Frågor som rör missbruk och missbrukare är omdebatterade i samhället. Ofta sker debatten i kombination med de ekonomiska aspekterna. Missbrukare som grupp är tärande för samhället och ofta hörs åsikter om hur problemen bäst kan lösas. Vår intention med undersökningen är att belysa problemet med ett inifrånperspektiv för att på det sättet utveckla en annars ganska ensidig debatt. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med personer som själva varit drogmissbrukare. Vi har valt att undersöka tiden efter brytpunkten och har varken intresserat oss för deras aktiva missbruk eller hur och varför de bröt med drogerna. Studiens syfte är att undersöka vad som gör det möjligt att behålla en drogfrihet. Detta har vi belyst utifrån frågeställningarna: "Vad anser personer med egen erfarenhet av drogmissbruk att de behövt för hjälp för att hålla sig drogfria", samt "vilka faktorer tycker tidigare drogmissbrukare har bidragit till att de kunnat behålla drogfriheten?" Vi har valt att analysera vår empiri utifrån de teoretiska begreppen förändring, nätverk och identitet. Resultatet visar att denna grupp har stora behov som samhället och det sociala skyddssystemet behöver uppmärksamma. Det sociala nätverk som omger personen är en faktor som fyller en betydande funktion, liksom en fungerande sysselsättning som ger personen förutsättningar att utvecklas på flera plan. Personerna behöver till detta också förståelse och stöd i olika former och de behöver framför allt gott om tid att genomföra sin omfattande förändring i sin egen takt. Nyckelord: Förändring, Nätverk, Sysselsättning, Identitet, Drogfrihet, Behov / Issues related to drug abuse and drug abusers are debated in society. Often the debate is done in combination with economic aspects. Addicts as a group is debilitating to society and often hear opinions on how best to resolve. Our intention with the survey is to illustrate the problem with an inside perspective on the development of an otherwise fairly one-sided debate. The survey is based on interviews with people who themselves were drug addicts. We chose to investigate the post-break point and have no interest in us for their active addiction or how and why they broke away from drugs. The purpose of this study is to examine what makes it possible to maintain a drug-free. This has been highlighted on the basis of questions: "What do people with personal experience of drug abuse that they needed help to stay drug-free", and "what factors like former drug addicts have contributed to those able to maintain drug-free?" We have chosen to analyze our empirical data by the theoretical concepts of change, network and identity. The result shows that this group has great needs that need attention by society and the social protection system. The social network surrounding the person is a factor that plays a significant function, as well as a functional activity that gives the person the opportunity to develop on several levels. Those people also need understanding and support in various forms and they need above all plenty of time to implement its comprehensive change at their own pace. Keyword: Change, Network, Employment, Identity, Drug-free, Needs

Björn Alm Specialundervisning som hjälp för att uppnå målen Remedial teaching as a help reaching the goals Abstract Syftet med undersökningen var att beskriva några elevers upplevelser och syn på specialundervisning och den hjälp de får för att uppnå kunskapsmål och värdegrundsmål; dels att sätta elevernas upplevelser i förhållande till ett par specialpedagogers erfarenhet/syn på undervisning i mindre grupp. Andra intressanta aspekter var att ha styrdokumenten/genus/etnicitet i åtanke som eventuella påverkande-faktorer. Vilken klassifikation och inramning har osynlig/synlig pedagogik och kan man se en förhållningssätt i förhållande till vetenskapsteoretiska utgångspunkter. Förhållningssätten har ju betydelse för vilken genomslagskraft specialundervisning har som problemlösare i dagens skola. Elevernas socialisationsprocesser och pedagogiska möten kan leda till olika beroendeförhållanden i skolan som nätverk men även då det gäller deras övriga existensbetingelser. Ett urval av observationer,elevintervjuer och lärarintervjuer har gjorts. Informationsmängden och dess kvalitet är viktig, för att eventuella lösningar till problemet ska uppdagas. En annan viktig faktor är tillvägagångssättet för att uppnå en hög validiteten/kvaliteten av undersökningen. Bourdieus begrepp innebär att inte se eleverna som enkla bärare av sociala klasstrukturer (reproduktion) utan istället se till totalbilden och summan av elevens alla egenskaper, erfarenheter och förutsättningar. Studien avslutas med en diskussion av resultaten och varför det ser ut som det gör. Vad kan orsakerna vara och varför är två viktiga aspekter. Objektiv och subjektiv bedömning av reproduktionsfaktorer och handlingsstrategier som har inflytande på resultatet tydliggörs.

