Syfte: Syftet med studien är att få en ökad förståelse för ledarskapets betydelse för social hållbarhet i form av jämställdhet i små kunskapsföretag.   Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod och har genomförts genom tio semistrukturerade intervjuer med ledare och medarbetare på tre små kunskapsföretag inom den företagsfrämjande sektorn.   Resultat & slutsats: Resultatet visar att ledarskapet är av stor betydelse för ett framgångsrikt arbete med jämställdhet som en del av social hållbarhet. Studien identifierar en modell för hållbart ledarskap för jämställdhet och påtalar ett behov av ett mer systematiserat arbete för kvalitativ jämställdhet.   Examensarbetets bidrag: Vi har identifierat områden i det hållbara ledaskapet som vi uppfattar har stor betydelse för ledarens framgång i hållbarhets- och jämställdhetsarbete med fokus på organisation och ledarskap. Detta har bidragit till att utveckla en teoretisk modell av företagens jämställdhetsarbete. Vi menar att små kunskapsföretag kan tillämpa modellen för att leda och utveckla det kvalitativa jämställdhetsarbetet till att bli organisationsövergripande, samt ha den som grund för att skapa och behålla en inkluderande arbetsplatskultur med regelbunden och systematisk uppföljning.     Förslag till fortsatt forskning: Studien visar att det finns behov av fortsatt forskning som studerar hur modellen kan implementeras och verifieras i små kunskapsföretag. Det finns även behov av ytterligare studier av hur det kvalitativa jämställdhetsarbetet kan utvecklas till att skapa jämställt hållbara organisationer över tid. Ytterligare förslag till fler studier är att mer detaljerat definiera varje element av hållbart ledarskap som vi identifierat samt studera hur ledare bäst kan utveckla dessa element.

I den här studien undersöks regional utveckling inom kulturarvsområdet med utgångspunkt från ungas förhållningssätt. Syftet med undersökningen är att ur ett socialt perspektiv utreda fördelaktiga funktioner för det materiella kulturarvet i arbetet mot en regional utveckling vid landsbygdsområden. Undersökningsområdet har sin utgångspunkt vid Gotland som geografisk plats, men även Visby världsarvsstad som lokalt område. Vid insamling av empiriskt material har kvalitativa intervjuer hållits med både kommunala tjänstemän och unga med anknytning till Gotland. Intervjuerna har sedan kompletterats med kvalitativa textanalyser av planer och program som relaterar till kulturarvsarbetet. Resultatet för undersökningen visar att den unga målgruppen ser det materiella kulturarvets potential inom regionala utvecklingsfaktorer såsom arbetsmöjligheter, boende, utbildning och nöjesutbud. Det materiella kulturarvet ses även som viktigt för skapandet av livskvalitet, sociala nätverk och för Gotlands platsidentitet. I förhållande till detta beskrivs kulturarvet i kommunala planer och program, som viktigt för att utöka företagande, upplevelsemöjligheter och kulturella verksamheter. Majoriteten av planerna uttrycker därmed kulturarvet ur ekonomiska synvinklar och till stor fördel för besöksnäring. Ett ökat fokus på sociala kvaliteter och nödvändiga regionala utvecklingsfaktorer med utgångspunkt från den unga intervjugruppen kan därmed ses som fördelaktig i de kommunala planerna.

Det sociala perspektivet finns på samtliga nivåer inom samhällsplanering idag men är trots det underprioriterat ekonomiska och ekologiska aspekter. Denna uppsats syftar till att undersöka hur sociala perspektiv inkluderas i omfattande infrastrukturinvesteringar genom att titta på exemplet spårvägen i Uppsala. Utifrån relevant teoretisk bakgrund kring social hållbarhet inom transportplanering väljs fem centrala analysbegrepp ut, i form av tillgänglighet, hälsa, jämlikhet, jämställdhet och påverkan på lokalsamhälle. Begreppen används sedan för att med semistrukturerade intervjuer undersöka hur berörda offentliga tjänstepersoner tror att spårvägen kan komma att påverka utifrån ett socialt perspektiv. Undersökningen visar att man inom projektet i många av fallen har en uppfattning om hur spårvägen skulle kunna påverka men att man inte arbetar med flertalet av de sociala perspektiven i en uttalad kontext. Uppfattningen kring begreppen skiljer sig dock mellan de olika respondenterna, vilket kan leda till en otydlighet som kan påverka både arbetet och resultatet. Det framkommer också att valet av spårväg har många mervärden som likvärdiga alternativ inte kan stå för, många som har en positiv påverkan på stadsutveckling och därför indirekt på flertalet sociala frågor.

