dra generella slutsatser. Då upprustning jämförsmed att riva och bygga nytt visas dock att upprustning kan vara både billigare och ge ett lägreklimatavtryck. Det beror dock helt på situation och noggranna utredningar måste göras i varje enskilt fallför att kunna konstatera vilket som är mest fördelaktigt.

Studien undersöker innebörden av begreppet social hållbarhet för olika fastighetsmäklarföretag och vilka incitament, utmaningar och hinder det finns för fastighetsmäklarföretag att arbeta med detta. Studien grundas utifrån fyra semistrukturerade intervjuer med sakkunniga på fastighetsmäklarföretag i Malmö kommun. Resultatet visar att fastighetsmäklarföretag arbetar aktivt med social hållbarhet på olika sätt, men fortfarande är definitionen av begreppet svårdefinierad och komplext. Social hållbarhet ses mer som en process där olika sociala hållbarhetsfaktorer påverkar varandra och tillsammans främjar en social hållbar utveckling. Det framkom även att det finns stora utmaningar med att implementera social hållbarhet och att hela branschen behöver ses över för att det ska bli en förändring, bland annat nämns lönemodellen och striktare riktlinjer som två av dem. Fastighetsmäklarföretagen arbetar likasinnat med social hållbarhet, men det framkom några betydelsefulla skillnader. Två av företagen har till exempel implementerat fast lön och pension, vilket tillsammans är bidragande faktorer i deras arbete mot att främja social hållbarhet. För att en förändring inom branschen ska ske, behöver fastighetsmäklarföretagen därmed se över sina verktyg och utvecklingsmöjligheter, för att tillsammans kunna skapa en mer hållbar bransch.