Detta är en studie om diakonin i Sverige. Syftet med denna studie är att söka svar på vad diakoni är. Vilka diakonernas arbetsuppgifter är? Vilka positiva och negativa sidor som detta ämbete för med sig? Samt vilken roll och betydelse de har i och för samhället. Dessutom tar jag reda på om det är ett arbete som ses som ett kall. Jag utgår ifrån litteratur där diakoner själva nedskriver vad diakoni innebär. Vidare har jag arbetat med intervjuer och en undersökning. Två diakoner har fått ge sina synvinklar av detta arbetsområde som vanligtvis är kvinnodominerat. Lotta Säfström, chef för det diakonala arbetet vid Stora Sköndals-institutet har i en intervju gett sin syn på diakoni. Vidare har jag gjort en undersökning i en grupp som får representera allmänheten. Denna undersökning ska ge en bild av den allmänna kännedomen om vad diakoni handlar om. För att få ett grepp om vilka områden diakonin omfattar tar jag därför tidigt upp en del diakonala begrepp. Undersökningen av den allmänna kännedomen om diakoni följs av en kortare historik och därefter följer jag diakonin framåt i tiden. Därefter redovisas intervjuerna med högst aktuell fakta om dagens diakonala arbete och diakonernas situation. Att diakoni kan vara så enkelt och också pågår kontinuerligt runt och mitt ibland oss i vårt samhälle, är ett av studiens konstateranden. Utifrån en kristen syn handlar diakonerna för att hjälpa och bistå sina medmänniskor med utgångspunkt i dessas behov. Därmed ges förklaringen till att diakonernas arbete är under förändring i takt med de behov som uppstår hos medmänniskorna, till vilka vi alla räknas. Det visar sig också vara så att diakonin får ta vid när samhällets resurser inte räcker till. Genom undersökningen och intervjuerna visar det sig att den allmänna kännedomen rörande diakoni är mycket liten. En avslutning med diskussion och sammanfattning avrundar studien. Som läsare av denna studie ska man som okunnig på detta område få en klar och berättande bild, vilket bör ge en grundläggande inblick i det diakonala arbetet i vårt land.

<p>Björn Alm</p><p>Specialundervisning som hjälp för att uppnå målen</p><p>Remedial teaching as a help reaching the goals</p><p>Abstract</p><p>Syftet med undersökningen var att beskriva några elevers upplevelser och syn på specialundervisning och den hjälp de får för att uppnå kunskapsmål och värdegrundsmål; dels att sätta elevernas upplevelser i förhållande till ett par specialpedagogers erfarenhet/syn på undervisning i mindre grupp. Andra intressanta aspekter var att ha styrdokumenten/genus/etnicitet i åtanke som eventuella påverkande-faktorer. Vilken klassifikation och inramning har osynlig/synlig pedagogik och kan man se en förhållningssätt i förhållande till vetenskapsteoretiska utgångspunkter. Förhållningssätten har ju betydelse för vilken genomslagskraft specialundervisning har som problemlösare i dagens skola.</p><p>Elevernas socialisationsprocesser och pedagogiska möten kan leda till olika beroendeförhållanden i skolan som nätverk men även då det gäller deras övriga existensbetingelser. Ett urval av observationer,elevintervjuer och lärarintervjuer har gjorts. Informationsmängden och dess kvalitet är viktig, för att eventuella lösningar till problemet ska uppdagas. En annan viktig faktor är tillvägagångssättet för att uppnå en hög validiteten/kvaliteten av undersökningen.</p><p>Bourdieus begrepp innebär att inte se eleverna som enkla bärare av sociala klasstrukturer (reproduktion) utan istället se till totalbilden och summan av elevens alla egenskaper, erfarenheter och förutsättningar. Studien avslutas med en diskussion av resultaten och varför det ser ut som det gör. Vad kan orsakerna vara och varför är två viktiga aspekter. Objektiv och subjektiv bedömning av reproduktionsfaktorer och handlingsstrategier som har inflytande på resultatet tydliggörs.</p>

