Titel: Områdesbilden och de icke-finansiella värdetalens inverkan på investeringsbedömningenhos privata fastighetsbolag Nivå: Kandidatuppsats inom företagsekonomi, 15HP Författare: Robin Gustavsson & Anton Ståhl Handledare: Per-Ola Ulvenblad Examinator: Eva Berggren Datum: 2019-05-21 Frågeställning: Skiljer sig investeringsbedömningen mellan privata fastighetsbolag som valtatt investera i socialt utsatta områden och de som avstått att investera i nämnda områden? Syfte: Det primära syftet med arbetet är att beskriva och analysera om och i så fall hurinvesterings-bedömningen skiljer sig mellan privata fastighetsbolag som valt att investera isocialt utsatta områden och de som avstått att investera i nämnda områden.Utöver det primära syftet vill vi bidra med en sammansvetsning av teorierna kring ickefinansiella och finansiella värden genom att binda samman befintliga teorier och analysera hur det appliceras i praktiken. Metod: Detta är en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Studien har selekterat två typer avfastighetsbolag, de som har ett bestånd i socialt utsatta områden samt de som inte har de. Det har även selekterats tre relevanta icke-finansiella värdetal kopplat till social hållbarhet. Studiensempiri består av fyra intervjuer med respondenter från fyra olika privata hyresvärdar. Enrespondent är VD, en är områdesansvarig samt två fastighetschefer. Slutsats: Studien visar på att investeringens storlek är den styrande faktorn i huruvida den ickefinansiellabedömningen har någon inverkan på investeringsbeslutet. Ett ökat icke-finansielltvärdetal kan leda till en ökad finansiell intäkt med tiden. Det går dock varken att garantera ellerberäkna med någon säkerhet hur stor den intäkten kommer att vara. Således är den potentiellaförlusten för stor vid omfattande investeringar för att baseras på en icke-finansiell bedömningutan måste av säkerhetsskäl avgöras med en finansiell bedömning. Företag kan dock selekterabort investeringar med finansiell täckning om den icke-finansiella bedömning av fastigheten äri strid med företagets varumärke. Mindre investeringar kan baseras på en icke-finansiellbedömning utan ett förväntat positivt kalkylresultat. Detta då företagen kan riskera att förlora mer av sitt icke-finansiella värde om den inte blir genomförd än vad investeringen i sig kostar. / Title: The image of a housing area and the non-financial values influence on investmentassessment in private real-estate companies. Type of document: Bachelor’s thesis, major field: Business Administration, 15HP Authors: Anton Ståhl & Robin Gustavsson Supervisor: Per-Ola Ulvenblad Examiner: Eva Berggren Date: 2019-05-21 Research question: Is there any difference in investment assessment between private realestatecompanies that invested in social exposed areas and those who refrained from it? Purpose: The primary purpose of this thesis is to describe and analyse if, and then how, theinvestment assessment differs between real-estate companies that invested in socially exposedareas and they who refrained from it.We will, beyond the primary purpose, also create a combination between the theories in nonfinancialand financial investment by combining them and analysing them use in practice. Method: This is a qualitative study with an abductive approach. The study has selected twotypes of real-estate companies: those who invested in socially exposed areas and they whohaven’t. We have also selected three types of non-financial values connected to socialresponsibilities. The thesis is based on four interviews with respondents from different types ofreal-estate companies. The respondents are one CEO, two property managers and one boss overthe real-estate area. Results: The study shows that the size of the investment is the depending factor in which thenon-financial assessment has any influence in the investment decision. A rising non-financialvalue could lead to a financial revenue over time but is hard to measure or guarantee how bigthe financial revenue could be. Thus, is the potential loss too big for non-financial factors to bedepending in big investments. The companies can, however, reject a financially goodinvestment if the non-financial assessment conflicts with the company’s strategy or trademark.Smaller investment can therefore be based on an non-financial assessment without as positivefinancial calculation. This is because the risk of losing non-financial value is higher than theprice of the investment and the potential win.

