No description available.

Syfte med detta arbete är att studera yrkesstatusen hos personal som arbetar med människor med intellektuella funktionsnedsättningar på daglig verksamhet och bostäder med särskild service. Denna yrkesgrupp ingår i den offentliga sektorn, tillhör omsorgen, är kvinnodominerad och har ingen enhetlig utbildning och yrkesbeteckning. Personalomsättningen är stor och lönen är låg. Vår fråga är huruvida kraven på yrkeskompetens för denna yrkesgrupp som vi kallar för omsorgsassistenter har förändrats under de senaste tjugo åren och vilka hinder och möjligheter det finns för en utveckling till ett självständigt yrke. Vårt empiriska material består av olika skrifter om kompetenshöjning för omsorgspersonal som Socialstyrelsen publicerat, beskrivningar av utbildningar och vidareutbildningar, platsannonser från arbetsförmedlingen samt information från personer som har arbetat länge i ledande positioner inom handikappomsorgen. Våra teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktionism och som tolkningsmetod valde vi Faircloughs diskursanalys. Det framgår av forskning om professionalisering att det krävs vissa kriterier för att ett yrke ska kunna utvecklas till en profession. Vår målgrupp uppfyller inte dessa kriterier. Resultatet visar att yrket genom åren har blivit mer mångfacetterat och kvalificerat. Vår slutsats är att det finns både hinder och möjligheter för omsorgsassistenter på väg till en självständig yrkesgrupp. Som möjlighet till ett självständigt och utvecklat yrke ser vi strävan mot akademisering och professionalisering och en hög prioritering av utbildning. Den allt otydligare yrkesprofilen med breda kompetenskrav samt kvinnodominansen inom den undersökta yrkesgruppen kan däremot betraktas som hinder för utveckling till ett självständigt yrke.

Sammanfattning Arbetsmarknaden förändras hela tiden, vilket innebär en omställning för alla som har ett arbete och en sysselsättning. Det ställs högre krav på arbetstagarna vilket, medför ännu svårare förutsättningar för de som redan nu står utanför arbetsmarknaden. Vi har i denna studie valt att se på hur sociala arbetskooperativ kan fungera som alternativ sysselsättning. Vi har valt att titta på detta, tänkt för människor som har någon typ av psykisk nedsättning och utifrån deras behov. Vi har genom att titta på denna specifika grupps behov i arbetslivet, undersökt om dessa behov kan tillgodoses genom ett socialt brukarkooperativ. Detta för att få ökade kunskaper om sociala arbetskooperativs plats som en alternativ sysselsättning/arbete för människor med särskilda behov. Vi genomförde studien med hjälp av kvalitativa intervjuer med ovan nämnd målgrupp samt personal som arbetat med kooperativa verksamheter. Vårt resultat baseras dels på dessa intervjuer dels, på jämförelser med relevant insamlad data i form av tidigare studier och litteratur. Resultatet visar att respondenternas behov mycket väl kan tillgodoses i ett socialt brukarkooperativ. Vidare framgår av resultatet att det i stor utsträckning finns både ekonomiska och sociala vinster att utvinna genom dessa.

Denna uppsats är en diskursanalys över så kallade ”pappa-böcker”, böcker skrivna av män om att bli och vara pappa. Syftet är att studera vilket budskap dessa böcker förmedlar och hur männen framställer sitt faderskap. Syftet är även att studera hur budskapet förhåller sig till den sociala kontexten texterna befinner sig inom. Den sociala kontexten är skapad utifrån en litteraturstudie av tidigare forskning. Studiens teoretiska infallsvinklar har varit det socialkonstruktionistiska perspektivet i allmänhet och maskulinitetsteorier i synnerhet. Utifrån den kritiska diskursanalysen som metod har jag studerat fyra stycken böcker, innehållande tillsammans 16 stycken texter, skrivna av män. Ur dessa texter har jag kunnat utläsa att männens budskap om ett bra faderskap framställs som att vara närvarande, engagerade och delaktiga i sina barns liv genom en vardagsnärvaro. Det vill säga att dela på föräldraledighet, ta över hushållssysslor och skapa en egen relation till barnet utan moderns närvaro. Detta skapar diskursen om faderskapet med barnet i fokus, där diskursens nyckelord är här och nu, närvaro, engagemang och ansvar. Studien visar även att männen uppvisar en ny form av maskulinitet, en barn- och heminriktad maskulinitet, vilken innebär att männen i sitt faderskap även tar hand om hushållssysslorna och framställer sig positiva till förändrande könsroller. Detta skiljer sig från den barnorienterande maskuliniteten som ”plockar russinen ur kakan ” ur faderskapet och snarare befäster de traditionella könsrollerna.