Denna studies syfte är att undersöka hur ett urval slöjdlärare tar sig an hållbar utveckling inom respektive slöjdinriktning i skolan. De frågeställningar jag utgår ifrån behandlar lärarnas förhållningsätt till begreppet och traditioner som finns inom respektive slöjdart samt förutsättningar utifrån materialen. För att ta reda på detta har jag utgått från en kvalitativ metodansats där intervjuer med tre textilslöjdslärare respektive tre trä- och metallslöjslärare ingått. Jag har även utfört observationer på en skola inom de båda slöjdarterna, för att få en inblick i hur lärare och elever agerar och hanterar materialen ur ett hållbarhetsperspektiv. Studien utgår ifrån teoretiska utgångspunkter som Soujanens teori om slöjd kopplat till fyra bärande principer för hållbar utveckling. Björneloos teori om lärarens undervisningssyfte att integrera hållbar utveckling i skolan, utifrån tre övergripande innebörder. Även Säljös tolkning av lärande inom den sociokulturella teorin berörs. Resultatet visar att slöjdlärarna främst försöker uppmärksamma eleverna på materialens ekonomiska värde och utgår från att detta är att behandla hållbar utveckling. Lärarna är dåligt insatta i vad läroplan och kursplanen tar upp om hållbar utveckling. Slöjdlärarna inom textil har lätt att hitta uppgifter och material som går att använda för att jobba med återbruk i skolslöjden. Inom trä- och metallslöjden krävs en större arbetsinsatts för att få tag i material för dessa uppgifter. Ingen av slöjdlärarna har reparationer eller behandlar frågor om återvinning som fasta moment i slöjdundervisningen. Lärarna beslutar själva vilka material de köper in och här tar de ställning och gör iakttagelser om mängd, pris och kvalité på materialet. Studien har givit en god inblick i hur hållbar utveckling kan förstås och realiseras inom slöjdämnets olika processer. Den undervisande slöjdläraren behöver dock kunskap, intresse och ett eget engagemang för att lyfta hållbar utveckling i sin undervisning.

I staden finns ingen socialdioxid. Detta sammanfattar den underliggande problemställningen som har legat till grund för hela arbetet. Hur ska vi mäta social hållbarhet och jämställa dess faktorer mot ekologi och ekonomi? Vi står inför en rad stora sociala utmaningar i och med den rådande bostadsbristen och urbaniseringen, detta kräver att vi vågar testa nya metoder i stadsbyggandet. Men hur ska vi utvärdera, mäta och breda plats för det sociala perspektivet? Eller måste vi bara tvingas inse att sociala konsekvenser är ”omätbara”? Hållbarhet som begrepp har många gånger avfärdats för att vara allt för öppet och vitt. Därför krävs det metoder för att definiera hållbarhet och gör begreppet konkret och arbetbart i planeringsskedet. Detta har i Sverige bland annat gjorts för den ekologiska hållbarheten genom miljöbalken och kravet på miljöbedömningar, som sedan kan utmynna i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). För den sociala hållbarheten har det inte på sammasätt utvecklats några verktyg. På senare tid har dock den sociala hållbarheten blivit en allt större fråga. Till exempel har Göteborg genom projektet ”Social hållbar utveckling år 2020” tagit fram en kunskapsmatris för bedömning av social hållbarhet i planeringen. Ett antal mindre kommuner, däribland Gällivare, har tagit fram så kallade sociala konsekvensbeskrivningar (SKB) som är ett verktyg för att konceptualisera den sociala hållbarheten i planeringen. Men hur fungerar egentligen sociala konsekvensbeskrivningar i praktiken och hur kan de integreras i planerings-och gestaltningsprocessen? I arbetet diskuteras begreppet sociala konsekvensbeskrivningar och dess förhållande till det sociala hållbarhetsbegreppet samt vad sociala konsekvenser egentligen innebär. Vidare diskuteras även för-och nackdelar av konceptualisering genom framförallt checklistor och designprinciper. Arbetet omfattas av en generell forsknings-och kunskapsöversikt, samt en fallstudie över Gällivares arbete med social hållbarhet genom strategiska dokument och SKB. Slutligen översätts teorin och analyserna till ett planförslag med fokus på att stärka den sociala hållbarheten i Gällivare.  I arbetet konstateras bland annat att sociala konsekvensbeskrivningar ännu är ett svagt begrepp ur en svensk kontext. Begreppet har inte slagit rot på samma sätt som sitt syskon, MKB, och detta skapar en begreppsförvirring som påverkar SKB-begreppet negativt. För att gå vidare krävs det att vi kan enas om ett begrepp för att förflytta diskussionen från: ”Vad betyder SKB?” till att istället fråga oss ”Hur ska SKB användas för komplettera den övriga planprocessen och konceptualisera sociala konsekvenser på bästa sätt?” För att den sociala hållbarheten ska bli en självklar del av processen krävs det att vi kan enas om ramverk och riktlinjer för att möjliggöra för bredare samverkan och diskussion.

