Undersökningens syfte var att efter den mörka bild som uppmålats av den sociala hållbarheten i Sverige, studera vilka faktorer som man inom samhällsplaneringen förhåller sig till vid en socialt hållbar trafikplanering. Studien inriktade sig på att undersöka socialt hållbart planerad kollektivtrafik, cykel och gång. Det som jag ville studera var hur en sådan planering tar sig uttryck i Västerås kommun. Baserat på de två nämnda syftena ämnade uppsatsen att för Västerås Stad skapa ett underlag för en socialt hållbar trafikplanering inför den planerade stadsdelen Sätra. Metoder som användes var både kvalitativa och kvantitativa, med en övervikt för en kvalitativ forskningsprocess. Det empiriska materialet insamlades dels genom en halvstrukturerad intervju, dels genom enkätundersökningar men också i form av offentliga dokument från Västerås Stad. I undersökningen deltog en informant i form av en tjänsteman på Västerås Stad och 20 respondenter i form av fem unga vuxna/medelålders män, fem unga vuxna/medelålders kvinnor, fem äldre män samt fem äldre kvinnor som alla var invånare i någon av stadsdelarna Eriksborg eller Hagaberg. Resultaten analyserades i jämförelse med utvald tidigare forskning. Resultaten visade på att Västerås Stad till stor del har införlivat de socialt hållbara faktorerna i sin trafikplanering som tidigare forskning lyfter fram. I tillgänglighet använder kommunen konsekvensbeskrivningar, diskrimineringsgrunder och välfärdsindikatorer. För ökad upplevd trygghet tillämpas åtgärder som stärkt belysning. För en bättre jämlikhet öppnar Västerås Stad upp för råd där grupper med särintressen får sin röst hörd. Resultatet från enkäten visade på att kommunen har lyckats bäst i en socialt hållbar trafikplanering sett till hushålls avstånd till kollektivtrafik, sämst sett till att skapa civilisation samt medel i att planera gång- och cykelbanor tryggt under hela dygnet. Utifrån de empiriska resultaten framgick det att tre faktorer från tidigare forskning inte hade införlivats i Västerås Stads socialt hållbara trafikplanering, nämligen markanvändning, psykologisk synlighet0F1 samt jämställdhet. Det som jag ansåg borde införlivas i Sätras socialt hållbara trafikplanering var ett fortsatt arbete med de faktorer som framgick i tidigare forskning. Samtidigt lades stor vikt vid att framföra betydelsen med att i Sätras socialt hållbara trafikplanering införliva de tre faktorer som inte tycktes framgå, eftersom faktorernas frånvaro tycktes visas som socialt ohållbara inslag i befintlig trafikplanering bland invånare i enkätundersökningen.

I föreliggande studie undersöks vilken betydelse närmiljön har vid tillfrisknande från psykisk ohälsa, med utgångspunkt i en mindre ort i södra Sverige. Syftet är att bidra med kunskap till stadsplanering beträffande vilka funktioner som bör prioriteras och hur dessa bör distribueras för att uppnå̊ en mer rättvis och gynnsam livsmiljö̈ för människor som lider av psykisk ohälsa. Eftersom psykisk ohälsa ökar kraftigt, och vi alla lever och verkar i någon form av byggd miljö̈, antas studiens ämnesområde kunna gynna individens välmående såväl som samhället i stort och på längre sikt medföra minskad andel sjukskrivningar och ekonomisk belastning för sjukvården. Studien antar en kvalitativ hermeneutisk ansats och har intervjuer som metod. Det empiriska underlaget utgörs av sju djuplodande intervjuer, som har genomförts med semistrukturerat upplägg. Fokus ligger således på förståelse av den mening som deltagarna i studien tillskriver sin närmiljö, med utgångspunkt i en mindre ort. Studien utgår från ett syntetiserande av forskningsfälten stadsplanering med fokus på distributiv rättvisa samt miljöpsykologi och utgår således från antagandet att miljöers utformning och distribuering kan ha betydelse för hälsa och välmående. Resultatet av empirin påvisar att tillgång till och vistelse i natur tillskrivs stor betydelse vid tillfrisknande från psykisk ohälsa. Vidare tyder empiriresultatet på att urbana miljöer erfars genom å ena sidan minnen och föreställningar om ständer generellt sett, kopplade till semestrar och upplevelser av kravlöshet, och å andra sidan genom erfarenheter från den egna orten, där stadsmiljöer erfars i vardagliga sammanhang. Staden förknippas i det sistnämnda fallet främst med en upplevelse av krav och stress. Ur detta perspektiv kan närmiljön förstås som betydelsefull för tillfriskningsprocessen vid psykisk ohälsa, genom att figurera som bärare av element som tillskrivs olika känslomässiga erfarenheter och upplevelser. Analysen indikerar att planering med hänsyn till detta bör möjliggöra för exempelvis tätortsnära naturområden samt ökat inslag grönska i urbana miljöer, liksom platser som erbjuder möjlighet för lugn och återhämtning. Bostäders organisering i förhållande till varandra framhävs i analysen vara av vikt vid tillfrisknande från psykisk ohälsa, där avskildhet såväl som möjlighet att interagera med sina grannar bör möjliggöras för. Vidare påvisar analysen att välbesökta stråk i urbana miljöer bör utföras med inslag av mindre rumsligheter, dit människor kan söka sig för lugn och återhämtning från konstanta rörelseflöden.

