The aim of this study is to examine social workers' and social work students' attitudes towards people living with hiv in Sweden. I will also examine if there is a connection between knowledge and attitudes. The questions at issue are how social workers' and social work students' attitudes can assume to influence on their professional practice and what causes can affect their attitudes towards people living with hiv. The study is based on a qualitative method. The methods have been: conversational interviews with five social workers, who work with family issues and integration, and a focused group interview with four social work students. Both forms of interviews were combined with the vignette method. The theoretical framework of this study is symbolic interactionism. The result of the study indicates that both the social work students and the social workers lack adequate knowledge about hiv, however, the respondents are capable of reflecting and are able to put themselves into others' situations and therefore they will not discriminate their clients because of their disease. Results of the study also indicate that there is a great ambiguity among all of the respondents because of the lack of knowledge and adequate education.

Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka hur det har påverkat ett barn att växa upp med en familjehemlighet. Vi har intervjuat en person vars familjehemlighet grundade sig i att hennes pappa hade ett alkoholmissbruk. Vi belyser hur ett barn påverkas av att bevara en familjehemlighet utifrån tre olika miljöer; familjen, skolan och kompisrelationer samt om och i så fall hur det har gjort intryck i hennes vuxna liv. För att besvara uppsatsens syfte har vi genom en kvalitativ metod i form av en halvstrukturerad livsvärldsintervju samlat in vår empiri. Teoretiska perspektiv vi använt oss av är systemteori och KASAM- Känsla av sammanhang, som speglar individen, samspelen och sammanhangen mellan de teman vi valt att fokusera på. Intervjumaterialet är analyserat utifrån den narrativa metoden. Vidare har vi använt oss av teman och perspektiv då vi undersökt hur intervjupersonen har skapat en identitet och gett sitt liv mening utifrån sina livserfarenheter. Resultatet visar att intervjupersonens familj, skolgång samt kompisrelationer har påverkats. Bland annat gjorde hon ett aktivt val och är idag nykterist. Intervjupersonen har i olika perioder av sin uppväxt tagit sig an olika roller och beteenden beroende på i vilka sammanhang och miljöer hon befunnit sig. Dessa roller och beteenden har inte varit bestående men återkommande vilket är viktigt att påvisa. / The essay´s overall purpose is to examine how it has affected a child growing up with a family secret. We have interviewed a person whose family secret was based on the alcohol addiction of her father. We have chosen to illustrate how a child is affected by maintaining a family secret from three different environments; family, school, and through friendship, and whether and if so, how it has made an impression in her adult life. To answer the purpose for this thesis, we have collected our empirical data through a qualitative method, in the form of a semi-structured life-world interview. Theoretical perspectives we have made use of are systems’ theory and SOC – Sense of Coherence, which reflect the individual, the interactions, and relationships between the themes we have chosen to focus on.The interviews have been analyzed based on the narrative method. Furthermore, we have used the themes and perspectives when investigating how the interviewee has created an identity and conferred meaning to her life, from the basis of her experiences. The results show that the interviewee's family, school, and friendships have been affected. Among other things, she made an active choice and is now a teetotaler. During different periods of her growth, she has adopted different roles and behaviors, depending on the situation and environment she has been in. These roles and behaviors have not been durable, but recurring, which is important to emphasize.

The aim of our study is to examine experience of the quality of life for elderly people with assisted living from their own, and caretakers, perspectives. We also aim to examine how elderly people in assisted living, and caretakers, experiences that they could affect the elderly people´s quality of life.   The study is based on a qualitative method and the data is collected by interviews with four recipient of care and three care takers.   The result shows that there are many factors that have an importance when it comes to quality of life for the recipient of care. It has shown in the study that the recipient of care and the caretakers put emphasize in the same factors. These factors are health, the affect of assisted living, happiness, relationships and self-determination. The result has shown that the assisted living has a major importance when it comes to the quality of life for the recipient of cares.

Diss. Göteborg : Univ., 2002.

