Syftet med vår studie är att öka förståelsen för de framtidsplaner och funderingar som ungdomar i gymnasiesärskolan har vad det gäller fritid, boende och arbete. Empowermentperspektivet har utgjort en teoretisk utgångspunkt för studien och hermeneutiken har inspirerat oss i analysen. Kvalitativ metod har använts i undersökningen och intervjuer genomfördes med ungdomar med lindrig/måttlig utvecklingsstörning. Resultatet visar att undersökningsgruppen i stor utsträckning har likartade tankar som ungdomar i allmänhet. Resultatet delades i fyra områden: Fritid, boende, arbete och självbestämmande. Särskoleungdomarnas tankar om självbestämmande visar på ett stort intresse för möjligheten att kunna påverka sin nuvarande och framtida livssituation. De fritidsaktiviteter som intervjupersonerna har i dag är många och av varierande slag, men oftast anpassade för denna målgrupp. Ett eget boende i framtiden är något som våra intervjupersoner ser fram emot, men önskan av boendealternativ verkar i stor utsträckning vara påverkad av föräldrarnas åsikter. Vad det gäller önskan om kommande arbete och sysselsättning är drömmarna mycket varierande. Yrkesvalet är ofta inspirerat av det arbete som ungdomarna provat på under sin praktik i gymnasiesärskolan, eller av föräldrarnas yrke.

Denna C-uppsats i social omsorg är en kvalitativ litteraturstudie som baseras på teorierna om ledarskap, ledarstilar och förändringar i organisationer inom social omsorgsverksamhet. Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om organisationsförändringar inom social omsorgsverksamhet och att öka förståelsen för valet av olika ledarskapsstilar vid organisationsförändringar inom social omsorgsverksamhet. Resultatet som författaren till studien presenterar är att chefer/ledare inom social omsorgsverksamhet ständigt möter nya förändringar. Detta beror dels på samhällsutvecklingen och synen på funktionshindrade, dels på att chefer inom social omsorgsverksamhet stöter på nya situationer och problem inom sitt yrke som ledare. För chefer/ledaren innebär detta att han eller hon måste anpassa sin ledarskapsstil till den specifika situationen eller till det problem som ledaren kan hamna i.

Syftet med denna C-uppsats är att söka förståelse kring hur personalen inom socialpsykiatrin i Eskilstuna kommun, interagerar och bemöter psykiskt funktionshindrade. Empirisk data har samlats in med hjälp av fokusgruppsintervjuer med personal som är verksam inom socialpsykiatrin. Intervjuerna är halvstrukturerade till sin karaktär, då de dels är fördefinierade av oss författare men också tematiserade. Detta ger utrymme för respondenterna att berätta om sina upplevelser kring interaktionen och bemötandet. Vi har i denna studie använt oss av symbolisk interaktionism som teori, för att ytterligare kunna förstå och fördjupa oss i det material som fokusgruppsintervjuerna resulterat i. Symbolisk interaktionism betonar människan som en social varelse, som ständigt befinner sig i interaktion med andra, och att detta påverkar hur vi ser på vår vardag och formar och omformar den men också hur vi ser på oss själva. En människa agerar utifrån vad en annan människa gör och genom detta påverkar vi varandra hela tiden. Tidigare forskning pekar på att bemötandet och interaktionen till stor del styrs av våra attityder och de kunskaper vi har kring ett visst ämne. Vilken grundsyn vi har på människan påverkar också till en viss grad, bemötandet och interaktionen. I vår studie framkommer att personalgruppen och dennes värdegrund och kultur i stor utsträckning påverkar bemötandet. Det framkommer också att bemötande och interaktion är ett professionellt förhållningssätt i arbetsgruppen och att dessa begrepp är centrala verktyg i arbetet med psykisk funktionshindrade.