Abstract: Syfte: Att beskriva hur kommunernas äldre- och handikappomsorg infört och använder sig av ICF. Metod: Semistrukturerade telefonintervjuer med representanter för åtta svenska kommuner. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom kvalitativ innehållsanalys, Resultat: Resultatet redovisas under två teman. Ett tema handlar om hur kommuner infört ICF i kommunernas äldre- och handikappomsorg, med kategorierna införande i journalstruktur och införande av tankemodell. Ett tema handlar om hur kommunerna använder ICF i kommunernas äldre- och handikappomsorg. Kategorierna under det temat är användning i journalstruktur, användning av tankemodell och problem och utvecklingsbehov.  Två olika typer av införande och användningssätt av ICF inom kommunernas äldre- och handikappomsorg framkom i studien. Införandet initieras ofta av medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) eller medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och startar vanligtvis i projektform för båda arbetssätten. Två av kommunerna använder sig mest av den första delen i den svenska versionen av ICF, som handlar om ICF:s tankemodell och sex komponenter, för att göra en brukarnära kartläggning och formulera beslutsunderlag. I de övriga sex kommunerna används ICF:s komponenter och klassifikationer som sökord i journalsystemens sökordsträd. Diskussion: Studien visar att delaktighet, friskperspektiv och helhetssyn inte är något som automatiskt följer med när ICF införs. Det framstår som om användningen kräver mer utbildning om, och mera bearbetning av ICF än vad kommunerna hade trott från början. Det framgår tydligt av studien att arbetsterapeuter har lättare att ta till sig tankesättet medan sjuksköterskor har betydligt svårare. Eftersom ICF är på stark frammarsch så behöver inslagen av ICF öka i alla vårdutbildningar.  Sökord: International Classification of Functioning, Disability and Health, Äldreomsorg, Arbetsterapi, Hälsa, Social omsorg

Sammanfattning Studiens syfte är att ge en bild av ungdomars egna erfarenheter och upplevelser av stress samt hur stressen hanteras i vardagen. Studien har en kvalitativ ansats där tre fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tolv ungdomar från gymnasiets sista årskurs utgör studiens empiriska underlag. Som teoretisk referensram används symbolisk interaktionism som med sitt fokus på social interaktion och aktivitet i nuet kan hjälpa oss att förstå vardagen. Utifrån aktuell stressforskning och studiens empiriska material används också krav-kontrollmodellen samt begreppet coping som tillämpade teorier. Resultatet visar att den vardagliga stressen är utbredd bland ungdomarna. Många lever ett hektiskt och inrutat liv och de har svårt att få tiden att räcka till. Ungdomarna menar att stress är en del av livet och att den i måttliga mängder kan upplevas som stimulans, men att stressen i vardagen oftast påverkar dem negativt. När ungdomarna själva berättar vilka faktorer i deras vardag som orsakar stress är det framför allt skolarbetet som nämns mest frekvent. Utöver skolarbetet är det oron för framtiden som stressar. Ungdomarna upplever en stor osäkerhet inför alla val och beslut som ska fattas och många menar att de inte känner sig förberedda för vuxenlivet. Ytterligare en stressfaktor är upplevelsen av krav och förväntningar. Ungdomarna har höga krav på sig själva, men de berättar också att föräldrarnas krav och förväntningar är en källa till stress. Fritiden är den tid då ungdomarna upplever minst stress, även om känslan av tidsbrist också kan infinna sig där. Det är den tid som ungdomarna oftast styr över själva och kan använda som de vill. För att hantera stressen i vardagen använder ungdomarna en mängd olika strategier. Det som framträder tydligast är att ungdomarna väljer att planera och prioritera för att få tillvaron att gå ihop. Men när stressen är påtaglig väljer några att tänka bort, stänga av eller göra något helt annat för en stund. Andra strategier som framkommer är att söka socialt stöd eller att resonera med sig själv för att finna lösningar på problem. Utifrån studiens resultat formuleras fyra punkter som är särskilt viktiga i arbetet med att stödja ungdomarna att själva mobilisera kraft mot stress. Dessa är; kunskap om stress, skapa tid för återhämtning, goda vuxenkontakter samt förberedelse för framtiden.

The purpose of this study was to study and analyze in order to increase understanding of how social-secretaries choices and assessments described in the hypothetical situations that relate to families receiving social assistance welfare. The main issues we searched answer to each Mainly, we sought to answer the following questions: What considerations are made regarding the child's best interests in the handling process relating to social assistance and in what way is a childperspective taken into account in decision justification. Problem formulation can be summarized in the variety of decision making on welfare and vulnerability of poor children. In our approach to collecting empiri we used out of vignette-studies and interviews. We interviewed seven social secretaries from a social welfare unit. For our help in the analysis of the collected material, we have made use of Michael Lipskys streetlevel bureaucracy. The conclusion we came to was that the social secretaries agreed that there is disagreement how a child perspective is taken into account but all agree that the child's perspective must be addressed in some form in the management of social welfare.