Detta arbete har fokus på social hållbarhet och rättvisa inom den kommunala fysiska planeringen. Utifrån tidigare forskning har det blivit allt vanligare för kommuner att formulera mål om ökad social hållbarhet i sina visioner. Samtidigt verkar det finnas en problematik med detta. Det handlar dels om svårigheten att definiera social hållbarhet men också om svårigheten att mäta sociala värden. Ytterligare aspekter som kan försvåra arbetet mot social hållbarhet är relaterade till den förändring som pågår idag karaktäriserad av globalisering, privata aktörers ökade inflytande i planeringsprocessen och av en allt mer nyliberal politisk styrning. För att få förståelse för social hållbarhet men också för den komplexitet som det verkar innebära för kommunal planering att arbeta med strategier för ökad social hållbarhet, har diskursanalys tillämpats som metod. Arbetets empiri utgörs av Hyllieprojektet - ett projekt lokaliserat i stadsdelen Hyllie i Malmö och som utifrån Malmö stad benämns vara ett projekt som ska bidra till social hållbarhet. Med hjälp av diskursanalysen har det varit möjligt att urskilja en tydlig motsättning mellan de diskurser som konstrueras i Malmö stads övergripande visioner jämfört med de diskurser som konstrueras i Hyllieprojektet. Resultaten i detta arbete synliggör att frågor om social hållbarhet och rättvisa tilldelas en dominerande roll i övergripande visioner men att Hyllieprojektet karaktäriseras av ett fokus ekonomisk tillväxt. Motsättningen kan dels förklaras med att det är betydligt enklare att tala om en positiv social utveckling i visioner som berör en framtida utveckling jämfört med i det praktiska utövandet. Men det kan också förklaras med att den politiska styrningen har blivit allt mer nyliberal där ett ökat samarbete mellan kommunala och privata intressen begränsar kommuners visioner för att istället vända utvecklingen till att främst prioritera ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft. Resultaten i detta arbete synliggör att det finns en problematik med att upprätthålla en sammanhållning mellan vision och praktik när det gäller prioriteringen av sociala frågor. För att strategier om social hållbarhet och rättvisa ska förverkligas även utanför övergripande visioner, krävs det troligtvis ett ifrågasättande av hur arbetet mot ökad social hållbarhet sker inom den fysiska planeringen idag.