Abstract This thesis examines segregation and stigmatization in Rosengård, Malmö, and proposes adesign concept to change the area's image. Previous studies have shown disparities in living conditions and linked Malmö's housing segregation to socio-economic and ethnic factors.The city of Malmö is working to reduce segregation by combating prejudices and creatingattractive environments. This thesis explores the segregated and stigmatized exclusion in Rosengård and presents a design proposal to create an appealing and inviting neighborhood. The proposal includes four existing parks in Malmö Rosengård—Vänskapsparken, Rosengårdsfältet, Skulpturparken, and Vattenlekplatsen—integrated into a larger park and anattractive art museum. By utilizing theories and conducting interviews with the urban plannerand residents who have different relationships with Rosengård, this proposal aims to create an appealing and cohesive space. The method that has been used is based on a case study that uses inspired ethnographicmaterial, such as observations and interviews on site in the area. In addition, to complete thestudy, an analysis of people's movement patterns and gathering points was conducted. Also apark mapping, photographic mapping of the parks, questionnaire surveys at various locations,a Lynch analysis and use of the "research by design" method were carried out. Literaturestudies and articles were also used to build up the survey and the design proposal. The theoretical framework employed in the study supports the research. It draws on variousauthors, including Per-Markku Ristilammi (1999), Mikael Stigendal (1999), Tapio Salonen,Martin Grander, and Markus Rasmusson (2019), Lena Magnusson (2001), Susanne Urban(2018), and Anna Lisa Lindén (1989). Additionally, Rosengren & Striner's work (2011) shedslight on Rosengård and its historical background, taking a more positive standpoint. To shedlight on whether current efforts and integration measures were based on Malmö municipality(2019, 2021) and the City Planning Office (2014, 2019), were used. The results of the study indicated a need for attractive and inclusive outdoor environments in Rosengård. The findings emphasized the importance of green spaces, art and culturalactivities, as well as meeting places for social interaction and integration. Safety and reducedsegregation are also crucial for creating a more harmonious and inclusive neighborhood. These results provide valuable insights and serve as guidance to design an effective design strategy and implement measures that will enhance the attractiveness of Rosengård and fosteran integrated community. In conclusion, transforming the built environment in Rosengård has the potential to promotestronger integration with the surrounding city. Stigmatization and negative perceptions arecommon issues in the area that can lead to segregation and isolation. The study compiles anddeepens the knowledge about the area by building upon previous research. It also offersproposals for solutions to promote integration, reduce segregation, and combat stigmatization. / Sammanfattning Studiens resultat visade att det finns behov av attraktiva och inkluderande utomhusmiljöer i Rosengård. Resultaten betonade vikten av grönområden, konst- och kulturverksamheter samt mötesplatser för social interaktion och integration. Trygghet och minskad segregation ärockså avgörande för att skapa en mer harmonisk och inkluderande stadsdel. Dessa resultat ger viktig insikt och fungerar som en vägledning för att utforma en effektiv designstrategi och vidta åtgärder som kommer att förbättra Rosengårds attraktivitet och skapaen integrerad gemenskap. Slutsatsen är att förändringarna av den byggda miljön i Rosengård skulle kunna leda till enstärkt integration med den omgivande staden. Stigmatisering och dåligt rykte är ettutmärkande problem för området som kan leda till segregation och isolering. Studien sammanställer och fördjupar kunskapen om området genom att bygga på tidigare forskning. Den erbjuder också förslag till lösningar för att främja integration, minska segregationen och bekämpa stigmatiseringen. Detta examensarbete undersöker segregation och stigmatisering i Rosengård i Malmö och föreslår ett eget designförslag för att förändra områdets image. Tidigare studier har visat skillnader i levnadsvillkor och kopplat Malmös bostadssegregation till socioekonomiska och etniska faktorer. Malmö stad arbetar för att minska segregationen genom att bekämpa fördomar och skapa attraktiva miljöer. Detta examensarbete undersöker det segregerade och stigmatiserade utanförskapet i Rosengård och presenterar ett designförslag för att skapa enattraktiv och lockande stadsdel. Förslaget innefattar fyra befintliga parker i Malmö Rosengård, Vänskapsparken, Rosengårdsfältet, Skulpturparken och Vattenlekplatsen som integreras till en större park och ett attraktivt konstmuseum. Genom användning av teorier och intervjuer med planarkitekten och invånare som har olika relationer till Rosengård bidragit till utvecklingen av detta förslag, vilket avser att skapa en attraktiv och sammanhållen plats. Syftet med denna studie är att undersöka de underliggande orsakerna till segregation och utanförskap i stadsdelen Rosengård, baserat på tidigare forskning som identifierat faktorer och mekanismer som bidrar till detta problem. Studien syftar även till att föreslå åtgärder och strategier för att skapa en mer inkluderande och sammanhållen stadsdel. Metoden som har använts är baserad på en fallstudie som använder sig av etnografisktmaterial, såsom observationer och intervjuer på plats i området. Dessutom, för attkomplettera studien, genomfördes en analys över människors rörelsemönster och samlingspunkter. Även en park kartläggning, fotografisk kartläggning av parkerna,enkätundersökningar på olika platser, en Lynch-analys och användning av "research bydesign"-metoden. Även litteraturstudier, artiklar användes för att bygga upp undersökningen och designförslaget. Teorin som används i undersökningen stödjer min undersökning. Jag har här utgått från fleraförfattare, bl.a. Per-Markku Ristilammi (1999), Mikael Stigendal (1999), Tapio Salonen,Martin Grander och Markus Rasmusson (2019), Lena Magnusson (2001), Susanne Urban(2018) och Anna Lisa Lindén (1989). Jag har dessutom utgått från Rosengren & Striner(2011) som belyser Rosengård och dess historiska bakgrund, också från en mer positiv utgångspunkt. För att belysa om nuvarande insatser och integrationsåtgärder utgick frånMalmö stad (2019, 2021) och Stadsbyggnadskontorets (2014, 2019). Studiens resultat visade att det finns behov av attraktiva och inkluderande utomhusmiljöer i Rosengård. Resultaten betonade vikten av grönområden, konst- och kulturverksamheter samt mötesplatser för social interaktion och integration. Trygghet och minskad segregation ärockså avgörande för att skapa en mer harmonisk och inkluderande stadsdel. Dessa resultat ger viktig insikt och fungerar som en vägledning för att utforma en effektiv designstrategi och vidta åtgärder som kommer att förbättra Rosengårds attraktivitet och skapaen integrerad gemenskap. Slutsatsen är att förändringarna av den byggda miljön i Rosengård skulle kunna leda till enstärkt integration med den omgivande staden. Stigmatisering och dåligt rykte är ettutmärkande problem för området som kan leda till segregation och isolering. Studien sammanställer och fördjupar kunskapen om området genom att bygga på tidigare forskning. Den erbjuder också förslag till lösningar för att främja integration, minska segregationen och bekämpa stigmatiseringen.

Att vistas i naturen har sen en lång tid tillbaka visat sig ha positiva effekter på människans välbefinnande. Idag blir städerna allt mer trångbebodda samtidigt som det går att urskilja en uppåtgående trend i stressrelaterade hälsoproblem och en försämrad hälsa som följd av en allt mer sedimentär livsstil. Detta ställer således krav på våra urbana parker som plats för samvaro, återhämtning och rekreation. I det här arbetet undersöks sambandet mellan urbana parker och människors hälsa, samt hur parkens utformning påverkar användandet av parken som offentligt rum. Genom metoderna kvalitativ textanalys och platsanalys med utgångspunkt från Jan Gehls teori om 12 kvalitetskriterier, tas olika principer fram som underlag för ett gestaltningsförslag för Tullparken i Karlskrona. Gestaltningsförslaget syftar i att forma en park som bidrar positivt till människans hälsa och välbefinnande.