This report tries to discuss the concept of social sustainability; what it means and how residential development can be made more socially sustainable. This is done by interviewing several and various representatives in JM AB, the municipality of Uppsala and residents of Åriket to explore how JM AB as a housing developer and the municipality are working with issues regarding social sustainability and what the residents in one of the new housing projects themselves think of these issues. The result of these interviews will be compared and analyzed with the prospect of finding common variables and hopefully ways of improvement.This will result in our own recommendations of areas of improvement either by broad initiatives or specific actions to increase the social sustainability. Areas such as meeting places, sustainable functions and joint efforts between different parties. During the work on the report we come in contact with several other areas of interest that we are not able to process ourselves and therefore recommend them for future studies.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverige använder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projekt som studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg, Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap. Genom att intervjua en person från varje område studeras likheter och skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vid byggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka den sociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områden som länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokus ligger på att anställa långtidsarbetslösa. I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på att föra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan bygga hyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagsläget har. / This report gives a picture of different things a developer in Sweden can use to increase the social sustainability. The studied parts are Bygga om Dialogen in Malmö, Älvstaden in Gothenburg, Vivalla in Örebro and association Byggemenskap. By interviewing one person from each area similarities and differences were studied to compare their work with social sustainability. In Malmö and Örebro their work is to increase the social sustainability for restoration objects and how to get whole areas that have long had a bad reputation to become socially sustainable with the main focus being on hiring long-term unemployed people, in Gothenburg and within the association Byggemeskap, the focus is to increase the social sustainability at new housing estates and how we can build new tenancies with a lower rent then apartments have today.

The aim of this paper is to examine the purpose and experience of cultivation in allotment gardens and cultivation plots in Umeå. This with focus on effects linked to social sustainability. Members of cultivation organzations in Umeå were contacted and sent a digital survey including various questions regarding social sustainability and sustainable development in relation to their cultivation interest. A litterature study was done in addition to the survey. The quantitative result of the survey is presented through charts and graphs and the qualitative result in form of free writing from the respondents is presented through quotes. The result shown that there were some experiences that users had from cultivation that could be linked to social sustainability, thus there were also other factors that had strong importance regarding their main purpose of their cultivation in the allotment gardens or cultivation plots. In summary the study shows that the purpose of cultivation for the cultivators can differ but most of the respondents in this study do experience some form of benefits linked to social sustainability through their cultivation in allotment gardens or cultivation plots.

