The aims of this essay were to investigate whether it was possible to read out the social class of the parents in judgments from the District Court concerning 2Åò LVU, the law of special provisions due to care for children, and whether the results was considered legally secure or if the outcome was affected by the parents' social class. We chose to use a content analysis where we analyzed 25 court judgments with help of the concepts social class, discrimination and legal certainty. This meant that we worked on the basis of a deductive analysis method in order to be able to summarize and interpret our results. What emerged in our result was that the incidence of social class in the verdict was very small. What could have been decisive was whether the parents' professions had been clearly presented in the judgment, which they were in very few cases. Therefore, we chose not only to use the parent's work as a marker for social class but also added categories such as everyday life/ routines, violence, housing, the parents childhood/mental health and social network. However, these categories were not able to individually answer our question. Hence, we instead chose to make a comparison between the categories. What the result showed us was that people with an ethnicity, other than Swedish, tended to get forcible custody of their children due to child abuse more often than parents without another ethnicity than Swedish.

<p>The inherited education and the (un)free choice?</p><p>- A comparative survey between five different programs on University of Örebro</p><p>The aim with this paper has been to examine and to report for different sociocultural background factors (class property, the parents' level of education, the parents' income) importance for the choice of type of education and to see if there is any differences between different university courses with respect to class property. Our issues were following:</p><p>1. What/which sociocultural factors have had most importance for the choice of programs on universities?</p><p>2. How is the distribution between the different classes in the different university programs?</p><p>Our study is a comparative survey with the aim to detect possible connection patterns, differences and resemblances with respect to the students' social background. In our survey we have used questionnaires as a method for data collection. Our ambition has not been to give a comprehensive picture of what/which sociocultural factors that had most importance for the students' choices to begin to study on universities throughout Sweden. Therefore, we delimited us only to carrying out the survey at University of Örebro. Our population consists thus of a programme from each faculty on University of Örebro.</p><p>The empirical material from the questionnaire survey, has been presented with appropriate statistical methods, it has been analyzed and discussed with the aid of Bourdieus habitus theory.</p><p>In this survey we can among other things establish that it occurs certain differences between the different programs, which have been included in the study, among other things with respect to class property. We have also found other relevant connection among different variables.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att undersöka och redogöra för olika sociokulturella bakgrundsfaktorers (klasstillhörighet, föräldrarnas utbildningsnivå, föräldrarnas inkomst) betydelse för valet av typ av utbildning samt se om det finns skillnader mellan olika universitetsprogram med avseende på klasstillhörighet. Våra frågeställningar är följande:</p><p>1. Vilken/vilka sociokulturella faktorer har haft mest betydelse för valet av program/inriktning på universitet/högskolan?</p><p>2. Hur ser fördelningen av klasstillhörigheten mellan de olika programmen ut?</p><p>Vår studie är en komparativ surveyundersökning med syftet att upptäcka eventuella sambandsmönster, skillnader och likheter med avseende på studenternas sociala bakgrund. I vår undersökning har vi att använt oss av enkäter som en metod för datainsamling. Vår ambition har inte varit att ge en heltäckande bild av vilken/vilka sociokulturella faktorer som haft mest betydelse för studenternas val att börja studera att på högskola/universitet i hela Sverige. Därför avgränsade vi oss endast till att utföra undersökningen vid Örebro universitet. Vår population består således av ett program från varje fakultet på Örebro universitet.</p><p>Det empiriska materialet från enkätundersökningen, har presenterats med lämpliga statistiska metoder, har analyserats och diskuterats med hjälp av Bourdieus habitusteori.</p><p>I denna undersökning har vi bland annat kunnat konstatera att det förekommer vissa skillnader mellan de olika universitetsprogrammen, som har ingått i studien, bland annat med avseende på klasstillhörighet. Vi har även funnit en del andra relevanta samvariationer mellan olika variabler.</p>