The aim of this study was to comprehend and explain the idea and function of Case Management and its diffusion in Swedish municipalities. More specifically its aim was to investigate factors for the diffusion of Case Management and its differences to similar professional roles. The study was based on interviews with four managers at various levels and two case managers representing two municipalities in Sweden. Five themes were identified that were especially interesting when discussing the function of Case Management, its differences to similar professional roles and its diffusion in Swedish municipalities. The themes were: shortcomings in the welfare system, the functions of Case Management, differences to similar professional roles, descriptions of Case Management and factors for the diffusion. The analysis was based on organizational institutionalism and translation, as well as previous research on Case Management and the diffusion of ideas. As a conclusion Case Management was described as a revolutionizing method that would import evidence based social work in the organization. That, and the obvious effort to adapt and integrate Case Management in the institutionalized metods and values of Swedish welfare organizations were factors for the diffusion. Case Management also turned out to be a similar method to the already established profession personligt ombud, wherefor Case Management can be seen as a relaunch of personligt ombud.

<p>Syftet med studien var att undersöka ungdomars uttryckta attityder gentemot alkoholrelaterade handlingar samt att ta reda på hur de upplever den subjektiva normen från föräldrarna. Frågeställningarna var: Vilken attityd uttrycker ungdomen gentemot alkoholrelaterade handlingar? Hur uppfattar ungdomen den subjektiva normen från föräldrar och vänner när det gäller alkoholrelaterade handlingar? Finns det något samband mellan ungdomens uttryckta attityd gentemot alkoholrelaterade handlingar och upplevelsen av föräldrarnas attityd gentemot alkoholrelaterade handlingar? Hur skiljer sig de uttryckta attityderna åt mellan ungdomarna beroende på kulturell bakgrund och kön? Den kvantitativa utgångspunkten valdes för studien och Theory of Planned Behaviour användes som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att respondenterna uttrycker främst negativa attityder gentemot alkoholrelaterade handlingar. Respondenterna upplever en negativ subjektiv norm från föräldrarna. Resultatet visade inga större könspecifika skillnader, dock framkom det skillnader beroende på kulturell bakgrund. Studien visade att både föräldrars och vänners attityder har inflytande över ungdomar samt över hur de formar sina attityder.</p>