Social sustainability is a concept of increasing relevance in the construction industry. But there are different interpretations of the concept and it is difficult to grasp its meaning. It has also been found that social sustainability often is neglected in urban construction projects in favor of the ecological and economic aspects. It is common that municipalities have high ambitions for sustainable urban development, but the social dimension is difficult to handle. They are struggling with social challenges suchas housing shortage and segregation. In the new area Rosendal in Uppsala, the municipality are focusing on sustainability and social values are promoted. But how is social sustainability implemented in practice?  The aim of this thesis is to investigate and evaluate how builders interpret the ambitions and issues of Uppsala municipality, in regard to social sustainability for Rosendal, stage two. Factors that may conflict with social sustainability are examined as well as the definition of the term itself. The goal of the study is to contribute with relevant knowledge to the municipality of Uppsala for the continued planning and development of social sustainability. It may also aid other actors in their work for social sustainability.  Four representatives of construction companies who intend to build in Rosendal stage two, are interviewed. To gain an additional perspective on social sustainability a professor in sustainable urban development is also interviewed. The results of these interviews, as well as a literature study and document review, are processed in the analysis. The result of the study shows that the interpretation of social sustainability varies within the industry. The municipality of Uppsala have a clear vision for Rosendal regarding to social sustainability, but it needs to be narrowed down. A factor that may conflict with the social sustainability is housing costs. The survey indicates that cooperation between several actors, political decisions and an overall thinking - which extends beyond the property lines - are needed to achieve the ambition for a socially sustainable area. There is no given solution but the ability to customize each project according to its needs will lead to concrete solutions. In order to get a wider view of the situation in the construction industry and to strengthen the result, studies with more extensive interviews should be conducted. / Social hållbarhet tolkas på olika sätt och det är svårt att förstå vad det faktiskt innebär. Det har visat sig att det dessutom är något som ofta bort-prioriteras i stadsbyggnadsprojekt till förmån för ekologiska och ekono-miska aspekter. Kommuner har idag höga ambitioner gällande hållbar stadsutveckling men den sociala dimensionen är svår att hantera. I den nya stadsdelen Rosendal i Uppsala fokuserar kommunen på hållbarhet och sociala värden ska främjas. Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Uppsala kommun med syfte är att undersöka och utvärdera hur byggherrar tol-kar och implementerar kommunens ambitioner och frågeställningar om social hållbarhet för Rosendal, etapp två. Faktorer som kan åsidosätta den sociala hållbarheten granskas liksom definitionen av begreppet. Må-let med studien är att ge Uppsala kommun ett underlag för att fortsätta sin utveckling inom social hållbarhet men också att andra aktörer upp-märksammar och inkluderar detta i sitt hållbarhetsarbete. Fyra representanter inom byggherreföretag som ämnar bygga i Rosendal etapp två, intervjuas. För att få ytterligare ett perspektiv på social hållbarhet intervjuas även en professor i hållbar stadsutveckling. Resultatet från dessa intervjuer bearbetas i analysen med stöd från en litteraturstudie och dokumentgranskning. Denna studie visar att social hållbarhet tolkas olika i branschen, det är därför viktigt att försöka skapa en mening och definiera begreppet. Att anpassa varje stadsbyggnadsprojekt efter det lokala behovet resulte-rar i konkreta lösningar. För byggherrarna handlar social hållbarhet ofta om miljön utanför huset, de offentliga rummen och hur de är samman-kopplade. Uppsala kommun har en tydlig vision för Rosendal men den behöver smalnas av. Att bostäderna blir för dyra är en faktor som riske-rar att åsidosätta den sociala hållbarheten. En tänkbar åtgärd för detta är att kommunen förtydligar hur utvärderingen av kriterierna i markanvis-ningen går till. Det krävs samarbeten mellan flera aktörer, politiska be-slut och ett helhetstänk för att ambitionen om ett socialt hållbart område ska uppnås. För att erhålla en bredare uppfattning om hur situationen i byggbranschen ser ut just nu bör vidare undersökningar med mer omfattande intervjustudier utföras.

Social hållbarhet är ett begrepp som står högt på agendan på såväl global som lokal nivå, och diskuteras idag som en självklar del i stadsutvecklingsprojekt. Dess kvalitativa karaktär medför svårigheter i att definiera och göra det mätbart, vilket ställer till med problem när det ska tillämpas. I en tid av skriande bostadsbrist har mark i storstäders perifera områden blivit eftertraktade att bygga på vilket skapar goda förutsättningar för kommuner att bedriva en aktiv markpolitik, och således ställa krav på marknaden. Kommuner har den formella makten över marktillgången medan det oftast är privata aktörer som bygger bostäderna. Syftet med den här studien är att analysera diskursen om social hållbarhet såsom den kommer till uttryck i praktiken, samt att få ökad förståelse för hur begreppet social hållbarhet tolkas av de aktörer som formulerar det. Studien vilar på en socialkonstruktionistisk ansats där utgångspunkten är att det inte finns några på förhand givna föreställningar, utan att dessa skapas i social interaktion mellan olika aktörer, där språket är med och formar dessa. Teorierna som ligger till grund för studien berör frågor om makt där diskursteori utgör en central del. För att besvara studiens syfte har diskursanalys, baserat på diskursteori, använts som metod. Det empiriska materialet består av olika dokument inom ett pilotprojekt för social hållbarhet i Stockholms stad, kallat Fokus Skärholmen, där ett jämförelseförfarande inför direktanvisning stått i fokus för analysen. Det framkomna resultatet har sedan jämförts mot tidigare diskurser, främst en akademisk diskurs, om hur social hållbarhet i stadsplanering har behandlats. Resultatet visar att det är sex element som tillsammans bygger upp förståelsen för social hållbarhet. Några av elementen kopplar an till sådant som traditionellt ryms inom byggaktörers ansvarsområde och handlar om byggande och planering, medan andra handlar om större komplexa samhällsfrågor som traditionellt ligger utanför byggaktörers ansvarsområden. Slutsatsen visar att staden bedriver en aktiv markpolitik i frågan om att verka för social hållbarhet. De ställer krav på byggaktörer att verka för att ta ett större samhällsansvar i projektet, än att enbart bygga bostäder, där byggaktörerna svarar upp mot stadens krav att vilja verka för det. Formuleringarna är dock vaga vilket riskerar att bli tomma ord, snarare än en praktisk vägledning, när implementeringen väl ska ske.