<p><p>The purpose of this study was to study and analyze in order to increase understanding of how social-secretaries choices and assessments described in the hypothetical situations that relate to families receiving social assistance welfare. The main issues we searched answer to each Mainly, we sought to answer the following questions: What considerations are made regarding the child's best interests in the handling process relating to social assistance and in what way is a childperspective taken into account in decision justification. Problem formulation can be summarized in the variety of decision making on welfare and vulnerability of poor children. In our approach to collecting empiri we used out of vignette-studies and interviews. We interviewed seven social secretaries from a social welfare unit. For our help in the analysis of the collected material, we have made use of Michael Lipskys streetlevel bureaucracy. The conclusion we came to was that the social secretaries agreed that there is disagreement how a child perspective is taken into account but all agree that the child's perspective must be addressed in some form in the management of social welfare.</p></p>

The intention of our study was to examine differences in experiences between elderly women and men from the home–help service. It’s a qualitative study based on interviews and data collection. Five categories are presented in the result of the study. The categories are based on interviews with three elderly women and three elderly men who all have home–help service. In our study focus have been put into gender in aspect of man as normality in society, the contract between gender and aspects of power between genders at home. The result of the study indicate that the contract between gender is strongly socialized among the respondents and constitute a big part of their identity. The study show that women experience of home–help service are significantly different from men. They feel a larger dependence in connection of home – help service, but at the same time they also feel relief to be released from some of the work at home. In connection with home – help service women change their social position as a affect of the help, women go from caregivers to caretakers. Men have always been care takers, possibly now the care giver have changed shape. / Syftet med studien är att undersöka skillnader i äldre kvinnors och mäns upplevelser och erfarenheter i samband med kommunal hemtjänst. Undersökningen är en kvalitativ studie och som datainsamlingsinstrument har intervjuer använts. I resultatet redovisas fem teman som framkom genom intervjuer med sex äldre personer, fördelat på tre kvinnor och tre män, som alla har hemtjänst. Dessa teman har analyserats utifrån ett genusperspektiv med fokus på teorier om mannen som norm, genuskontraktet och maktaspekter av genus i hemmet. Resultatet visar att genuskontraktets uppdelning av kvinnogöra och mansgöra är starkt socialiserat hos respondenterna och utgör en stor och avgörande del av deras identitet. I studien tycker vi oss se att kvinnors upplevelser och erfarenheter av hemtjänsten är betydligt mer omvälvande än männens. Till skillnad från männen upplever kvinnorna ett större beroende av hemtjänsten i kombination med en lättnad att befrias från vissa hushållssysslor. I och med hjälpen från hemtjänsten förändras kvinnans sociala position från omsorgsgivare till omsorgstagare vilket hon upplever som både en påfrestning och en befrielse. Detta till skillnad från mannens vars sociala position inte förändras som en effekt av hjälpen. Han är fortsatt omsorgstagare – möjligen har omsorgsgivaren bytt skepnad.

Brister i äldreomsorgen och vanvård av omsorgstagare är idag ett hett ämne som dagligen diskuteras i samhället. Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur arbetsledning och omsorgsgivare upplever användandet av de verktyg och riktlinjer äldreomsorgsorganisationen har att följa inom äldreomsorgsorganisationen, för att möjliggöra omsorgskvalitet för omsorgstagare. Studien har genomförts med en metodtriangulering med både kvantitativ och kvalitativ ansats i en medelstor kommun i Sverige. Vi har i kombination med organisationsteori med inriktning på social struktur valt att utgå från det salutogena perspektivet och helhetssynen om människans omsorgsbehov. Resultatet visar på flertalet brister och förbättringsområden. Från omsorgsgivarnas sida visar resultatet att de inte får gehör från ledningen gällande kvalitetsförbättringar samt saknar visst stöd från ledningen för äldreomsorgsarbetet. Omsorgsgivarna visar positiva resultat i kännedomen om äldreomsorgsorganisationens mål samt om sin egen uppdragsbeskrivning. Från ledningens sida framkommer att organisationen är under ett fortlöpande förbättringsarbete och att det finns en medvetenhet gällande organisationens brister. De brister som tydligast framträder är frånvaron av det salutogena förhållningssättet samt bristande tillgång till utbildade omsorgsgivare. Slutsatsen är att inom organisationer som handskas med människor krävs att det hela tiden finns en strävan efter ökat samarbete inom organisationsnivåerna och en medvetenhet inom kommunikationen för att säkerställa en god kvalitet, med omsorgstagaren i fokus. / Deficiencies in elderly and neglect of care are currently a hot topic that is discussed daily in society. The purpose of this study is to examine and analyze how management and caregivers experience the use of the tools and guidelines that elderly care organization has to follow to enable quality care to care recipients. The study was conducted with a triangulation of both quantitative and qualitative approach in a medium-sized municipality in Sweden. We have chosen to combined organizational theory with focus on social structure with the use of the salutogenic perspective and comprehensive view of the human care needs. The results show the majority of gaps and areas for improvement. From caregivers point of view the result shows that they do not get response from management regarding quality improvement and less support from management for the elderly work. Caregivers show positive results in awareness of elder care organization's objectives and on their own mission statement. From the management side, it appears that the organization is under continuous improvement and that there is an awareness of the organization shortcomings. The shortcoming that clearly emerges is the absence of the salutogenic approach and lack of access to educated caregivers. The conclusion is that in organizations that deal with people requires that there is always a desire for increased cooperation within the organization levels and an awareness of communication to ensure a good quality, with the care taker in focus.