Den här uppsatsen handlar om att undersöka två renoveringsprojekt i Örebro kommun. Uppsatsens centrala ämne handlar om två statliga renoveringsprojekt i stadsdelarna Markbacken och Vivalla. Syftet är att undersöka om stadsdelarna har genomgått en gentrifiering eller en gentrifieringsprocess, samt vilken påverkan den sociala hållbarheten har gett stadsdelarna. En intervju, våra egna observationer och tidigare forskning har använts som metod för att besvara uppsatsens syfte och frågeställning. De teoretiska begreppen som analysen utgår ifrån är gentrifiering och social hållbarhet. Resultatet och analysen från intervjun, observationerna och tidigare forskning har visat att Markbacken har genomgått en gentrifiering. I Vivalla finns det spår av en gentrifieringsprocess i kvarteret Visgatan som genomgått en renovering. Vad som kännetecknar Markbackens gentrifiering kan bland annat ses i sociala aspekter och förändringarna som har skett i stadsdelen. Dessa förändringar har påvisats genom den fysiska och sociala miljön i området, exempelvis höjda hyror, brottsstatistiken har minskats samt ökat social blandning. Vad gäller Vivalla har liknande åtgärder som i Markbacken genomförts, vilket har resulterad i en gentrifieringsprocess. Även om gentrifiering ofta förknippas som något negativt har det visats vara positivt för stadsdelarna Markbacken och Vivalla.

I en värld med allt mer begränsade resurser har hållbarhetsarbeten blivit allt vanligare. Social hållbarhet handlar om att bidra till välfärden och att tillgodose människors grundläggande behov och rättigheter. Detta är dock ett begrepp som inom fastighetsföretag är svårt att definiera då det innebär olika saker för olika aktörer. I forskningen diskuteras det om nyttan med ett socialt hållbarhetsarbete och genom att redogöra hur fastighetsföretag arbetar med sociala hållbarhetsfrågor, har denna studie som syfte att beskriva hur värde kan skapas utifrån ett sådant arbete. Studien svarar även på frågan vad det sociala hållbarhetsbegreppet innebär för fastighetsföretag och om det går att se några särskilda skillnader mellan kommunala och privata fastighetsbolag. Genom en ökad förståelse för detta har vi utformat en modell som illustrerar sambandet mellan social hållbarhet och värdeskapande. Studien genomfördes med en kvalitativ metod, där primär datainsamling gjorts genom intervjuer med åtta personer från olika fastighetsföretag, varav hälften är kommunala respektive privata bolag. Samtliga respondenter besitter kunskaper om respektive bolags sociala hållbarhetsarbete. Vidare enligt vald induktiv ansats har det empiriska materialet, med hjälp av en strukturerad analysmetod, analyserats gentemot insamlat teoretiskt material. Med hjälp av denna metod, samt en utformad matris baserad på intervjusvaren, kunde likheter och skillnader urskiljas på ett enklare och mer strukturerat sätt. Den slutsats vi kunde dra utifrån analysen är att ambitionen av att vara en långsiktig fastighetsägare har en stor betydelse i skapandet av företagens lönsamhet. Genom de sociala insatserna skapas värde för samhället, vilket i sin tur leder till att fastighetsföretagen på sikt får en högre värdeutveckling och avkastning på sina fastigheter, d.v.s. att en ekonomisk hållbar lönsamhet skapas. Vi kom också fram till att kommunala och privata bolag inte skiljer sig nämnvärt i deras vilja att ta ett samhällsansvar och arbeta med sociala hållbarhetsfrågor, men att aktiviteterna kan se olika ut beroende på företagens förutsättningar. Denna studie är ett kunskapsbidrag om hur fastighetsföretagens sociala hållbarhetsarbete skapar lönsamhet och långsiktig framgång. Vi vill även bidra till en bättre förståelse av begreppet social hållbarhet för fastighetsföretagen.