The inherited education and the (un)free choice? - A comparative survey between five different programs on University of Örebro The aim with this paper has been to examine and to report for different sociocultural background factors (class property, the parents' level of education, the parents' income) importance for the choice of type of education and to see if there is any differences between different university courses with respect to class property. Our issues were following: 1. What/which sociocultural factors have had most importance for the choice of programs on universities? 2. How is the distribution between the different classes in the different university programs? Our study is a comparative survey with the aim to detect possible connection patterns, differences and resemblances with respect to the students' social background. In our survey we have used questionnaires as a method for data collection. Our ambition has not been to give a comprehensive picture of what/which sociocultural factors that had most importance for the students' choices to begin to study on universities throughout Sweden. Therefore, we delimited us only to carrying out the survey at University of Örebro. Our population consists thus of a programme from each faculty on University of Örebro. The empirical material from the questionnaire survey, has been presented with appropriate statistical methods, it has been analyzed and discussed with the aid of Bourdieus habitus theory. In this survey we can among other things establish that it occurs certain differences between the different programs, which have been included in the study, among other things with respect to class property. We have also found other relevant connection among different variables. / Syftet med denna uppsats är att undersöka och redogöra för olika sociokulturella bakgrundsfaktorers (klasstillhörighet, föräldrarnas utbildningsnivå, föräldrarnas inkomst) betydelse för valet av typ av utbildning samt se om det finns skillnader mellan olika universitetsprogram med avseende på klasstillhörighet. Våra frågeställningar är följande: 1. Vilken/vilka sociokulturella faktorer har haft mest betydelse för valet av program/inriktning på universitet/högskolan? 2. Hur ser fördelningen av klasstillhörigheten mellan de olika programmen ut? Vår studie är en komparativ surveyundersökning med syftet att upptäcka eventuella sambandsmönster, skillnader och likheter med avseende på studenternas sociala bakgrund. I vår undersökning har vi att använt oss av enkäter som en metod för datainsamling. Vår ambition har inte varit att ge en heltäckande bild av vilken/vilka sociokulturella faktorer som haft mest betydelse för studenternas val att börja studera att på högskola/universitet i hela Sverige. Därför avgränsade vi oss endast till att utföra undersökningen vid Örebro universitet. Vår population består således av ett program från varje fakultet på Örebro universitet. Det empiriska materialet från enkätundersökningen, har presenterats med lämpliga statistiska metoder, har analyserats och diskuterats med hjälp av Bourdieus habitusteori. I denna undersökning har vi bland annat kunnat konstatera att det förekommer vissa skillnader mellan de olika universitetsprogrammen, som har ingått i studien, bland annat med avseende på klasstillhörighet. Vi har även funnit en del andra relevanta samvariationer mellan olika variabler.

I den här uppsatsen undersöks hur hälsa påverkar sambandet mellan social bakgrund och utbildning. Att förstå hur delar av människors liv påverkas av deras ställning i samhället är endast en del av ledet i vetenskapens försök att förstå fenomen som reproduktionen av social klass. Andra delen i ledet är att undersöka hur dessa faktorer (som till exempel hälsa) själva hjälper till att förstärka reproduktionen. Angreppssättet kan bidra till en djupare förståelse för hur social klass påverkar och påverkas. Studien utgår från frågeställningen: Påverkar mäns psykiska och fysiska hälsa sambandet mellan deras sociala bakgrund och deras utbildningsnivå? Det empiriska material som används är delar ur Stockholm Birth Cohort, som bygger på såväl registerdata som surveyundersökningar. Materialet är baserat på personer som föddes 1953 och var mantalsskrivna i Stockholm den 1 november 1963. Urvalet omfattar 7305 individer och består endast av män. Vid analysen av resultaten presenteras deskriptiv information, en korrelationsmatris och en linjär regressionsanalys. I den senare av de tre studeras faderns inkomst, hälsa och den sociala klassens inverkan på utbildningsnivå och varandra. Resultaten i undersökningen visar att det finns ett starkt samband mellan social bakgrund och utbildningsnivå, vilket styrks av tidigare forskning. Förvånande är att resultaten som kopplas till hälsa går emot tidigare empiri. I denna studie återfinns ingen påverkan av hälsa på sambandet mellan social bakgrund och utbildningsnivå

