Purpose: At the beginning of the 20th century there was a large housing deficiency in Sweden. Over time the housing deficiency developed into a political issue and resulted in the million-program. One million homes would be built during 1965-1974. The million-program constitutes a large part of Sweden’s total housing stock. Many of these areas quickly became segregated and socio-economically weak. Municipalities are now faced with the decision to either phase out or develop the areas. The purpose is to investigate which measures can contribute to a better social sustainability and attractiveness in million-program areas. The aim of the study is to investigate which measures are effective in improving a sustainable housing environment in a millionprogram area. Method: The study has been conducted as a qualitative study in the form of interviews. Document analysis has been implemented where the information has contributed as a support but also as an eye-opener to find different solutions that are relevant in the case study. Observation in the area has been made to give the author a perception of the area. A literature study has been done to support the investigation and to receive information to create a foundation for the study. Findings: The main result of the analysis is that a key factor in achieving a sustainable housing environment is a major focus on social sustainability. The work with the social sustainability should be focused and deliberately with long-term perspectives. There are many ways of working with social sustainability, but a big part is to promote integration into socio-economically weak residential areas. The social issues form a basis for achieving a result and answering the questions set for the study. In order for the residents to have as pleasant living environment as possible, they should be given influence in various decisions made for the area. Implications: Proposed measures must be adapted to the specific conditions of each area. In order to contribute to an increased social sustainability it is important that the environments of the areas are well managed and completely clean. Social sustainability can also be improved through active work on social issues, which also contributes to increased attractiveness. The concept of social sustainability also includes urban design. A city that is well designed, safe and pleasant and has a good and functioning living environment is something desired. Limitations: The study is limited to only one million-program area since there is neither time nor resources available to map the problem on a larger scale. Own proposals are not presented, neither from an economic nor an architectural perspective, which could affect how the questions set for the study are answered. The focus is on whether planned measures are effective and whether these measures are sufficient to make an area attractive again.

Bakgrund: Corporate Social Responsibility har haft stor genomslagskraft de senaste decennierna. Inom fältet har tidigare studier primärt fokuserat på den miljömässiga och ekonomiska aspekten samtidigt som social hållbarhet givits mindre utrymme. Tidigare forskning visar att verksamhetsstyrning spelar en central roll vid implementering av CSR-relaterade aktiviteter, vilket gör det intressant att undersöka företags arbete med social hållbarhet utifrån ett styrningsperspektiv. Social hållbarhet anses vara en viktig faktor för tillväxt vilket gör Gasellföretag, små snabbt växande företag, till intressanta subjekt för en studie inom detta område. Syfte: Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse om och hur Gasellföretag säkerställer intern social hållbarhet genom sin verksamhetsstyrning Metod: Studien är en flerfallstudie och antar en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Då tolkning varit av central betydelse vid studiens genomförande har hermeneutiken utgjort den filosofiska utgångspunkten. Empirin utgörs av semistrukturerade intervjuer med sju Gasellföretag, vilket kompletteras med dokumentstudier samt observationer. Slutsats: Gasellföretag arbetar aktivt med intern social hållbarhet. Primärt sker arbetet genom aktiviteter som främjar anställdas välmående och kompetensutveckling. Arbete med intern social hållbarhet har även en positiv inverkan på nyrekrytering och bibehållande av personal. En av de viktigaste styrverktygen för främjande av intern social hållbarhet är kommunikationsverktyg. Belöningssystem är också en form av verksamhetsstyrningsverktyg som anses vara betydande för intern social hållbarhet. Kunskapsbidrag: Denna studie bidrar med ökad förståelse för hur Gasellföretag arbetar med intern social hållbarhet samt vilka verksamhetsstyrningsverktyg som används för att göra detta. / Background: Corporate Social Responsibility has had a great impact in recent decades. Within this field of research, previous studies have primarily focused on the environmental and economic aspect, while less space has been given to the aspect of social sustainability. Previous research shows that operations management plays an important role in implementing CSR-related activities, which makes it interesting to examine companies’ work with social sustainability from a governance perspective. Social sustainability is considered an important factor for growth, which makes Gazelle companies, small and fast-growing companies, interesting subjects to study within this field of research. Purpose: The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of and how Gazelle companies ensure internal social sustainability through their operations management. Method: A multiple case study has been carried out using a qualitative method with an inductive approach. Interpretation has been important when executing this study, hence hermeneutics has been the philosophical starting point. The empirical work consists of semi-structured interviews conducted on seven Gazelle companies, accompanied by document studies and observations. Conclusion: Gazelle companies work actively with internal social sustainability. Primarily, the work is performed through activities that promote the well-being and professional development of employees. Work that is related to internal social sustainability also has a positive impact on recruitment and maintaining staff within the company. One of the most important tools for promoting internal social sustainability is communication tools. Reward systems are also considered to be tools with great significance for internal social sustainability. Science contributions: This study contributes with an increased understanding of how Gazelle companies work with internal social sustainability and which operations management tools that are used to perform this work.