Studien har undersökt hur de två säkerhetsaspekterna trafiksäkerhet och kriminalitet inkorporeras genom fysisk utformning i utvecklingen av nya blandstäder. Säkerhetsaspekterna, trafiksäkerhet och kriminalitet har valts utifrån att de visade sig vara de största aspekterna av hur den fysiska utformningen kan bidra till säkerhet. Den kvalitativa studien har använt en fallstudie i form av blandstaden Täby Park för att få en djupare förståelse för hur de två säkerhetsaspekterna inkorporeras i stadsutveckling. Tre intervjuer genomfördes med kommunen och bolaget Täby Park som gav en bild över hur de ansvariga för projektet idag tänker kring säkerhet istadsutveckling. De främsta fysiska utformningarna för att minska kriminalitet är genom belysning, entréplacering för bostäder, fönster mot gatan och välutformade gatunät. Dessa bidrar till befolkning av platser och överblick över platser. Trafiken ska bli säkrare genom låg hastighetsbegränsning, upphöjningar, olika markbeläggningar och ökad sikt samt uppmärksamhet. Blandningen av bostäder, verksamheter och annan service påverkar också dessa säkerhetsperspektiv genom befolkning och låg hastighet.

Syftet för denna studie har varit att bidra till en fördjupad kunskap om hur transportsystemet utvecklar, begränsar eller upprätthåller social hållbarhet i Degerfors, med särskilt fokus på tillgänglighet i termer av jämlika transportmöjligheter till viktiga platser. Studiens tillvägagångssätt har varit att utgå från en kvalitativ metod där den primära datainsamlingen består av semistrukturerade intervjuer och tidsdagböcker. Den insamlade datan har sedan analyserats utifrån ett tidsgeografiskt synsätt för att framhäva vilka platsbundna projekt som utifrån ett individperspektiv är viktiga för att utveckla och behålla tillitsfulla sociala relationer. Genom sådana insikter framhävs även ett oundvikligt behov av transportmöjligheter och vilka sociala konsekvenser som möjligheten att nå eller att inte nå dessa platsbundna projekt genererar. För att förklara transportsystemets rumsliga utformning i relation till detta har även tjänstepersoner inom transportplanering på olika nivåer intervjuats. Resultatet visar att transportsystemet påverkar social hållbarhet genom att möjliggöra eller begränsa för olika individer att nå platsbundna projekt som för dem är viktiga för deras sociala liv. Det framkom att det finns faktiska transportmöjligheter i Degerfors men att dessa fördelas orättvist mellan individer med tillgång till bil och körkort och de utan. Dessutom framkom att Karlskogavägen (väg 205) kan ses som en tillgänglighetsbarriär som begränsar tillgängligheten för icke-bilister, därtill även ett bristande utbud av kollektivtrafiktjänster. Resultatet visar även att det finns olika uppfattningar om vad social hållbarhet innebär i ett transportplaneringssammanhang vilket kan tänkas få rumsliga konsekvenser i transportsystemet och därav även förklara den ojämlika fördelningen av transportmöjligheter i Degerfors.

Sveriges strategi för hållbar utveckling bygger sedan lanseringen av ’gröna folkhemmet’ 1996 på en ekologisk moderniseringsdiskurs och ett vedertaget samband om synergier mellan ambitiös miljöpolitik, ’smart’ tillväxt och social välfärd. I dag är Sverige ett av världens mest framstående länder inom miljöpolicy och ekologisk modernisering. Ekologisk modernisering har dock kritiserats av forskare för att inte vara särskilt ’hållbar’ i själva verket. Norra Djurgårdsstaden är ett av Europas största utvecklingsprojekt inom hållbar stadsutveckling, och ett av de projekt som varit föremål för sådan kritik. Syftet med denna uppsats är att utöka kunskapen om diskursiva praktiker inom hållbar stadsutveckling. Därför analyseras hur visioner och målbilder i plandokument definierar ekologisk modernisering och social hållbarhet. Uppsatsens resultat visar att ekologisk och ekonomisk hållbarhet ideologiskt solidifieras i linje med ekologisk moderniseringsdiskurs – men samtidigt omfördelas även diskursen om sociala hållbarhetsaspekter, vilket förändrar ekologisk moderniseringshegemoni. Detta resulterar i ’ett litet fall framåt’ för social hållbarhet, vilket utmanar den kritik som menar att sociala hållbarhetsaspekter minskar i takt med att ekologisk modernisering ökar.

No description available.

Följande arbete är ett illustrativt, grafiskt bokprojekt om att vara transperson i Sverige. Projektet omfattar den problematik som ofta uppstår när transpersoner rör sig i det heteronormativa rummet, baserat på en biologisk tvåkönsnorm. Resultatet är en bok i pixiformat med titeln Boo, vilken dag!, om den ickebinära transpersonen Boo som vi får följa en dag från morgon till kväll. Under dagen stöter Boo på olika scenarion och frågor, hämtade från verkligheten, som begränsar livsutrymmet för hen som trans. Syftet är att projektet ska ge en inblick i hur det är att vara transperson i Sverige idag och att få läsaren att reflektera över vilken typ av frågor vi ställer, hur och varför vi ställer dem. / The following project is an illustrative book project about life as transgender in Sweden. The project touches the problematic situations that often occur in everyday life for transgender people in heteronormative spaces, based on the norm of two biological sexes. The result is a ”pixi book” about Boo, a non-binary trans person, during a typical day in their life. During the day Boo faces several different scenarios and questions, based on real events, resulting in a limitation of life quality and living space. The purpose with the project is to give insight in what it is like to live as trans in Sweden today, and to make the reader aware of what kind of questions we ask, how and why we ask them.