Syftet med denna uppsats är att granska eventuella skillnader mellan svenska kommuners visioner rörande social hållbarhet som konkretiseras i respektive kommuns översiktsplan. Granskningen syftar även till att generera kunskap gällande hur svenska kommuner följer Plan- och bygglagens (PBL) krav på behandling av social hållbar utveckling i den översiktliga planeringen. Uppsatsens resultat är intresseväckande då det inte finns en klar definition av social hållbarhet, vilket leder till svårigheter att implementera begreppet inom planeringen. Parallellt med begreppets svårdefinierbara natur är hållbarhet likväl ett av de mest frekvent använda och accepterade målen inom planering (De Roo & Porter 2007, 2). Även Persson understryker svenska kommuners svårigheter att tillämpa en planeringspraxis med tillhörande strategier som för samhället i en hållbar riktning (Persson 2013, 302). Följaktligen innebär det att det finns en ovisshet i svenska kommuners visioner samt att dessa kan skilja sig åt kommuner emellan vilket genererar olikartade samhällsutvecklingar. För att konkretisera uppsatsens syfte kommer fyra översiktsplaner väljas ut med utgångspunkt i följande kriterier: kommunen ska ha en stabil befolkningstillväxt med en befolkning på 100 000-155 000 invånare samt en översiktsplan antagen år 2016 eller senare. Syftet med kriterierna är att de ska ligga till grund för framtida generaliseringar baserade på granskningens resultat. Utöver de fastställda kriterierna väljs kommunerna ut baserat på geografisk spridning samt skillnader i landareal. Ett teoretiskt ramverk skapas för att åskådliggöra hur denna uppsats tolkar begreppet social hållbarhet. Ramverket utgörs av sex kategorier: livskvalitet, social interaktion, jämlikhet, tillgänglighet, trygghet och framtidsvision. De valda översiktsplanerna ska sedan granskas med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys där meningar som berör denna uppsats teoretiska ramverk tas ut. I nästa steg kondenseras, kodas samt kategoriseras de uttagna meningarna efter uppsatsens teoretiska ram. Därefter kommer översiktsplanernas innehåll jämföras utifrån ramverkets sex kategorier och i nästa steg ska skillnader, likheter samt eventuell problematik uppmärksammas som senare ska ligga till grund för uppsatsens slutsats. Det generaliserade resultatet visar att svenska kommuners visoner mot social hållbarhet skiljer sig åt, men bitvis strävar efter samma mål. Svenska kommuner är enligt lag skyldiga att visa hänsyn till de paragrafer i PBL som berör den översiktliga planeringens innehåll av social hållbarhet. Utifrån granskningen går det dock att urskilja ingen kommun behandlar samtliga paragrafer som enligt granskningens teoretiska ramverk berör social hållbarhet. Rimligtvis går det därför att anta att även övriga svenska kommuners översiktsplaner behandlar PBLs paragrafer på likartat sätt. En värdering av det framkomna utfallet diskuteras i uppsatsens slutdiskussion där en möjlig förklaring tar avstamp i kommunernas skilda förutsättningar som tvingar dem att jobba efter olika premisser. Frågan som kvarstår är dock huruvida PBL bör utgöra striktare lagverk för arbetet mot social hållbarhet eller om lagens tolkningsfrihet är en nödvändighet för att Sveriges kommuner ska kunna implementera den på sina egna förutsättningar.