Städer i Sverige utvecklas ständigt och samhällsplanerarna ställs inför nya utmaningar. Utvecklingen av dagens moderna städer formas av utmaningen att uppnå EU:s hållbarhetsprinciper. Detta ska göras genom att tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina. En stad som anses vara hållbar kännetecknas av att planeringen och byggandet sker efter ett långsiktigt mål för ett beständigt samhälle. Det hållbara samhället präglas av trivsamma miljöer som skapar mänsklig närvaro. För att detta skall uppnås måste stadsrummet upplevas som attraktivt. Det attraktiva värdet har en betydande roll i arbetet och strävan i skapandet av hållbara städer. I följande rapport undersöks vilka arkitektoniska attribut som anses vara attraktiva i stadsmiljöer samt vilka attribut som upplevs ha en positiv inverkan på människan. Undersökningen baseras på datainsamling från en enkät, intervjuer och platsobservationer. Resultatet redovisar information om vilka arkitektoniska kvalitéer som människan anser som attraktiva, de utmaningar och svårigheter som uppstår i ett stadsutvecklingsprojekt samt vilka kvalitéer som kännetecknar en stads identitet. Den insamlade informationen användes som grund för framtagandet av ett visuellt förslag av utveckling för Brädholmen i Oskarshamns inre hamn. Ett attraktivt stadsrum innefattas av relationen mellan byggnadernas variation, originalitet, småskalighet, kulörrikedom och historiska komponenter. Stadsrummet bör kännetecknas av tre samverkande faktorer, byggnaders estetiska utförande, mänsklig rörelse och landskapets kvalitéer.

No description available.

Detta arbete behandlar hur synen på vad social hållbarhet är och vad det uttrycks innefatta, men även hur begreppet används i praktiken. Detta görs med utgångspunkt i en teoretisk diskussion om vad hållbarhetsbegreppet är, vilket sammanhang begreppet myntats i och hur detta präglar dess användning och kraft. Liknande redogörelse görs därefter angående begreppet social hållbarhet. För att få svar på vad begreppet social hållbarhet betyder och innebär i en planeringskontext studeras därefter rådande forskning som länkar samman den fysiska planeringen med social hållbarhet. Detta material ligger sedan till grund för utredningen av och jämförelse med hur begreppet används i en praktisk planeringskontext. Denna praktiska planeringskontext utgörs av kommunala och kommunalt initierade dokument från Malmö stad, som utgjort del av fallstudien i arbetet. Fallstudien har även utgjorts av fältarbete för att insamla relevant data för det geografiska område som undersökts, nämligen ett område kring lokaliseringen av den planerade Rosengårds station i Malmö. Dessa två delar av arbetet, den teoretiska forskningen och den praktiska fallstudien, sammanstrålar sedan för att utmynna i slutsatser och planeringsstrategier för att genom fysisk planering främja en socialt hållbar utveckling. Dessa strategier exemplifieras avslutningsvis inom fallstudieområdet i Malmö. Denna tillämpning av strategier grundar sig därmed på de möjligheter och utmaningar som identifierats genom fallstudien och syftar till att ge förslag på hur den fysiska miljöns utformning skulle kunna gynna en socialt hållbar utveckling inom området och Malmö stad i stort.