Syftet med undersökningen är att beskriva och öka insikten om enhetschefernas dubbla roll och deras arbetssituation då det gäller tillämpningen av arbetsmiljölagen och socialtjänstlagen och hur de hanterar denna dubbla roll. De forskningsfrågor som vi har sökt svar till är: • Vad styr och vad består enhetschefernas arbete av? • Hur ser enhetscheferna på sin dubbla roll gentemot arbetsmiljölagen och socialtjänstlagen? • Hur hanterar enhetscheferna motsättningar mellan arbetsmiljölagen och socialtjänstlagen? Studien är en kvalitativ intervjustudie där sex enhetschefer inom äldreomsorgen har intervjuats. Analysen har skett genom kodning som gav de kategorier och teman som resultatet redovisas under. Resultatet visar på att socialtjänstlagen och arbetsmiljölagen styr enhetschefernas arbete och att lagarna genomsyrar hela verksamheten då de används som ett medel och redskap för att nå en lösning på motsättningar. Hanteringen av socialtjänstlagen och arbetsmiljölagen ses av enhetscheferna och organisationen som en självklar del i arbetet och de upplever överlag inte hanteringen som ett problem. De svårigheter som uppkommer är i den gråzon som finns mellan olika lagar och dessa svårigheter har de ansvaret för att lösa. Resultatet visar tydligt på att enhetscheferna är fokuserade på HUR de ska genomföra uppdraget och lösa svårigheterna och inte på VAD de ska göra. Motsättningar löses genom ett samarbete mellan berörda parter och det är enhetscheferna som har den samordnande rollen. Socialtjänstlagen och arbetsmiljölagen ses som två jämbördiga lagar men socialtjänstlagen prioriteras i tillämpningen eftersom brukaren måste få sina behov tillgodosedda. / The purpose of this research is to describe and gain a deeper insight in the dual role of the unit managers and their practical work situations in terms of applying and managing the work environment act as well as the social services act and possible oppositions between the two. The following research questions have been formulated for the subject: • Which are the tasks and responsibilities of the unit managers and which factors determine these? • What is the opinion of the unit managers, in terms of their dual role, towards the work environment act as well as the social services act? • How is the opposition in the work environment act and the social services act dealt with by the unit managers? The research is of qualitative nature based on an interview study in which six unit managers within the geriatric care participated. In order to analyze the outcome a coding system was used, which resulted in the different categories and themes under which the outcome is presented. The outcome of the research indicates that the work environment act and the social services act are the base for the work of the unit managers, the laws permeate the whole unit as they are used as tools in order to reach solutions to oppositions. The unit managers consider the management of the two acts as a natural task in their work and they do not, in general, perceive the management of the acts as problematic. The possible problematic and difficult areas are the issues, which can be said to be in the grey zone between different acts, and it is the responsibility of the unit managers to solve these difficulties. The outcome of the research is strongly showing that the unit managers are focused on HOW the task should be performed and difficulties solved rather then WHAT they should be doing. Oppositions are solved through cooperation between the involved parties and it is the unit managers who have the coordinating role. The work environment act and the social services act are regarded equally important but nevertheless the latter is prioritized in practice since it is necessary to fulfill the needs of the users.

Abstrakt   Syftet med studien var att belysa vad ledarskapet har för betydelse för personalomsättningen inom social omsorg och om hur arbetstillfredsställelse och ett bra ledarskap skapas. Vi ville beskriva, förstå och tolka erfarenheter av detta. Undersökningen är en kvalitativ ansats där empirin består av 11 intervjuer inom Social omsorg. Intervjupersonerna bestod av sju medarbetare och fyra chefer. Sammanställandet av undersökningen har visat på bland annat att medarbetare och chefer såg olika på vad som hör till en chefs uppgifter. Ledarskapet kan ha en viss betydelse för dem som sökte arbete. Om man däremot redan arbetade i en organisation när en ny chef med ”dåliga” egenskaper anställdes hade man en benägenhet att i större grad ha överseende med detta.  En slutsats var att det inte fanns något tydligt samband mellan personalomsättning och ledarskap. .               Nyckelord: Personalomsättning, ledarskap/ledarstil, arbetstillfredsställelse.

Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader mellan kvinnor och män i biståndsutredningar samt att analysera och reflektera över de önskemål och behov som uttrycks. Frågeställningarna handlar om hur jämställdhet kommer till uttryck inom äldreomsorgen i Lidköpings kommun och om eventuella skillnader mellan kvinnor och män kan utläsas i biståndsutredningar. Avsikten är att undersöka jämställdheten inom äldreomsorgen ur ett brukarperspektiv. För att finna svar på studiens frågeställningar har en dokumentanalys gjorts av 60 biståndsutredningar. Dokumenten har stegvis granskats och flera intressanta mönster har framträtt. Studiens resultat visar att kvinnor och män får den hjälp de ansöker om och att det inte finns några egentliga skillnader i vilka insatser de ansöker om. Detta resultat visar att kvinnor och män biståndsbedöms jämställt då det är behov som styr bedömningen och inte kön. Då studien också syftar till att reflektera över specifika önskemål har detta gjorts och det har visat sig att önskemål sällan uttrycks i biståndsutredningarna. Vår uppfattning om detta är att önskemål förmodligen uttrycks, men att de inte dokumenteras. Då materialet granskats för att finna eventuella skillnader mellan kvinnor och män har flera intressanta upptäckter gjorts som visar att kvinnor och män beskrivs på olika sätt i utredningarna. Vår tolkning av detta är att kvinnor beskrivs som hemorienterade och männen som omvärldsorienterade.

Syftet med studien är att undersöka, analysera och diskutera en kommunal insats till äldre i ordinärt boende, vilken benämns social samvaro. Frågeställningarna som jag har ställt är; Vad innebär social samvaro? Vad ansöker de äldre om? Vilken betydelse har insatsen social samvaro för äldre? Studien består delvis av en genomgång av tidigare kunskapsläge samt insamlat empiriskt material. Jag utgick från fallstudien som metod och använde mig av intervjuer, där jag intervjuade kommunala tjänstemän och äldre kvinnor, som var beviljade insatsen social samvaro. Jag studerade även biståndsutredningar för att få kunskap om vad äldre ansöker om. Resultatet är bearbetat och kategoriserat utifrån teman som empirin väckte. Analysen är gjord utifrån vald litteratur och forskning samt studiens centrala begrepp; ensamhet, välbefinnande och det goda åldrandet.  Studien har kommit fram till att insatsen social samvaro är till för att uppmärksamma det sociala innehållet i hemvårdsarbetet. Insatsen är även en kvalitetshöjning för äldreomsorgen i Lidköpings kommun. Äldre ansöker om insatsen för att få ett socialt innehåll på vardagen och ansökningarna handlar om ensamhet, önskade pratstunder eller något att göra. Resultatet visar att insatsen är betydelsefull för äldre och påverkar deras vardag på ett meningsfullt sätt. I den avslutande diskussionen lyfter jag även funderingar som framkommit samt den lärdom jag tagit av studien.

Denna studie handlar om hur föräldrar ser på sin föräldraroll idag och vi har valt att betrakta det ur ett sociologiskt perspektiv med sociokulturella teorier. Syftet är att undersöka senmoderna föräldrars syn på sin roll som uppfostrare under deras barn/barns uppväxt. Vi ställer oss frågorna: Vad innebär en senmodern, god uppfostran och hur vill föräldrarna att deras barn ska leva som vuxna? Vi använder oss av en kvalitativ forskningsmetod, fokusgruppsintervjuer, där medlemmarna i gruppen interagerar och delar med sig av egna erfarenheter. Intervjumaterialet som ligger till grund för studien är analyserat horisontellt och sammanslaget. Vi intervjuar även "experter" som i yrket jobbar nära familjer. Den informationen kontrasterar och kompletterar gruppintervjuerna. I analysen utgår vi huvudsakligen från begrepp som sociologerna Beck, Bauman, Giddens och Habermas har använt för att beskriva det senmoderna samhället: individualism, ambivalens, reflexivitet, självidentitet och självförverkligande; tid och stress, konsumism, livsvärld/systemvärld och förvetenskapligande av det privata. Vi använder även några andra begrepp som kontrast mot det senmoderna: familj och tradition; och uppfostran. I diskussionen funderar vi över vad studien kan lära oss om det senmoderna föräldraskapet. Föräldrarna som intervjuats besitter en god förmåga att hantera senmodernitetens krav och snabba kast. Det viktigaste de vill ge sina barn är trygghet, kärlek och social kompetens för att barnen så småningom själva skall kunna bemästra sin framtid och sitt vuxenliv.