Bakgrund: I en värld som genomgår förändrade samhällstrender och där människor blir mer och mer medvetna om sociala- och miljömässiga konsekvenser är det viktigare än någonsin att införliva detta i de affärsmässiga organisationerna. Ett sätt att implementera detta förhållningssätt i verksamhetsstyrningen är genom att anamma begreppet CSR. CSR utförs med hänsyn till ekonomisk-, ekologisk- och social hållbarhet i samband med företagets ansvar gentemot berörda intressenter. I och med den ökade befolkningstillväxten och efterfrågan på bostäder har fastighetsbranschen ett stort ansvar gällande hållbarhetsaaspekterna. På grund av de rådande utmaningarna kring hållbar utveckling som företag och samhälle står inför tillkom Agenda 2030. Denna tillsammans med CSR bör införlivas i företagens strategier och mål för ett gynnsamt resultat.  Problem: Det har tidigare utförts forskning som menar att det finns ett starkt samband mellan miljön, samhället och ekonomisk utveckling. I och med den ökade efterfrågan på hållbara fastigheter och de åtstramande regelverken blir hållbarhetsaspekterna och CSR allt viktigare inom fastighetsbranschen. CSR är ett begrepp som studeras kontinuerligt, dock oftast med fokus på om CSR är lönsamt. Denna studie kommer att beröra CSR kopplat till syftet som allmännyttiga fastighetsbolag arbetar för.  Problemformulering: Hur och varför implementerar allmännyttiga fastighetsbolag CSR i sitt hållbarhetsarbete för att tillgodose sina intressenter? Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur allmännyttiga fastighetsbolag implementerar CSR i sitt hållbarhetsarbete för att tillgodose sina intressenter. Studien kommer att belysa likheter, skillnader och eventuella mönster som kan urskiljas mellan de studerade företagen.   Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av intervjuer med allmännyttiga fastighetsbolag och kommuner på tre orter i Sverige. Den teoretiska referensramen har utformats med hjälp av vetenskapliga artiklar, litteratur och webbsidor.  Resultat: Resultatet av studien visar att de allmännyttiga fastighetsbolagen inte arbetar med begreppet CSR, istället anses det vara en synonym till hållbar utveckling. Begreppet införlivas därför indirekt i verksamheten genom arbetet med ekonomisk-, ekologisk- och social hållbarhet. Även allmännyttans samhällsansvar kan ses som en del av CSR-arbetet. Implementeringen av CSR sker genom mål, arbetsprocesser och uppföljning, dessa processer sammankopplas även med Agenda 2030. Fastighetsbolagen anser att nuvarande- och potentiella hyresgäster är de viktigaste intressenterna, vilket gör att bolagen anpassar sitt arbete efter dessa. Genom önskemål och krav ifrån hyresgästerna har dessa därför en stor möjlighet att påverka fastighetsbolagen.

This study aims to investigate if and how the Swedish Government represents ethnic stereotypes in an official discourse about how segregation in school will be reduced and prevented. Thus the material that I will analyse is the Swedish government's most recently delivered policy document, where solutions to reduce and prevent in school segregation from year 2018 until 2028 are explicitly proposed. The methodology that is adopted in this study is qualitative text analysis. Hence I will use pre-defined analytical tools to investigate how segregation is represented and also what norms are conveyed. Throughout the text analysis I will use previous research and theory about what ethnic stereotypes are to identify if and how ethnic stereotypes occur in the document. The results of the analysis is that a socioeconomic perspective dominates the discourse. Simultaneously traces of ethnic stereotypes also occur. The conclusion of this study is that although there is an explicit will to counter segregation in the Swedish government's official discourse, still traces of ethnic stereotypes occur in the policy document. Hence even in the case of the Swedish Social Democratic government implicit expressions of ethnic stereotypes occur, which might indicate the width of institutionalised ethnic stereotypes in society.