Social hållbarhet är ett mångdimensionellt begrepp där trygghet utgör en av dimensionerna och är en viktig faktor för att skapa god livskvalité. Det offentliga rummet utgör en nyckelfaktor i en hälsosam och välfungerande stad. En god omgivande miljö är en källa till att motivera medborgare till bättre hälsa och välbefinnande. Det offentliga rummet har även en stor inverkan på trygghet, god urban planering är essentiellt för att skapa en god miljö att leva och bo i. Hög grad av trygghet skapar också förutsättningar för att nå social hållbarutveckling. Bakomliggande drivkrafter till denna studie är att det offentliga rummet är en viktig plats där alla ska vara välkomna och känna sig trygga. Det offentliga rummet skapar möjlighet för sociala relationer, kunskapsutbyte samt utgör en viktig funktion i samhället. Det offentligarummet ska värna om människan, och människan ska värna om det offentliga rummet. Därmed syftar denna studie till att undersöka ungdomars upplevelse om det offentliga rummeti relation till social hållbarhet och trygghet. Den valda arenan utgörs av det offentliga rummet i Stenungsund. Metoden som använts i studien är av en kvantitativ ansats, enkäter har delats ut till gymnasieelever i årskurs 1-3 iStenungssunds kommun. Enkäten avslutades med möjligheten för respondenterna att markera på en karta över Stenungsund de platser respondenterna känner sig trygga, otrygga samt tycker om. Resultatet av studien visar att ungdomarna i Stenungsund överlag känner sig trygga i det offentliga rummet. Dock förekommer det skillnader mellan hur tjejer och killar upplever trygghet. Killar känner sig i högre grad trygga än vad tjejer gör. Eleverna i de olika årskurserna tenderar även att uppleva trygghet på olika sätt. Markeringarna på kartan visade således på en gemensam uppfattning om vilka platser som upplevs som både trygga, otrygga samt omtyckta. / Social sustainability is a multidimensional concept in which safety is one of the dimensions, and is an important factor in creating a good quality of life. The public space is a key factor in a healthy and well-functioning city. A good environment is a source for motivating citizens to better health and wellness. Public space also has a great impact on safety, good urban planning is essential to create a good environment to live in. High level of safety also creates the conditions for achieving socially sustainable development. The driving forces behind this study is that the public space is an important place where everybody will be welcomed and feel safe. The public space creates the opportunity for social relations, exchange of knowledge and constitute an important function in society. The publicspace should protect and promote the citizen, and the citizen must take care and show respect for the public space. Thus, this study aims to investigate young people's experience of publicspace in relation to social sustainability and safety. The method used in the study is a quantitative approach, questionnaires have been distributed to high school students in Stenungssund. The survey ended with the possibility for respondents to mark on a map of Stenungsund the places they feel secure, insecure and like. The results of the study show that young people in Stenungsund generally feel safe in public spaces. However, there are differences between how girls and boys experience safety. Boys feel increasingly confident than girls do. Students in different grades also tend to experience safety differently. The markings on the map thus showed a common understanding of what places are experienced as both secure, insecure and liked.

A majority of Sweden’s population, about 80 %, lives in urban environments, and a majority of them live in residential complexes with shared residential yards. People spend a large part of their time in or around their home, which is why the outside environment and the green space in the area play an important part in a person’s well being. The green yard offers space for children’s activities, recreation, solitude, relaxation and gardening and gives the opportunity to learn and understand nature and its processes. The green yard also constitutes a part of the city’s factual green structure, informal green spaces that are not owned by the city and are therefore not included in the formal planning processes. The green residential yards also provide a number of ecosystem services such as climate regulation, purification of water and air and rainwater infiltration, all of which are of importance in the fight against climate change. The goal of this thesis has been to present the advantages an improved planning and maintenance of the urban green space and the residential yard in particular can offer. A number of important properties and functions that affect a yard’s functionality and how it is perceived are also presented and explained. The paper also aims to offer a better understanding of the garden’s role in improving the social conditions in the neighbourhood, and of the importance of involving the residents in planning and maintaining the green spaces. A number of case studies and analyses offer a more concrete perspective on the real world situations, and of successful refurbishment projects. Involving the residents in the formal planning and building processes has been proved to have positive effects on revitalising areas such as Gårdsten in Göteborg. Tenant involvement in open space management can lead to a positive spiral where people start caring for and identifying themselves with their neighbourhood, which can reduce the degree of stigmatisation and marginalisation.

No description available.