Turkiet är en attraktiv växande marknad inom kontraktsbaserad textilproduktion, den geografiska närheten för svenska modeföretagen är en bidragande faktor till detta. När modeföretag i Sverige kontrakterar produktion i Turkiet stöter de på många problem när de ska uppehålla sin uppförandekod och implementera denna i alla led i värdekedjan. I denna rapport är det BSCIs uppförandekod som är fokus. Olika synsätt i Turkiet på arbetsrättigheter och sociala rättigheter är vanliga problem och det skapar svårigheter för modeföretagets sociala hållbarhetsarbete. Rapportens syfte är att undersöka hur turkiska materialtillverkare lever upp till svenska modeföretags krav samt vad som kan förbättras och hur det kan gå till. Detta är relevant för inte bara modeföretagen utan även för de leverantörer i Turkiet som söker nya kunder. Med kvalitativ forskning genom intervjuer av svenska modeföretag och turkiska leverantörer framgick det att en brist av kommunikation mellan parterna förekommer samt att de redan turkiska arbetslagarna gör det svårt att upprätthålla uppförandekoden. Modeföretagen måste öppna upp en kommunikation med sina konsumenter för att sedan vidare förmedla kraven till leverantörerna i Turkiet för att bidra till en upplysning och transparens som kan kommer att gynna alla inblandade parter. För en mer genomgående förändring krävs det en förändring av turkiska arbetslagar. För att uppnå detta krävs en stor gemensam satsning från företag med kontrakterad produktion i Turkiet och en förändring av den turkiska mentaliteten.Turkey is an attractive emerging market in contract based textile production, the geographical proximity of Swedish fashion companies is a contributing factor to this. When fashion companies in Sweden contractually enlist production in Turkey they encounter many problems when they want to maintain their code of conduct through their social sustainability. In this report it is the BSCI code of conduct that is the main focus. Differences in point of views are common in Turkey regarding working rights and social rights and that creates problems for the fashion companies’ sustainability work. The purpose of this report is to examine how Turkish material manufacturers live up to the Swedish fashion company’s requirements also what they can do to improve it and how it can be executed. This is relevant not only for fashion companies, but also for the suppliers in Turkey seeking new customers. Qualitative research through interviews with Swedish fashion companies and suppliers in Turkey indicated that a lack of communication between the parties and the established Turkish labour laws makes it difficult to maintain the code of conduct created by BSCI.Fashion companies have to open up a communication with their consumers and then pass on their demands to the suppliers in Turkey to contribute to an enlightenment and transparency that would benefit all parties involved. A more thorough change would require an update of the Turkish Labour laws. Something that difficult and complex requires an effort from the companies with contractual production in Turkey and a change of Turkish mentality. / Program: Textilekonomutbildningen

The tourist streams have increased more and more over the years. Thanks to the technology and globalization, it has contributed to an increased tourism and impact on destinations. The purpose of the study was to investigate whether social sustainability is affected by tourism on Paxos and Boracay from a visitor perspective. The method used for the survey was questionnaires and a selection that focused on those who visited the two islands. It was also a comparison of Paxos and Boracay related to social sustainability. The result was presented in three categories, society, culture and crime and security. The result showed that the social sustainability of Boracay was most affected by tourism. The conclusion of the study showed that the social sustainability of Paxos and Boracay is affected by tourism in both negative and positive ways. It turned out that the most affected island by tourism within social sustainability was Boracay

Denna studie handlar om social hållbarhet och om hur fyra olika kommuner i den fysiska planeringen hanterar och metodiskt arbetar med detta ämne. Syftet är att undersöka vilken prioritet som frågor kring social hållbarhet har i den kommunala planeringsprocessen och hur man metodiskt arbetar med dessa frågor. Syftet är också att undersöka den sociala hållbarhetens potentiella koppling till blandstaden. Undersökningen har genomförts genom att studera kommunernas översiktsplaner, utvalda detaljplaner och de policydokument som planerna hänvisar till. Innehållet har sedan analyserats i relation till teorier kring social hållbarhet och blandstaden. Intervjuer med tjänstemän på samhällsbyggnadsenheterna på respektive kommun har också genomförts för att få en bild av hur man i planprocessen hanterar detta. Resultatet visar på att man i kommunernas översiktsplaner på liknande sätt avhandlar ämnet social hållbarhet och att man även har liknande målsättningar och visioner kring ämnet. I de studerade detaljplanerna skiljer sig dock i vilken utsträckning och på vilket sätt social hållbarhet behandlas i planbeskrivningarna. Större planer tenderar att ha större inslag av reflektioner kring planens inverkan på sociala hållbarhetsfrågor, medan många mindre planer inte alls avhandlar ämnet. Genom de intervjuer som genomfördes framkom att planering kring dessa frågor anses svårt och man många gånger inte anser sig ha specifika metoder som kan att påverka den fysiska planeringen. Alternativt anser man inte att kommunen som organisation använder de metoder som finns. De konkreta metoder som kommunerna använde var; markanvisning, medborgardialog och socialkonsekvensanalys. En tjänsteman nämnde att hen personligen använde Göteborgsmatrisen och en annan hade kontinuerliga möten med lokala mäklare för att följa flyttrender bland kommunens invånare. Samtliga tjänstemän talade om "blandstad", om än i varierande termer, som tätt sammankopplat med socialt hållbara städer och samhällen. De reflektioner som resultatet av denna undersökning slutligen genererat handlar om socialkonsekvensanalysens potentiella roll som konkret metod för kommuner att tillämpa men också om ett eventuellt behov av en lagstiftning liknande den som finns för upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning. Båda dessa verktyg borde kunna användas på ett analyserande sätt för att värdera och bedöma eventuella åtgärders inverkan på sociala och ekologiska värden. / This bachelor thesis is about social sustainability, more specifically it is about how four different municipal areas handles issues about social sustainability in their spatial planning. The aim of this thesis is to investigate the priority of this topic and which methods that are used to deal with this subject. The purpose is also to investigate the possible connection between social sustainability and mixed use-city. The analysis has been made by studying comprehensive plans, detailed development plans and other documents connected to the plans. The content of these document has then been analyzed in relation to theories about social sustainability and mixed use-city. Municipal officials have been interviewed to get at more nuanced view on how social sustainability is incorporated into the process of planning. The result shows that the four comprehensive plans in a similar way talk about the aims of planning for social sustainability. In the detailed development plans the difference however is significant, varying to what extent and in what way social sustainability is described the planning specification. Bigger plans tend to include the subject in a more extensive way, whilst smaller many plans don't incorporate social sustainability at all. During the interviews many of the officials said that planning for social sustainability is difficult matter and called for more concrete methods, and for the municipality to use the methods available, to affect the spatial planning. The methods used were; land allocation, civil dialogue and social impact assessment. One official mentioned that he/she personally used the Gothenburg-matrix and another had regular meetings with local brokers. All officials talked about mixed use in connection to social sustainability. The conclusion that the result of this analysis finally led to is about the social impact assessment as a suitable method for planning for social sustainability, but also about the potential need for a legislation. Perhaps that could be the way to include social sustainability into the process of planning.