Hållbar utveckling är ett begrepp som innefattar en utveckling som tillgodoser hållbarhetsvärdena ekonomisk, ekologisk och social utveckling likvärdigt. Förtätning är ett sätt att planera städer, inte sällan med hållbarhetsargument. Förtätning är ett ord som är motsatsen till utglesning och innebär en process att förändra de redan existerande och bebyggda områdena. En kommun som tillämpar förtätning som strategi för planeringen, med just hållbarhetsargumentet är Sundbyberg. Kommunen är den till ytan minsta i Sverige men med det högsta befolkningsökningen. Generellt tenderar det kommunala arbetet lägga stort fokus kring de positiva aspekterna utan någon djupgående analys kring konsekvensbedömning. Studiens syfte har sin grund i att beskriva hur förtätning tillämpas i planeringen för Sundbyberg, och undersöka huruvida förtätning kan vara bidragande till en hållbar utveckling i Sundbyberg. Det huvudsakliga syftet är att utvärdera de centrala hållbarhetsvärden som anges som bakomliggande skäl till förtätning, samt konsekvenserna av förtätning. De teorier som har valts förklarar vilka konsekvenser förtätning medför, både positiva och negativa för en hållbar utveckling.  För att besvara syftet har empiri samlats i form av en kvalitativ innehållsanalys över Sundbybergs översiktsplan. Det har också genomförts en semistrukturerad kvalitativ intervju som ett komplement till innehållsanalysen. Intervjun var med en nyckelperson inom planeringen över Sundbyberg. Empirin visade på att det främsta skälet till ökad förtätning grundar sig i de positiva följderna som en sammanflätning av de olika stadsdelarna leder till. Detta skall visa sig med exempelvis minskad segregation, ökad tillgänglighet och resurseffektiva lösningar.  Diskussionen analyserar det insamlade materialet med teorin. Den avslutande slutsatsen blev därefter att de positiva följderna av förtätningen överskrider de negativa och att det främsta fokuset är på den sociala hållbarheten. Dock kommer de närmsta åren i Sundbyberg innebära flera ombyggnationer. Detta kommer leda till förutsättningar som försvårar arbetet för ökad hållbar utveckling. Trots detta är den långsiktiga förtätningsprocessen ett sätt för att främja en sådan utveckling.

Den sociala hållbarheten tycks vara ett återkommande begrepp som många kommuner använder sig av vid formulering av mål inom planeringen, i strävan efter en hållbar utveckling. Den sociala hållbarheten saknar dock en tydlig definition då det anses omöjligt att sätta upp definitiva ’checklistor’ för vad begreppet innebär. Begreppets tvetydighet har kommit att erkännas bland forskare samtidigt som det råder en överenskommelse om kunskapsluckorna kring begreppet, varför en del anser att begreppet bör tillskrivas mer direkta riktlinjer och ramverk för att mål inom den sociala hållbarheten ska kunna uppnås. Med anledning av begreppets vaghet och dess ökade relevans inom planeringen är syftet med uppsatsen är att få en bredare förståelse kring hur begreppet social hållbarhet kan komma att appliceras i svensk planering. För att undersöka detta har fyra översiktsplaner tillhörande svenska kommuner valts att undersöks. Översiktsplanerna analyseras genom en innehållsanalys med den teoretiska ramen som utgångspunkt. Vidare är syftet att undersöka ifall det går att hitta ett samband mellan kommuners olika förutsättningar och hur kommunerna kommit att implementera social hållbarhet i sina översiktsplaner. Översiktsplanen delas därför in i två kategorier där ena kategorin omfattar kommuner med områden som enlig polisen är utsatta för kriminalitet medan den andra kategorin omfattar kommuner utan utsatta områden.