The aim of this study was to depict care personnel’s perception of social treatment in care relations. Another aim was to bring forth what the personnel acknowledge as important factors to reach a goal of good encounters with the elderly. Through interviews with five care assistants working at the same nursing home, three different themes were formulated in order to answer the study questions. The themes were Concerning treatment, Organized care, and Personnel force.The personnel described the social treatment as something else than just being friendly and polite when approaching the elderly. They meant that the importance was lying in the energy and the feeling you convey everyday when coming in to the ward in the beginning of the shift. Organizational issues, however, were perceived as hinders for the personnel to always be able to accomplish a desirable encounter in care relations. The most important factor that improved the conditions for a positive social treatment in care relations was the team of colleagues. Within the team they had the opportunity to reflect over work, issues, the social treatments and other problems, and also learn from each other. The most important issue that the interviewed persons emphasized is that it is not about being friendly and polite when approaching care takers. It is about being percipient and able to create a positive energy around yourself and others.Nyckelord: Bemötande, omsorgspersonal, social omsorg, äldreboende, äldreomsorg

<p>Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en av skolans vanligaste diagnoser och det uppskattas att omkring 2-3 procent av den svenska skolans elever tillhör denna kategori. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka tolkningar som finns för begreppet ADHD. Det har även varit ett syfte att undersökt hur en kommun i Stockholms län, en grundskola i den valda kommunen och grundskolans idrottslärare arbetar utifrån styrdokumenten för att skapa en individualiserad undervisning för elever med diagnosen ADHD.</p><p>Intervjuer har genomförts med en kommunanställd specialpedagog, rektorn på den valda grundskolan samt tre av grundskolans idrottslärare för att spegla arbetet i den dagliga verksamheten.</p><p>Det studien har kommit fram till är att begreppet ADHD är ett väldigt komplicerat begrepp som skolan, kommunen och forskare har svårt att enas om gemensamma förklaringar till. Enligt grundskolans styrdokument är diagnoser inte nödvändiga, men de kan ses som en stor hjälp för skolan och skolans lärare när det kommer till deras förståelse för elevens beteende. Diagnosen ADHD kan ses som ett fenomen i sig för att ge förståelse för personer runt omkring eleven. Om diagnosen ADHD skall användas i skolan bör den endast användas för att hjälpa eleven att på bästa sätt utvecklas kunskapsmässigt och personligt.</p><p>En slutsats är att det behövs mer utbildning om begreppet ADHD i skolan för att undervisningen skall individanpassas till eleven med diagnosen ADHD på bästa möjliga sätt. Intervjupersonerna i studien har samtliga ansett att de själva skulle behöva mer utbildning för att öka förståelsen för en av skolans vanligaste diagnoser, ADHD.</p>

<p>Vårt syfte med uppsatsen var att ta reda på om KASAM-begreppet, trots att det har några år på nacken, fortfarande ses som betydelsefullt. Vi utgick från personalens perspektiv gällande KASAM's betydelse för barn 0-12 år, placerade på institution eller med någon form av insats från öppenvården. Genom kvalitativa intervjuer tog vi del av personalens erfarenheter av KASAM's betydelse för barnen, hur de arbetar och om de metoder de använder sig av , ger möjlighet att skapa en känsla av sammanhang för barnen. Vid tolkningen av vårt intervjumaterial utgick vi från tre teman baserade på våra frågeställningar. Det som framkom av materialet var att KASAM har stor betydelse för barnens välbefinnande. KASAM-begreppet är högst närvarande i de metoder som används inom verksamheterna, även om personalen inte talar om det i termer av KASAM.</p><p> </p>