Begreppet social hållbarhet innebär att människor lever i jämlikhet och rättvisa. För att en stadsmiljö ska anses socialt hållbar ska människorna som lever där ha anständiga boendemiljöer, nära till service och grönområden och det ska finnas tillgång till kollektivtrafik och arbetsmöjligheter. Människor lever och verkar i den urbana miljön och påverkar den precis som den urbana miljöns sammansättning påverkar människor, deras val och levnadsmönster, därmed behövs även ett samspel mellan människa och miljö för att samhället ska fungera. I en studie om social hållbarhet inom fysisk planering och en fallstudie av stadsutvecklingen av Ulleråker i Uppsala, analyserades begreppet social hållbarhet inom fysisk planering. Intervjuer genomfördes med personer insatta i branschen, planeringaktörer inom Ulleråkerprojektet samt medborgare i Ulleråker. Resultatet visade att social hållbarhet är en dynamisk process som tar tid att uppnå och ansträngning att bevara. Social hållbarhet innehåller många olika delar och handlar om delaktighet och inflytande, men även om möjlighet och rättighet till likvärdiga och fullgoda levnadsförutsättningar. För att ett samhälle ska vara socialt hållbart behöver den fysiska planeringen utgå från alla medborgares möjligheter och rättigheter i samhället. Dessa mål kan uppnås genom ett samlat helhetsperspektiv, vilket innebär att planeringen i en kommun eller stad har en övergripande strategi för att undvika att bli uppdelad per bostadsområde eller stadsdel. Övriga aspekter som är nödvändiga för ett socialt hållbart samhälle är medborgardialog och medborgarinflytande under planeringsprocessen, mötesplatser för alla genom fokus på den allmänna platsen, samband mellan stad och stadsdel, varierat bostadsbestånd samt fokus på sociala nätverk. / The concept of social sustainability implies equity and justice. For an urban environment to be considered as socially sustainable local citizens should have decent living environments, easy access to services and green spaces, public transportation and job opportunities. People affect the urban environment as much as the environment affects them and their lifestyle. Therefore an interaction is needed between humans and the environment for the society to function. The concept was analyzed through a study of social sustainability in spatial planning and a case study of the ongoing urban development of Ulleråker in Uppsala. Interviews were conducted with people working in the field of spatial planning, planners associated with the Ulleråker project, and residents of Ulleråker. The results showed that social sustainability is a dynamic process that will take time to achieve and effort to maintain. Social sustainability includes many different issues, and deals with participation and influence, but also the inhabitants’ opportunities and their right to equal and adequate living conditions. In order for a society to be socially sustainable, planning based on all citizens' opportunities and rights in the society is required. This goal can be achieved through a comprehensive perspective, which means that the planning of a municipality or town should be based on a broad integrative strategy rather than a collection of strategies and neighborhood plans. Other aspects that are necessary for a socially sustainable society are public dialogue and participation in the planning process, meeting points for everyone by public places, relations between cities and neighborhoods, varied housing and a focus on social networks.