Grunden för studien har varit David L. Raineys intressentmodell. Genom att anta ett socialt perspektiv inom hålbarhetsarbetet menar Rainey att de ekologiska och ekonomiska aspekter inkluderas i arbetet. Rainey menar att det är genom det sociala perspektivet som framgångar för en ännu bättre framtid startas tillsammans med företagets intressenter och omgivning. Syftet för studien är att skapa en övergripande förståelse för hur små företags hållbarhetsarbete kan förbättras genom att undersöka hur representanter från små företag beskriver sitt hållbarhetsarbete med hjälp av Raineys intressentmodell. Frågeställningen har varit: Hur kan små företag utveckla sitt hållbarhetsarbete med utgångspunkt av Raineys intressentmodell? En deduktiv ansats har använts med kvantitativ metod som grund och en webenkät baserad på Rainey intressentmodell utgjorde verktyget för insamlingen av forskningsdata. Resultatet är tillämningsbart på de företag som ingått i studien. Resultatet visar att företagsrepresentanterna anger att de arbetar i mycket hög grad med hållbarhet, men att det finns vissa delar i verksamheterna som ses som mer riskfyllda. I slutsatsen utpekas delområdet Aktörer i samhället ut som det delområde som de medverkande företagen utifrån studiens resultat bör arbetar mera med. Det är det delområde av de fyra som ingår i modellen som företagarna anger att de arbetar med i lägst utsträckning och samtidigt ser störst risk för att negativ kritik framkommer vid en extern granskning. Det är också det delområde som sticker ut mest i en granskning av kritiska områden i verksamheten. För att förbättra sitt hållbarhetsarbete med utgångspunkt av Raineys modell behöver företagen skapa kommunikationsvägar, rutiner och eventuellt riktlinjer för att kunna följa och hålla kontakt med företagets intressanter.

Social blandning i bostadsområden kan ses vara en strategi för att arbeta för en ökad social hållbarhet i staden som helhet. I denna uppsats undersöks på vilket sätt socialt blandade bostadsområden kan bana väg för en ökad social hållbarhet och vilka olika infallsvinklar, hinder och möjligheter som kan synliggöras vad gäller social blandning i bostadsområdet. För att undersöka denna fråga har tre stycken hållbarhetsrapporter utfärdade av Stockholms- Göteborgs- respektive Malmö stad analyserats vad gäller social hållbarhet relaterat till socialt blandade bostadsområden respektive segregation. Fem semistrukturerade intervjuer har utförts med tre samhällsplanerare, en forskare vid Institutet för bostads- och urbanforskning samt en myndighetsanställd expert inom bostadssociala frågor. Undersökningens resultat tyder på att social blandning inom bostadsområden kan öka den sociala hållbarheten inom vissa aspekter. Socialt blandade bostadsområden kan inte per automatik antas leda till ökade gränsöverskridande kontakter eller ökad interaktion mellan människor ur olika etniska eller socioekonomiska grupper. Denna typ av områden kan dock motverka den stigmatisering som drabbar särskilt utsatta områden samt säkerställa att området innehar en viss attraktionskraft. Detta bidrar också till en fullgod kvalitet på samhällsservicen. Att inneha verklighetsförankrade förväntningar på vad social blandning kan åstadkomma i praktiken kan ses vara av särskild vikt inom samhällsplaneringens kontext.

I FN:s hållbarhetsmål läggs det ett stort ansvar på kommunerna att sträva efter hållbarhet ur ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv. I Ulleråker söder om Uppsalas stadskärna planeras det för 7000 nya bostäder med tillhörande handelsplats och service. Området ska vara hållbart ur alla tre perspektiv, men det har uppstått en konflikt mellan den ekonomiska och sociala hållbarheten i bostadsplaneringen. Syftet med den här uppsatsen är således att undersöka konflikten mellan ekonomisk och social hållbarhet i Ulleråker och vilken av dem som väger tyngst i bostadsplaneringen. Syftet besvaras genom att samla information från relevanta plandokument och kvalitativa intervjuer med tre tjänstemän på Uppsala kommun. För att få en djupare förståelse kring konflikten mellan ekonomisk och social hållbarhet, används Scott Campbells (1996) planerarens triangel och specifikt egendomskonflikten. Uppsatsen kommer fram till att relationen mellan ekonomisk och social hållbarhet prioriterar den ekonomiska hållbarheten i bostadsplaneringen, men att det kan bero på om den sociala hållbarheten ses ur ett individperspektiv eller samhällsperspektiv. Varför den ekonomiska hållbarheten väger tyngre kan bero på att nyliberal planering har förändrat kommunens roll i egendomskonflikten och möjliggjort för den privata marknaden att i större utsträckning styra bostadsbyggandet, vilken favoriserar ekonomiska utveckling före social jämlikhet.