<p>Ämnet för denna uppsats är tillsynen av enskilda hvb-hem</p><p>för minderåriga. Syftet är att titta närmare på hur denna tillsyn egentligen fungerar i tre valda län – Örebro, Halland och Skåne. Uppsatsens huvudfråga handlar om hur tillsynen går till, om riktlinjer finns samt om dessa efterföljs. Uppsatsen har en explorativ ansats och information</p><p>har sökts främst genom e-post-kontakt med olika instanser men också via Internet och litteratur.</p><p>Det har visat sig att tillsynen oftast följer framtagna riktlinjer i någon form, att den sker via föranmälda besök på hvb-hemmen där tillsynsmännen tittar på dokumentation, rutiner,</p><p>personal samt behandlingsarbetet. Tillsynen fyller den funktion den avser, däremot är funktionen bristfällig. Det har också framkommit att klienten inte är huvudpersonen för</p><p>tillsynen. Ett vårddygn kostar från 1500 kronor och uppåt. Gällande vårdutfallet råder stor förvirring och de flesta har ej svarat utifrån sina åsikter. Vår slutsats är att tillsynen inte</p><p>fungerar som den borde då det mest väsentliga – vårdutfallet – inte utvärderas. Bra riktlinjer finns, men dessa följs inte fullt ut. Dessutom följer inte alla samma riktlinjer, vilket är väldigt underligt då det handlar om samma slags vård inom samma åldersgrupp.</p> / <p>The subject for this essay is the inspection of privately owned homes for treatment or living for minors. The purpose is to look closer at how this inspection works in three different counties – Örebro, Halland and Skåne. The main questions at issue are how the inspection is executed, if there are guidelines and if they are used. This essay has an explorative theme and the information has been searched foremost through email-contacts with the different authorities but also through the internet and in litterature.</p><p>We have learned that the inspection most often follow guidelines of some sort, that the inspection is pre-announced and that the inspectors foremost looks at documentation, routines, staff and how the treatment is carried out. The inspections do what is intended, but we feel that the intention is insufficient. We have also found that the client is not the focus of the inspection, at least not the primary one. The cost for treatment starts at 1500 krona per day and night, but is often higher. Concerning what the county administrative board and the local authorities think about the result of treatment, we have found that they do not really know what the result is and they do not answer what they personally think. Our conclusions are that the inspection does not work the way it ought to since the most important thing – the result of treatment – has not been evaluated enough. Good guidelines exists but are not used sufficiently. Also, not all use the same guidelines which we find strange since it all concerns the same kind of treatment.</p>

<p>Syftet med studien är att få en djupare inblick i hur en kvinna kan påverkas som barn men även som vuxen av att växa upp i en familj där den ena föräldern är alkoholmissbrukare. Intresseområdet är att studera uppväxtförhållanden samt hur dessa påverkar individen psykiskt, fysiskt och socialt. Då tidigare forskning i huvudsak fokuserar på hur pojkar och män påverkas av att växa upp i familjer där en förälder missbrukar alkohol, inriktar sig denna studie på kvinnor. För att få en djupare inblick i problemområdet valdes en kvalitativ metod där fyra kvinnor intervjuades. I studien framkommer flera likheter mellan kvinnorna, exempelvis funktioner inom familjesystemet, så som lojalitet, samt de roller som kvinnorna antog. Studien redovisar även vissa skillnader och det visar sig att faktorer som påverkar dessa olikheter bland annat är den missbrukande förälderns kön samt närvaron av andra viktiga vuxna. Uppväxten har påverkat kvinnorna i vuxen ålder på flera sätt, exempelvis har alla, eller har haft, svårt att känna tillit samt flera har haft problematiska förhållanden till män.</p> / <p>The purpose of this study is to obtain a deeper insight regarding how a woman can be affected as a child but also as an adult by growing up in a family where one of the parents is an alcohol abuser. The field of interest is to study the childhood environment and its influence on the individual in psychological terms as well as physically and socially. Since earlier research has mainly focused on how boys and men are influenced by growing up in families where one parent is an alcoholic, this study concentrates on women. Aiming to get a deeper insight into the problem area, a qualitative method was chosen, including in-depth interviews with four women. The study reveals several similarities between the four women, including similar functions in the family system, such as loyalty, and which roles the women assumed. The study also suggests certain differences between the women and the families and it is shown that some of the factors influencing these differences are the sex of the alcohol abusing parent and the presence of other adults. Growing up in a family where one parent was an alcoholic has affected the adult women in several ways, for instance has everyone, or had, problems regarding trust and several had problematic relationships with men.</p>