Uppsatsens titel: Corporate social responsibility och dess inverkan vid inköp av globala 3PL tjänster - En fallstudie på Tetra Pak i Lund Ämne: Examensarbete i logistik, 30hp Datum: 2017-05-24 Författare: Robert Kezovski Handledare: Hana Hulthén Examinator: Helena Forslund Bakgrund: GT&T är den inköpsavdelning inom Tetra Pak som tillhandahåller företaget med de transportlösningar som Tetra Pak behöver när de ska transportera olika material och färdiga produkter (Process development manager, 03-04-2017). Tredjepartslogistik (3PL) innebär användning av externa företag för att utföra logistikfunktioner som traditionellt förvaltas av tillverkningsföretag såsom transport och lagring (Skjoett-Larsen, 2000). Men på grund av ökande leveranskedjerisker, global konkurrens och företags efterfrågan på flexiblare tjänster har betydelsen av samarbetet med 3PL förändrats både i innehåll och komplexitet (Song, Huang, Ran och Liu, 2016). Ett företag är inte mer hållbart än de leverantörer som företaget har. Detta sätter inköp och supply management i ett centralt läge för att uppnå de uppsatta CSR målen (Krause, Vachon och Klassen, 2009). GT&T arbetar och underhåller relationen med ett stort antal leverantörer inom kategorierna Road Freight, Air Freight, Sea Freight och Warehousing. Inom dessa specifika kategorier existerar det olika risker, strategier och samarbeten. En leverantör från Frankrike som tillhandahåller vägfrakter kommer inte ha samma utmaningar som en sjöfraktsleverantör från Asien. Att kartlägga vilka de specifika riskområdena är inom kategorierna och hur GT&T ska hantera de olika riskerna i det dagliga arbetet är en utmaning (Direktör och Process development manager, 03-02-2017). Syfte: Genom att identifiera de sociala hållbarhetsområden som existerar samt att klargöra hur GT&T kan inkludera dessa i utvärdering av 3PL leverantörer. Så ska förbättringsförslag ges för hur GT&T kan utforma och upprätthålla en socialt hållbar leverantörsportfölj. Metod: Uppsatsen är en fallstudie Tetra Pak i Lund. Datainsamlingen är utförd med semistrukturerade intervjuer med fallföretagens inköpare som är utvalda med bekvämlighetsoch snöbollsurval. Slutsats: Tetra Pak och GT&T ska fortsätta med att utveckla sitt assurance system. Detta systemet följer teorin väldigt väl och är en bra grund att stå på när GT&T ska utvärdera deras leverantörer. GT&T ska fokusera på uppföljningsarbetet med leverantörerna för att verkligen säkerställa att alla leverantörer följer de uppsatta sociala hållbarhetskraven. GT&T ska även försätta med att utveckla sin supplier code med de tilläggen som presenteras i analysen och sin SAQ för att säkerställa att de ställer alla korrekta frågor. Utöver detta så är rekommendationen att implementera den modifierade MFMEA-analysen som utvecklas av studien för att underlätta i valet av leverantör.

Bakgrund: Effekterna av det som kommit att kallas New Public Management, där offentliga verksamheter specialiserats i icke-överlappande roller och funktioner, gör det svårt att organisatoriskt hantera komplexa samhällsutmaningar. Hållbarhetsfrågor överskrider territoriella och organisatoriska gränser och dess lokala problem och lösningar utgör en del i en kollektiv och global utveckling. Sådana gränsöverskridande och komplexa utmaningar sägs kräva välfungerande samverkan mellan diversifierade kunskapsperspektiv och erfarenheter som möts över gränser. Samtidigt betonar den empiriska forskningen en hög grad av utmaningar i försök till sådana samverkansprocesser. I en skandinavisk kontext har ett ökat erkännande för utmaningarna i den befintliga specialisering lett till försök av ökad integration samtidigt som forskningen efterfrågar insikter bortom abstrakta och romantiska bilder av institutionella samarbeten.Syfte: Studien syftar till att beskriva komplexiteten i organiseringen av den offentliga förvaltningens uppdrag att stödja en socialt hållbar utveckling. Att framhålla den sociala hållbarhetens analytiska och organisatoriska komplexitet samt att undersöka hur olika organisatoriska förutsättningar påverkar arbetets organisering.Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med tio folkhälsostrateger, en processledare och en enhetschef vid Västra Götalandsregionen. Det utvalda studieobjektet har som en enhet ett samlat ansvar att samordna, bedriva och stärka regionala, delregionala och kommunala processer för social hållbarhet.Slutsats: Organiseringen för en socialt hållbar utveckling konstrueras i en ständigt pågående anpassningsprocess; ett problemskapande (utifrån praktiska möjligheter) – en problemlösning (utifrån praktiska möjligheter) – en potentiell utveckling. Utveckling kan innebära en förhoppning om socialt lärande mellan samverkansparterna eller mer konkreta insatser och arbetsprocesser. Frånvaron av formell organisation i det gränsöverskridande arbetet ställer krav på en ständigt pågående organisering där den informella arbetsinramningen innebär höga krav på flexibilitet och förmåga hos den enskilda gränsgångaren. / Background: The impacts of new public