Psykisk ohälsa är ett stort problem för individen bland annat eftersom det kan leda till sjukfrånvaro. Den psykiska ohälsan har även negativa konsekvenser på företagsnivå och samhällsnivå, på grund av de höga kostnaderna och den minskade produktionen på arbetsplatsen (Baumann, Muijen &amp; Gaebel, 2010). Preventiva åtgärder mot psykisk ohälsa är en framgångsrik metod (WHO, 2004) och en förebyggande åtgärd som är av betydelse för psykisk hälsa är fysisk aktivitet (Hellenius &amp; Kallings, 2010). Det finns flera studier som visar att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande (Stephens,1988; Camacho, Roberts, Lazarus, Kaplan &amp; Cohen, 1991). Dessa studier är dock baserade på internationellt material. Föreliggande studie undersöker detta samband på ett representativt urval av den svenska befolkningen. Studiens frågeställningar är därmed: Finns det ett samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande? Och Förklaras sambandet av andra faktorer som är betydelsefulla för psykiskt välbefinnande såsom social klass, kön, ålder och hälsobeteenden? Datamaterialet i studien utgörs av Levnadsnivåundersökningen från år 2000. Resultatet i studien är i linje med tidigare studier. Personer med högre fysisk aktivitet tenderar att ha ett bättre psykiskt välbefinnande. Sambandet förklaras inte av andra faktorer som är av betydelse för psykiskt välbefinnande. En förklaring till den fysiska aktivitetens påverkan på det psykiska välbefinnandet är av fysiologisk karaktär, där utsöndringen av endorfiner leder till bättre upplevd psykiskt välmående (Stephens, 1988). En viktig faktor till sambandet är att personer som motionerar tenderar att ha mer fritid och därmed upplever att de hinner ägna mer tid åt fysisk aktivitet. Utförande av en fysisk aktivitet brukar även innebära att personen för en stund kan glömma de problem som individen har. Detta samband förklaras inte av andra faktorer utan studien visar att sambandet gäller oberoende av social klass, kön, ålder och hälsobeteenden.

I dagens samhälle är påtagliga skillnader i hälsa mellan olika sociala klasser ett välkänt faktum. Eftersom arbetet har en central plats i individens liv, är arbetsvillkoren som är direkt kopplade till klass, viktiga för skillnader i hälsa mellan olika yrkesgrupper. Utöver dessa kan en rad andra faktorer som påverkar sambandet mellan klass och hälsa nämnas. Frågan som uppstår och kommer att behandlas i denna undersökning, med hjälp av en regressionsanalys, är hur mycket av sambandet mellan klass och hälsa som kan förklaras med hjälp av yrkesrelaterade faktorer, såsom krav, kontroll och stöd. Vidare är vi intresserade av den relativt outforskade variabeln sjuknärvaro, och om den kan ge någon implikation på vårt samband. Separata regressionsanalyser för respektive kön kommer att genomföras för att undersöka om sambandet mellan klass och hälsa skiljer sig mellan män och kvinnor. Denna undersökning utgår från LNU-datamaterialet (2000). Resultaten påvisar att det finns ett icke-linjärt samband mellan klass och hälsa. När de yrkesrelaterade variablerna läggs till, blir sambandet mellan klass och hälsa svagare, vilket innebär att krav, kontroll och stöd i arbetet minskar antalet dagar i sjukfrånvaro. När sjuknärvaro läggs till blir sambandet mellan klass och hälsa något svagare för mellantjänstemän, samtidigt som sambandet blir starkare för högre tjänstemän. Kvinnor anger högre sjukfrånvaro jämfört med män. De utvalda variablerna förklarar en relativt liten del av sambandet mellan klass och hälsa, vilket innebär att det finns andra faktorer än arbetsrelaterade villkor och sjuknärvaro som påverkar sambandet.

This thesis will illustrate how the issues of race and social class in Emily Brontë’s Wuthering Heights are main focuses for how Heathcliff is perceived and how they influence his actions. The importance lies in how both issues are main reasons for how Heathcliff is treated. He is not treated primarily because of his social class nor his race, but a mixture of both. The analysis will be done by analysing the text with a postcolonial theorization of imperialism. It will also include the study by Terry Eagleton Myths of Power: A Marxist study on Wuthering Heights and Maja-Lisa von Sneidern’s article “Wuthering Heights and the Liverpool Slave Trade”. Eagleton states that because of Heathcliff’s unknown origin he has no natural social or biological standing and it is these factors that lead to the conflicts in the novel. Eagleton bases his study on a Marxist and capitalistic perspective. He does not consider the racial aspect of Heathcliff’s situation as a main factor. By contrast, von Sneidern’s study focuses on Heathcliff’s undisputed racial otherness and states that the relationship between Catherine and Heathcliff is a mistress-bondsman one. In her analysis, Von Sneidern treats Heathcliff like a slave and only mentions the racial aspects of every situation and conflict in the novel. She does not consider social class as a main factor for the situations and conflicts. This thesis will show how and why both social class and race are important to consider when analysing this novel, with Eagleton’s and von Sneidern’s studies representing some of the studies that have been made on these issues.