<p>Seniorboende är en ny boendeform för äldre, från 55 år och uppåt. Vilka faktorer går att urskilja i offentliga debatten när det gäller tillkomsten av dessa boende? Varför flyttar människor dit och hur upplevs boendet? En stor förändring för äldre var när kvarboendeprincipen hade sitt intåg i Sverige under 1950- talet. Denna innebar att människor inte längre kunde tvingas flytta ifrån sina hem när de blev gamla och sjuka. Under våra verksamma år inom äldreomsorgen har vi sett ytterligare en stor förändring i form av ädelreformens införande år 1992. Ett ökat ansvar lades på kommunerna och i och med detta avvecklades ålderdomshemmen för att lämna plats för särskilda boenden. Dessa två stora förändringar har haft betydelse för hur man ser på den åldrande människan och boendet på äldre dar. Samhället har förändrats från att vara kollektivt inriktat till att idag vara allt mer inriktat mot individualismen. Dagens äldre har andra krav och förväntningar på boendet därför har tanken om seniorboende vuxit fram. Denna boendeform är en vanlig hyresrätt men utformningen är annorlunda med tanke på att de ska kunna bo kvar vid ökat hjälpbehov. När man uppför dessa boende bygger man ofta med central placering i samhället. En viktig faktor i byggandet är en gemensam lokal för att de boende ska ha möjlighet till gemenskap. Man utgår ifrån att boendet ska kännas tryggt och tillgängligt för de som bor där. Seniorboende kan vara en viktig faktor för äldre där svaga band kan utvecklas, då mångas sociala nätverk har utarmats, vid till exempel förändrade familjebildningar.</p> / <p>Senior housing is new living residents for elderly people, from 55 year and up. What factors can we see in official documents for the establishment of senior housing? Why do the people move to these living residence and how is the living there? One big changing for the elderly people was when the “kvarboendeprincip” started in Sweden under the 1950 century. That means that people not longer had to move from their home when they become older and ill. During the time we have worked in geriatric care have we seen a large changing in shape of the “ädelreform” which came 1992. A larger responsibility was giving to the municipality and they started to phase out the old people´s home and started with “särskilda boenden” instead. These two big reformatories have had importance for the sight of the human being and her living residence. The society has gone from position of collectivism to a more individualistic society nowadays. Today have the elderly person more demands and expectations on their living form and that’s why the thought of senior hosing has grown. This form of living residence is an ordinary renting apartment but the shape are different and the thought are that they could live there if they become in need of more help in the home. When they started to build these senior housing they often build them central in the society. One important factor for the buildings is that they have a joint local for they who live there should have a feeling of solidarity. They assume from that the living residence shall feel securely and easy of access for them who lives there. Senior housing can be an important factor for elderly people there week ties can be developed, when the social networks has been changed, by for example changed family situations</p>

<p>The purpose of the essay is to examine Gay, Lesbian and Bisexual person’s experiences of the Social Services treatment. Our question is: How do Gay, Lesbian and Bisexual person’s experience the treatment in a relief seeking situation at Social Services? We have a social constructive point of view. Our theoretical foundation is heteronormativity, heterosexism, homophobia, coming out/disclosure, intersectionality, master suppression techniques and we discuss Social Services as a system. We used a qualitative research method and have done five semi-structured interviews, with three men and two women aged 17- 31 years. The empirical material has been analysed by using IPA (Interpretative Phenomenological Analysis) model, where we used the interviewees own words through which we composed three major themes; Starting point in the meeting with Social Services, Sexual orientation and the treatment of the Social Service. What kind of contact our interviewees had with the Social Services and how they perceive their sexual orientation and their experiences of how it is to be gay, lesbian or bisexual is of relevance in their contact with the Social Services. It will affect their ability to act and to what extent they will feel able to be open about their sexuality. Our interviewees tell of a treatment by the Social Services which in various ways makes their sexual orientation invisible, ridicules or puts blame and shame on them. We also have a few examples of neutral treatment from the Social Services concerning sexual orientation. In the essay we have divided the care relationship into a systematic level and a personal level. Our interpretation is that Social Services on a systematic level have a heteronormative culture in the organization. This leads to a heterosexistic treatment. The personal level gives the individual social worker a certain amount of flexibility and sometimes it leads to a homophobic treatment but it can also lead to a treatment that makes it possible to break with the heteronorm. We seek a Social Services that actively works towards breaking down the heteronormativity inside the organization.</p>