management reforms, where public organizations are organized into distinct and separate units of specialized roles and functions, complicates our ability to address complex societal challenges. Sustainability issues transcend both territorial and organizational boundaries and its local problems and solutions are part of a collective and global development. Tackling such boundary-spanning and complex challenges are said to require well-functioning collaborative efforts, where diverse knowledge perspectives and experiences meet across boundaries. Concurrently however, empirical research highlights a high degree of challenges in such collaborative efforts. In a Scandinavian context, increased recognition of the challenges in the existing specialization has led to efforts of increased integration, while at the same time researchers are asking for more insights beyond abstract and in many cases romantic images of institutional collaboration.Purpose: This study aims to describe the complexity in organizing for the Swedish public administration’s aim of a socially sustainable development. To emphasize the analytical and organizational complexity of social sustainability and to examine how different organizational preconditions affect the organization of work.Method: The study was conducted using a qualitative research method, through semi-structured interviews including ten public health strategists, one process manager and one unit manager in Region Västra Götaland. As a unit, the selected study object has a unified responsibility to coordinate, and strengthen regional, sub-regional and municipal processes for social sustainability.Conclusion: The process of organizing for social sustainability is constructed in a continuous, complex process of adjustment; problem creation (based on “practicalities”) – problem solution (based on “practicalities”) – potential advancement. Advancement in the sense of increased social learning between different collaborative actors or more concrete results in the form of activities or work processes. The absence of formal organization in the cross-boundary work requires a constantly ongoing process of organizing where the informal framing of cross-boundary work places high demands of ability and flexibility on the individual cross-boundary strategist.

This study investigates the role of design of physical space and urban planning when it comes to social sustainability in a so called “vulnerable area”; Östberga in Stockholm, Sweden. Planning documents of an urban development project in Östberga, the Stockholm City’s land use plan, the Swedish government's proposition on the design of physical space and Sweden’s police department's report on the Swedish “vulnerable areas” undergoes a discourse analysis. The documents’ discursive problematisations are identified, analyzed and discussed with the help of Bacchi’s discourse theory, Wacquant’s theory of territorial stigma and Lefebvre’s theory of the production of space. The studied documents unify in regarding the design of physical space being an important factor in a place’s social sustainability. The overall goal of these documents is to increase the state control of Östberga for the area to comply with the goals of the public actors.

Antalet äldre ökar i samhället och äldreomsorgen står inför stora utmaningar. Det är upp till kommunerna hur de arbetar för att nå hållbarhet i äldreomsorgens verksamheter där fokus i denna studie är på social hållbarhet. Första linjens chefer har en central roll i arbetet med att bibehålla och utveckla äldreomsorgens verksamheter. Hur upplever första linjens chefer sitt arbete, vilka möjligheter och svårigheter möter de samt vilket stöd och vilka förutsättningar eftersöker de i sitt arbete. Syftet med denna studie är att undersöka hur första linjens chefer arbetar för att uppnå socialt hållbar äldreomsorg. Totalt genomfördes nio semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer verksamma i äldreomsorgen inom region Västra Götaland. De transkriberade intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i elva underkategorier och tre huvudkategorier. Resultatet visar på hängivna chefer med stor önskan att skapa goda förutsättningar för sina medarbetare. Vikten av att ha kunskap om uppdrag, arbetsmiljö och lagstiftning för att orka stanna kvar och må bra i sin yrkesroll framfördes av första linjens chefer. Behov av mer stöd och ekonomiska resurser efterfrågades och beskrivningar om stress och ensamhet i yrkesrollen samt att hantera balansgången mellan arbetsliv och privatliv påtalades. Behov av tydlighet, förtroende och tillit för att möjliggöra bra samverkan framfördes. Att känna arbetsglädje, arbeta efter ett salutogent förhållningssätt, underhålla relationer och uppmuntra tillit upplevdes som grund för att möjliggöra social hållbarhet. Vår förhoppning är att denna studie ska ge en ökad förståelse och belysa första linjens chefers komplexa arbetssituation i den kommunala äldreomsorgen och hur de arbetar för att främja socialt hållbara verksamheter.

