The construction business has a negative impact on the environment, where the biggest impact comes from construction of buildings, material production and transportation. It is inevitable for a city not to construct new buildings as it expands and develops new needs. However, it is not always necessary to demolish buildings with an outdated function, to build new ones. To maintain the identity of a city, it is important to preserve its historical character. This can be done by revitalising cultural historical valuable buildings and environments through adaptive reuse. The concept of adaptive reuse refers to the process of reusing a building for a new purpose rather than demolishing it. It gives new life to old buildings, offers them a chance to survive by changing their function and gives a greater understanding for future generations to relate with their history. Therefore, the aim of this study was to investigate how adaptive reuse of cultural historical values in the built environment can contribute to revitalisation of underutilised areas and create social and thriving places. To gain background knowledge to the subject, a literature review and document analysis was made. To investigate what factors contributes to success of a cultural historical project, a case study was done of the quarter of Artilleristallet in Gothenburg. Further, it is difficult to measure success through people’s perceptions and experiences of a place. Therefore, to help analyse and understand the case, a theoretical framework based on place theory was established. The framework was complemented by interviews and observations which helped lead to the results of the study. Two of the qualities that were found to contribute to the successfulness of Artilleristallet were preservation of its historical traits of character and its sense of place. Additionally, the businesses in the quarter complement and reinforce each other making it attractive and inviting for a wide range of people. Further, the preconditions found to be of importance for the successfulness of Artilleristallet were its cultural value and location. It was shown that having an extensive detailed development plan and good communication with and from the municipality was significant. Also, the close collaboration and communication between all actors involved in the project was shown to be important for the success. The qualities and preconditions found are all valuable but need the reinforcement of each other to create a social and thriving place. / Byggbranschen har en negativ påverkan på miljön, där den största påverkan kommer från uppförandet av byggnader, materialproduktionen och transporten. Det är oundvikligt för en stad att inte bygga nytt när den expanderar och utvecklar nya behov. Dock är det inte nödvändigt att riva byggnader med en utdaterad funktion för att bygga nya. För att bibehålla stadens identitet är det viktigt att bevara dess historiska karaktär. Detta kan göras genom vitalisering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer med hjälp av adaptive reuse. Begreppet adaptive reuse syftar till processen att återanvända en byggnad för en ny funktion istället för att riva den. Det ger nytt liv till gamla byggnader, erbjuder dem en chans att överleva genom att ändra deras funktion och ger en större förståelse för framtida generationer att relatera till deras historia. Därför är syftet med denna studie att undersöka hur adaptive reuse av kulturhistoriska värden i den byggda miljön kan bidra till vitalisering av outnyttjade områden och skapa sociala och blomstrande platser. För att erhålla bakgrundsinformation om ämnet, utförs en litteraturstudie och en dokumentanalys. För att undersöka vilka faktorer som bidrar till framgång i ett kulturhistoriskt projekt, utfördes en fallstudie i kvarteret Artilleristallet i Göteborg. Då det är svårt att mäta framgång genom människors upplevelser och erfarenheter, har ett ramverk tagits fram baserat på platsteori för att analysera och förstå fallet. Ramverket kompletterades med intervjuer och observationer vilket bidrog till studiens resultat. Två av kvaliteterna som bidrog till framgången av Artilleristallet var bevarandet av dess historiska karaktärsdrag och bevarandet av platskänslan. Dessutom kompletterar och förstärker kvarterets verksamheter varandra, vilket bidrar till att skapa en attraktiv och inbjudande miljö för olika typer av människor. Utöver dessa, identifierades även viktiga förutsättningar som bidrog till Artilleristallets framgång. Dessa var bland annat dess kulturella värde och placering. Att ha en utförlig detaljplan och god kommunikation med kommunen visade sig vara viktigt, samt ett nära samarbete mellan alla involverade aktörer i projektet. De identifierade kvaliteterna och förutsättningarna är alla viktiga men behöver samverka för att skapa en social och blomstrande plats.

The purpose of this study is to examine how Swedish inmates can utilize the right to vote during their time in prison. To fulfill the purpose, the study investigates how the Swedish Prison and Probation Service arrange elections in different prisons. Interviews with representatives of the Swedish Prison and Probation Service, as well as with a previous inmate, are conducted to show how the different prisons work with arranging elections and encouraging the prisoners to vote. The results are analyzed with a qualitative method. A theory of social inclusion and the right to vote as a positive right is used to analyze the data. The data shows that prisons work differently with arranging elections and most of the prison representatives thinks that there should be room for different approaches due to security level, clients and other conditions. The representatives of the prisons that participated in the study perceive the directions from the Swedish Prison and Probation Service differently which could imply a need for clearer information. The level of participation from the inmates differs, which could correlate to the efforts being done by the prison to encourage the inmates to vote. The conclusions that can be drawn from the study is that cooperation with other relevant actors is necessary to arrange elections where all inmates can participate, and that encouraging efforts from the prisons are needed to secure the inmates’ right to vote.

Litteraturundervisningen i svenska på gymnasiet är ett utmanande område för många svensklärare och inkludering kan upplevas vara svår. Syftet med studien är att undersöka hur några svensklärare i gymnasieskolan resonerar om inkludering i en pedagogisk miljö, samt hur lärarna resonerar angående hur de arbetar inkluderande i litteraturundervisningen, inom svenskämnet. Tidigare forskning om inkludering och inkluderande litteraturundervisning, samt styrdokument, ger en förförståelse som ligger till grund för intervjuerna med svensklärarna. Intervjuerna presenteras, analyseras och diskuteras i förhållande till forskning, styrdokument, teoretisk ram och studiens syfte och frågeställning. Mina slutsatser är att lärarna ser på inkludering ur ett rumsligt perspektiv där alla elever skall vara med i klassrummet och erbjudas anpassningar så att ingen pekas ut. Lärarna verkar se positivt på inkluderingstanken, men att par av lärarna ser även problem som kan uppstå om de inte har tillräckligt med lärare i och utanför klassrummet, och om de inte får relevant specialpedagogisk utbildning. När det gäller själva litteraturundervisningen arbetar lärarna utifrån att eleverna ska uppleva subjektiv relevans och delaktighet, att undervisningen ska fokusera på för eleven meningsfulla och intressanta teman och genrer, samt att undervisningen ska fokusera på multimodala presentationer för att motivera eleverna att närma sig litteraturen. Detta tillvägagångssätt kan ses som att lärarna går via social inkludering, inkludering som en bra miljö för alla elever och inkludering som gemenskap för att nå en litteraturdidaktisk inkludering.