This study deals with the impact of industrialisation and urbanisation on the living conditions of aged men and women. By studying labour force participation, savings and pensions, the role of the family, and the extent of dependency of aged men and women from a gender and class perspective, continuities and changes between pre-industrial and industrial times are examined. The main focus is placed on the situation of elderly persons living in the town of Sundsvall between 1830 and 1930. This town became the commercial centre of one of the largest saw-mill districts in the world at the end of the nineteenth century. The residence patterns of old men and women in Sundsvall are also compared with those in two other Swedish industrialised urban areas; the capital Stockholm and the textile centre Norrköping. According to modernisation theorists, industrialisation and urbanisation led to an increase in dependency in old age, due to weakening family ties and unemployment. This study shows the complexity of the issue. It is true that some sources reveal a declining proportion of men participating in the labour force at the very end of the period of observation, but this was primarily due to the introduction of the national pension system in 1914. On the other hand, other records show a stability or even an increasing proportion of elderly men and women in the labour market. By contrast with previous studies of the residence patterns of aged persons, this dissertation shows a very high percentage of elderly women living alone in all three urban areas selected for study. However, this was not solely a sign of isolation, since the vast majority of those elderly living in households of their own had children residing in the vicinity. Furthermore, many old men and women shared households with their children, although this pattern was less common among the working class. The role of off-spring appears to have been important both in pre-industrial and industrial times. The residence patterns of the urban elderly were probably influenced by traditional rural living arrangements, to the extent that old couples and their married children often lived close to each other but usually maintained households of their own. Old parents and their adult children might have preferred to live in separate households instead of crowding in with each other. The unmarried elderly were probably most affected by the transformations taking place at the end of the nineteenth century. A considerable number of them migrated late in life, leaving all their relatives behind. Therefore, they became highly vulnerable. Unmarried men tended to be more exposed to the dangers of urban life. They probably experienced tougher working conditions, had weaker social networks, and could not manage on their own to the same extent as women. Therefore, a larger propor-tion of men than women ended up in the workhouse. / digitalisering@umu

Vårt syfte med uppsatsen var att ta reda på om KASAM-begreppet, trots att det har några år på nacken, fortfarande ses som betydelsefullt. Vi utgick från personalens perspektiv gällande KASAM's betydelse för barn 0-12 år, placerade på institution eller med någon form av insats från öppenvården. Genom kvalitativa intervjuer tog vi del av personalens erfarenheter av KASAM's betydelse för barnen, hur de arbetar och om de metoder de använder sig av , ger möjlighet att skapa en känsla av sammanhang för barnen. Vid tolkningen av vårt intervjumaterial utgick vi från tre teman baserade på våra frågeställningar. Det som framkom av materialet var att KASAM har stor betydelse för barnens välbefinnande. KASAM-begreppet är högst närvarande i de metoder som används inom verksamheterna, även om personalen inte talar om det i termer av KASAM.

Syftet med studien är att se hur socialtjänsten med sina barnavårdsutredningar kan vara en del i upprätthållandet av könsspecifika normer, förväntningar och värderingar. Våra frågeställningar är: Hur ser diskursen om pojkar ut; hur beskrivs och värderas pojkar i utredningstexten? Hur ser diskursen om flickor ut; hur beskrivs och värderas flickor i utredningstexten? Hur ser könsskillnaderna ut? Det är en kvalitativ studie med kritisk diskursanalys som metod och socialkonstruktivism samt genusteori som teoretisk grund. Materialet utgörs av 14 barnavårdsutredningar upprättade av socialtjänsten där hälften gäller flickor och hälften pojkar. I analysen framkommer att fokus i flickutredningarna till viss del skiljer sig från det som står i fokus i pojkutredningarna. Vid utredning av flickor utgör umgänge och sexuella relationer en stor del av texterna, där det senare inte överhuvudtaget finns med i pojkmaterialet. Vi finner även att skillnaderna har förändrats en del i jämförelse med den tidigare forskning vi tagit del av där det framhålls att flickor i allmänhet beskrivs som passiva objekt och pojkar som handlande subjekt. Vi har i materialet kunnat se att både pojkar och flickor görs till subjekt men också objekt beroende på situation. / The purpose of the study is to see how the social services whit their child welfare inquiries can be a part in maintaining the gender specific norms, expectations and values. Our research questions are: How does the discourse about boys look; how are the boys described and valued in the inquiries? How does the discourse about girls look; how are the girls described and valued in the inquiries? What are the differences between the genders? Our theoretical base is social construtivism and gendertheory. This is a qualitative study and critical discourse analysis is our method of choice. Our material is 14 child welfare inquiries made by social services, half of them are about girls and half about boys. In the analyse we have come to the conclusion that the focus in the girl inquiries differs some what from where the focus in the boy inquiries lays. When investigating the girls there social intercourse and sexual relations make out a big part of the texts, the later isn’t even mentioned in the boy inquiries. We do however find that the differences have changed in comparison with the previous research that’s presented in our study where it emphasized that girls are perceived as passive objects and the boys as active subjects. We have in our material been able to see that both boys and girls are perceived as subjects, but also objects depending on the situation.