Följande kunskapsöversikt innefattar forskning kopplat till förväntningar samt språkliga och sociala aspekter i relation till elevers prestationer inom de naturvetenskapliga ämnena med fokus på grundskolenivå. Översikten syftar till att sammanställa forskning inom valt problemområde. Texten har delats in i språkbruk, social klass, engagemang och maktperspektiv då vi värderat dessa som avgörande kopplat till betydelsen för den språkliga kunskapsutvecklingen i NO-undervisning. Frågeställningarna berör även lärarens förväntningar på elever samt vilken betydelse det kan ha för elevers prestationer. Metoden som applicerats är en systematisk datainsamling som består av vetenskapliga texter. Resultatet grundar sig i en analys av ett flertal vetenskapliga artiklar som berör ovan aspekter. Resultatet implicerar att det finns faktorer som inverkar på elevers prestationer och har en avgörande betydelse för den språkliga kunskapsutvecklingen. För lärarprofessionen är det viktigt att vara medveten om denna betydelse samt hur undervisningsinnehållet ska planeras och genomföras för att gynna elevers språkliga kunskapsinhämtning. Slutsatsen påvisar en komplexitet i förhållandet mellan förväntningar, språkliga och sociala aspekter och elevers prestationer. Trots problematiken detta för med sig tycks forskning peka på att om ämnesinnehållet arbetas på ett medvetet och stöttande vis, kommer det påverka elevernas prestationer på ett fördelaktigt vis.

Denna uppsats söker validera ett yrkesbaserat klasschemas förmåga att predicera skillnader iarbetsvillkor och utbildningskrav för anställda i Sverige enligt föreskrivna kriterier.Kriterierna för indelningen av klasschemat är baserade på begreppet arbetslogik – ettsamlingsnamn för olika arbetsvillkor, samt kompetenskrav. Uppsatsen undersöker huruvidapositioner i klasschemat kan särskiljas med hjälp av dessa kriterier med utgångspunkt i ettriksrepresentativt urval, 2010 års Levnadsnivåundersökningen. Fyra logistiskaregressionsmodeller används för att pröva riktningen och styrkan sambandet mellanklasschemat, och variabler relaterade till arbetsvillkor och kompetens, signifikanstester utgårfrån p-tester. Resultatet är i linje med de förväntade samband som beskrivs i litteraturen.Skillnader i auktoritetsrelationer och arbetsplatsens utformning enligt arbetslogik får stöd.Utbildningskrav utgör en signifikant skillnad mellan priviligierade och icke-priviligieradeyrken.

En likvärdig undervisning för samtliga elever är det som varje lärare ska ha för avsikt att eftersträva för att, på ett korrekt sätt, förhålla sig till skollagen (SFS 2010:800, 1 kap, 9§). Denna studie syftar till att undersöka hur F-3 lärare arbetar för att uppnå likvärdighet i No- undervisningen, samt om de framhåller specifika hinder för detta. Studien utgår från en tematisk innehållsanalys och datainsamlingen görs genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare. Genom att definiera olika teman utifrån de svar intervjuerna gav kunde vi se en struktur växa fram. Resultatet indikerar att det finns hinder för att kunna tillgodose eleverna en likvärdig No-undervisning samt ger exempel på hur lärare arbetar för att kompensera dessa. Lärarna lyfter hinder som; olikheter i språklig bakgrund, olikheter i social bakgrund, resurser samt didaktiska val. För att kompensera detta arbetar lärarna framförallt med elevaktiva lektioner, varierad undervisning, samarbetar kollegialt, gör diverse anpassningar och försöker inspirera eleverna till fortsatt lärande.