Denna rapport handlar om Vivalla och den socioekonomiska segregationen som finns iområdet. För att studera närmare och få svar på frågor rörande hur den socioekonomiskasituationen ser ut, vilka bakomliggande orsaker som ligger till grund för denna typ avsegregation och vilka insatser Örebro kommun gör för att skapa en integrerad stad, har viarbetat med olika metoder som intervjuer med ÖBO och Partnerskap Örebro samtinnehållsanalys av fördjupad översiktsplan av Vivalla. Vår teoretiska del, som är grunden tillrapporten och basen till hur vi har gått tillväga för att finna svar på våra frågeställningar, harbestått av olika teorier och begrepp som på ett eller annat sätt går hand i hand. teorier somstrukturella processer, social hållbarhet, sociala utmaningar, socioekonomisk segregation ochintegration.Vi har genom både teoridelen och empiridelen fått svar på våra frågeställningar och resultatetblev att det är olika samhällsgrupper och aktörer som styr de strukturella processerna som ärgrundorsaken till socioekonomisk situation. Örebro kommun arbetar på olika sätt för att brytaupp segregationen i Vivalla och nämner även hur de ska skapa en integrerad stad i denfördjupade översiktsplanen för Vivalla och Boglundsängen. Partnerskap Örebro och ÖBO ärockså två andra aktörer som arbetar för att utveckla området och skapa en integrerad stad.När vi intervjuade tjänstemän från dessa två verksamheter berättade de om vilka insatser degör och hur utvecklingen har sett ut hittills. Genom tidigare forskning som presenterats i vårteoridel och empiridelen som vi samlat in kunde vi dra slutsatser om hur de människor sombor i de socioekonomiskt segregerade områdena påverkas på olika sätt. Beroende på vilkensamhällsgrupp människor tillhör blir konsekvenserna olika. Till exempel påverkas unga ideras skolgång negativt medan äldre gruppen påverkas mer ekonomiskt. Människor bli alltsåbegränsa till exempel på arbetsmarknaden eller de har sämre förutsättningar i skolan på grundav sin socioekonomiska situation.

Syfte: I dagens samhälle pågår en urbanisering som leder till en ökad förtätning i våra städer. Ökad förtätning kan leda till att ny mark i redan befintlig stadsmiljö behöver tas i anspråk. Denna mark är ofta grönytor eller parkeringsplatser. Det finns tidigare studier som visar på naturens positiva effekter på människans mående och den sociala hållbarheten. Däremot finns begränsat med tidigare forskning som visar på hur grönområden hanteras vid förtätning av städer. Målet med denna fallstudie är att bidra med ny kunskap om hur den sociala hållbarheten kan bevaras i ett område där förtätning planeras. Metod: För att uppnå det uppsatta målet har fallstudien genomförts med dokumentanalys samt en litteraturstudie som legat till grund för intervjuerna. Efter att ett välarbetat intervjuunderlag tagits fram genomfördes sex intervjuer. Tre stycken på två olika kommuner, två med arkitekter och en med en byggherre.   Resultat: Kommunernas och övriga aktörer ser det som viktigt med ett bra samarbete mellan inblandade aktörer. Det som driver arbetet idag är tjänstemännens kompetenser. Kommunerna försöker arbeta med inkludering, trygghet och segregation för en social hållbarhet. Detta genom att arbeta med multifunktionella ytor samt mötesplatser. Det är också något som övriga aktörer försöker arbeta med. Aktörerna försöker också ge utemiljöerna större fokus men menar att ambitionsnivån beror på hur omgivningarna ser ut. Kommunerna anser att man måste ha en hög ambitionsnivå från start då man inte alltid når hela vägen vid det färdiga resultatet. Arkitekterna upplever att de har olika mycket inflytande vid olika typer av projekt. Konsekvenser: Efter genomförandet av arbetet kan konstateras att ämnesområdet är komplext. Urbaniseringen påverkar dagens stadsplanering och är något som involverade aktörer måste arbeta med. Faktorer som påverkar hur frågan om social hållbarhet arbetas med är bland annat kunskap, engagemang och ekonomi. Slutsatser som kan dras är att om engagemang och kunskap saknas så arbetas inte området med och byggnationens ekonomiska vinning prioriteras högst. Rekommendationer är: Tydligare och mer detaljerade krav gällande grönområden behövs för att ämnet ska arbetas med utan att aktörers engagemang driver frågan. Krav på uppföljning gällande genomförande av planerat grönområde för att det inte ska kunna prioriteras bort på vägen. Naturen behöver få ett ekonomiskt värde så att det blir tydligt vad det kostar samhället att naturen inte prioriteras.  