This report examines the correlation between social sustainability and the renovation process, focusing on the aspects; dialogue, gender equality and security. They were chosen after an interpretation of needs was done with help from a literature study. It concluded that the three chosen aspects were most beneficial to focus on from a socially sustainable perspective. Through interviews, a model of all stages of Uppsalahem's renovation process have been created to find opportunities for development with regard to the chosen aspects. The report begins with a comprehensive background description of today’s state and knowledge regarding renovation needs, social sustainability, civil dialogue and also an introduction of Uppsalahem. The main part of the report starts with an account of interviews in the form of a clarification of Uppsalahem's current renovation process. The main part also presents the results from a deeper literature study with regard to the selected aspects. In the final sections, the aspectsare linked to the renovation process, which then leads to conclusions summarized in the areas; renovation, dialogue,equality and security. The study has shown, among other things, that a neighbourhood security survey as a method of making the residential area more secure in association with the renovation can benefits theresidents. Housing company have also deemed to benefit by constructing a good dialogue.. It also appears that the action package is a progressive method that favors social sustainability,but is also a method with great development potential. / Detta examensarbete undersöker kopplingen mellan social hållbarhet och renoveringsprocessen med fokus på aspekterna; dialog, jämställdhet och trygghet. Aspekterna valdes ut till följd av en tolkning av behov som gjordes med hjälp av en litteraturstudie. Det var mest fördelaktigt att fokusera på dessa tre aspekter ur ett socialt hållbart perspektiv Genom intervjuer skapas en modell över alla steg i Uppsalahems renoveringsprocess för att kunna hitta utvecklingsmöjligheter med avseende på de valda aspekterna. Rapporten inleds med en omfattande bakgrundsbeskrivning av kunskapsläget idag gällande renoveringsbehov, social hållbarhet, medborgardialog samt en introduktion av Uppsalahem. I rapportens huvuddel inleds resultatet med en redovisning av intervjuer i form av ett klarläggande av Uppsalahems nuvarande renoveringsprocess. I huvuddelen framförs även resultatet från en djupare litteraturstudie med avseende på de utvalda aspekterna. I de avslutande delarna kopplas aspekterna till renoveringsprocessen som sedan leder till slutsatser som sammanfattas inom områdena; renoveringsprocessen, dialog, jämställdhet och trygghet. En slutsats i studien är att trygghetsvandring är en metods som i samband med renovering kan öka tryggheten i ett område. Bostadsbolagen har också bedömts vinna på att föra en god dialog. Det framkommer även att åtgärdspaket är en progressiv metod som gynnar sociala hållbarheten men även en metod med stor utvecklingspotential.

Alsters herrgård är den forna poeten Gustaf Frödings minnesgård, belägen öster om Karlstad. I vår uppsats vill vi studera hållbarheten i Alsters herrgårds arbete inom de sociala och miljömässiga aspekterna. För att ta reda på detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med anställda på herrgården som är kunniga inom ämnet, och på så sätt fått en djupare inblick i verksamhetens hållbarhetstänk. Vi har även läst relevant litteratur och information på hemsidor för att få en vetenskaplig grund i ämnet. I uppsatsens teoretiska ramverk förklarar vi centrala begrepp och teorier som vi anser är relevanta för studien, som sedan kan kopplas till verksamheten och deras aktiva arbete. Studien visar även upp Alsters herrgård arbete kopplat till hållbar utveckling. Då hållbar utveckling är ett begrepp med flera definitioner, så har även herrgården sin egna definition. Kulturarv, Gustaf Fröding och hållbar utveckling är tre fokusområden som Alsters herrgård arbetar med, och dessa finns med i en vision som samtliga anställda på herrgården har fått ta del av. Verksamhetens hållbarhetsarbete handlar till stor del om tillgänglighet och miljömedvetenhet, och från år 2010 till år 2013 blev området tillgängliggjort, vilket handlade mycket om handikappanpassning till och i byggnader. De fokuserar även på att minimera den negativa miljöpåverkan, som exempelvis köpa in närproducerade varor. Eftersom herrgårdens byggnader är kulturminnesmärkta är ombyggnationer en omständlig och långvarig process, och Länsstyrelsen Värmland är enligt Alsters herrgård de som tar de slutgiltiga besluten kring förändringar på platsen. Sammanfattningsvis visar vårt resultat att Alsters herrgård är en verksamhet som har implementerat hållbarhetsaspekten väl i sin planering, både socialt och miljömässigt. Även om de på grund av kulturminnesmärkningen inte kan genomföra alla ändringar de vill, är hållbar utveckling alltid med i fokus.