I samråd med Försäkringskassan har vi valt att undersöka individens upplevelse och bemötande från Försäkringskassan och dess handläggare. Vi gick ut i empirin och intervjuade fyra respondenter vars gemensamma nämnare är att alla har fått avslag på sin begäran om rätt till sjukpenning från Försäkringskassan samt att de är arbetslösa. Kombinationen gör att respondenterna hamnar i kläm mellan olika myndigheter och blir utan ersättning. Detta skapar starka reaktioner hos de drabbade särskilt när de upplever att de inte har något stöd eller känner att det inte finns empati hos handläggaren vilket medför känslor av frustration. Det tydligaste mönstret vi fick se var att en av våra respondenter hade mycket bra kontakt med sin handläggare varpå hon kände sig väldigt tillfreds med Försäkringskassans handlande trots sitt avslag, medan de andra tre har haft i de närmaste obefintlig kontakt med sina handläggare varefter de har känt en enorm frustration och ibland även ilska på Försäkringskassans handlande. Det är ett övergripande missnöje hos respondenterna att de inte har fått möjligheten att diskutera fram en individuell lösning tillsammans med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kanske även med förtroendeläkaren.

Avsikten med följande studie var att undersöka om och hur hemtjänstberoende äldre uppfattade att deras hem blir en arbetsplats för hemtjänstpersonalen samt om uppfattningen såg olika ut beroende på om den äldre är en man eller kvinna. Även om typen av hemtjänstinsatser har betydelse för uppfattningen studerades. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning för att fånga uppfattningarna och få en helhet i studien. Vi har gjort sex intervjuer, varav tre var kvinnor och tre var män. Resultatet bygger på dessa intervjuer som vi har sammanställt och analyserat. Resultatet från studien visar att äldre inte uppfattar sitt hem som en arbetsplats. De anser att det fortsatt är deras hem och att personalens närvaro inte påverkat uppfattningen av hemmet. Det framkom att uppfattningen beror på olika faktorer som ett rikt socialt nätverk, att de har kvar vissa sysslor som de klarar själva samt att personalen visar hänsyn och respekt för den äldre och dennes hem. En annan viktig faktor är att de äldre har anpassat sig efter personalens rutiner. Det finns skillnader i uppfattningen av hemmet utifrån kön och typen av insatser. Kvinnorna, som även är de med störst omsorgsbehov, uppfattade indirekt hemmet som arbetsplats då de kan känna ett visst intrång i deras privata sfär. / The intension with the following study was to investigate if and how elderly people who depend on home help understand that their home becomes a work place for the personnel and if the understanding varies between men and women. In addition, it was also investigated if the type of home help had any impact on the understanding. We chose to do a qualitative investigation to capture the understandings and get a complete picture in the study. We have done six interviews, with three women and three men. The result is based on these interviews that we have put together and analyzed. The result from the study shows that elderly people do not understand their home to be a work place at all. They believe that it is still their home and that the presence of the personnel has not affected their experience of their home. It has been shown that this understanding depends on different factors such as a rich social network, that they have certain tasks that they can still do on their own and that the personnel shows consideration and respect for the elderly person and his or her home. Another important factor is that the elderly people have adjusted to the routines of the personnel. There are differences in the understanding of the home between gender and the type of help that the elderly have. The women who also have the biggest need of help understand indirect their home to be a work place. They feel some kind of infringement in their private area.