Begränsningar: Arbetet är begränsat till att behandla grönområden vid förtätning och inte övriga delar av förtätning. Det är också begränsat till att behandla den sociala hållbarheten och inte övriga hållbarhetsaspekter. Även en begränsning till svenska kommuner med ett invånarantal på 50 000 till 120 000 samt aktörer involverade i projekteringsfasen finns. / Purpose: Urbanization is taking place in today´s society, leading to an increased densification in our cities. Increased densification may lead to new land being claimed in the urban environment. This land is often green spaces or parking lots. Previous studies show the positive effects of nature on human well-being and the social sustainability. However, there is limited previous research which shows how green space are handled during city densification. The aim of this case study is to contribute with new knowledge about how social sustainability can be preserved in an area where densification is planned. Method: To accomplish the purpose of the case study, a document analysis has been made and a literature study has been conducted which formed the foundation of the interviews. 6 interviews were carried out after producing a well-worked interview guide. 3 interviews with two different municipalities, 2 with architects and 1 with a developer. Findings: Both the municipalities and the other actors find it important with a well-functioning cooperation between all actors involved in the process. Today it is the officials’ competencies which leads the work forward. The municipalities are working with inclusion, security, and segregation to achieve social sustainability. This by focusing on making areas multifunctional and creating meeting spaces. This is also something the other actors are working with. The architects and the developer are also trying to give the outdoor environments bigger focus however the level of ambition depends on the opportunities in the surroundings. The municipalities believe that one must have a high level of ambition at the beginning since the finished result not always fulfil what is planned. The architects experience different possibilities to impact in different kinds of projects. Implications: After completion of the case study, it can be stated that the subject area is complex. The densification affects the urban planning and is something that the actors must involve in their work. Factors affecting the work with social sustainability is knowledge, commitment, and economics. Conclusions that can be made is that if commitment and knowledge is lacking, the subject area is not worked with and the economic gain of the construction is given the highest priority. Recommendations is: Clearer and more detailed requirements regarding green space is needed if the subject is going to be worked with without the commitment of actors involved. Requirements of monitoring implementation of planned green space to ensure that it is not de-prioritized during the construction process. Nature must be given an economic value to make sure the cost for the society, if nature is not prioritized, is clear. Limitations: This case study is limited to treating green space in densification and no other parts of the densification. It is also limited to social sustainability and not the other sustainability aspects. There is also a limitation to Swedish municipalities with a population between 50 000 and 120 000 and actors involved in the design phase.

Abstract: The aim of this thesis is to try to contribute to the research about adults with autism spectrum disorder (ASD) in public libraries. The two research questions this study attempts to answer are: How do the public libraries in a Swedish city work to increase accessibility for adults on the autism spectrum? And, what possibilities are there for the public libraries to help adults on the spectrum be more socially included and increase accessibility (as defined by the social model of disability) to create a more socially sustainable library? The study has two different research methods, because the lack of previous research necessitated a basic quantitative survey to start with. The survey was distributed to public libraries in a Swedish city. The results of the survey showed, with a few exceptions, that the respondents do not work for adults with ASD. In addition to the survey, a qualitative comparative analysis of international projects was made to examine different ways of working towards the group. The projects were analysed to examine ways to work towards the group, based on an understanding of barriers based on the social model of disability. The analysis showed that projects often contained an informational course on ASD and that a social network was an important component for further skills development. It is problematic, from a social sustainability perspective, when a group in society is excluded from the mind set of societal institutions. Adults with ASD are by law a prioritized group for the Swedish libraries and the work towards accessibility should reflect that.