Šiame magistro darbe, remiantis teoriniais darnaus vystymosi pagrindais, buvo analizuojamas ir vertinamas pastarųjų devynių metų Lietuvos socialinis - ekonominis augimas ir nuosmukis bei aplinkos būklės kitimas pagal darnaus vystymosi koncepciją, aptariant ir išanalizuojant situaciją apibūdinančius darnaus vystymosi rodiklius. Buvo apžvelgti darnaus vystymosi teoriniai aspektai, išanalizuoti bei palyginti pagrindiniai Lietuvos ekonominiai, socialiniai ir aplinkos būklės rodikliai Europos Sąjungos bei Baltijos šalių kontekste. Atlikti metodologiniai darnaus vystymosi rodiklio skaičiavimai, įvertintos Lietuvos ekonominio socialinio ir aplinkos būklės darnumo tendencijos ir šių sričių tarpusavio sąveika, o taip pat patvirtinta iškelta hipotezė, kad tradicinių ekonominės - socialinės plėtros rodiklių nepakanka matuoti šalies ekonominį – socialinį darnumą. / In this master's thesis, based on a theoretical basis for sustainable development, has been analyzed and evaluated last nine years Lithuania’s social economic growth and recession and changes in environmental sustainability, discussing and analyzing the situation characterizing the sustainable development indicators. In this work was reviewed the theoretical aspects of sustainable development, analyzed and compared the main Lithuania's economic, social and environmental indicators in the European Union and the Baltic countries context. By calculating methodological sustainable development indicator’s, evaluated Lithuania’s economic, social and environmental sustainability trends and confirmed the hypothesis of this work – that traditional development indicators is not enough to measure countries economic – social sustainability.

The purpose of this research is to help increase the capacity of public-sector transportation agencies (such as state Departments of Transportation, Metropolitan Planning Organizations, and transit providers) to preserve and enhance transportation-related quality of life (QOL) outcomes in their jurisdictions. QOL is a multi-dimensional concept that is closely related to the concepts of livability and social sustainability. Public-sector agencies are charged with promoting the well-being (i.e. QOL) of the public, and they often must work within a complex inter-organizational context, with overlapping and intersecting jurisdictions and responsibilities, in order to influence QOL. Because of their responsibility to promote QOL, many public-sector transportation agencies mention QOL, livability, and/or sustainability in their vision statements, mission statements, and strategic planning documents. Furthermore, U.S. Federal guidance and regulations that govern the practice of transportation planning, engineering, and performance management have begun to refer to issues related to livability and sustainability. However, these complex concepts are still ambiguous in meaning and application for many transportation practitioners. In order to effectively preserve and enhance transportation-related QOL outcomes, practitioners need a clear conceptual framework that links concepts of livability and sustainability to practical performance management tools for an inter-jurisdictional context. The primary objective and contributions of this research are the development of such a conceptual framework - the stacked systems framework (SSF) - and a methodology for applying it to enhance transportation performance management in an inter-jurisdictional context. In order to develop the SSF, this research begins with an extensive literature review that clarifies the relationships among sustainability, livability, and transportation-related QOL outcomes; and integrates the concepts of social sustainability, soft systems methodologies, and the field of transportation performance management. To apply the SSF, this research includes a case study of public-sector transportation performance management processes in metropolitan Atlanta. The case study analyzes the influence of the regional inter-organizational system of public-sector transportation agencies on transportation-related QOL outcomes; identifies gaps in the current set of transportation performance measures used for decision making at the regional scale; and demonstrates the value to decision making of incorporating recommended performance measures that can more appropriately link organizational actions to broader QOL and livability outcomes via changes in transportation service quality. The case study methodology can be extended for future development of transportation performance management practices in metro Atlanta, and reproduced for other regions and geographic scales.

This study has aimed to investigate how a growing municipality defines social sustainability and what methodology is used to achieve this. The municipality of Skellefteå has been selected to be analyzed for this essay.  The method applied is a qualitative case study where four documents related to the municipality of Skellefteå and its planning unit have been analyzed. The documents that have been used for the study are the municipality's comprehensive plan, the public health policy program, their development strategy for 2030 and the digital citizen dialogue that formed the basis for the development of the strategy. To gain a deeper understanding of how the work on these documents is carried out and how they relate to social sustainability, two semi-structured interviews were conducted with two professionals who actively worked with the documents. What the study shows is that within recent years the work with social sustainability has been actualized and more visible within the planning unit and the municipality's work around the concept. Skellefteå's municipal growth has meant that the various documents within the municipality had to be updated for them to be adapted to the new conditions within the municipality. How it will be reflected later in the physical planning in the municipality remains to be seen as Skellefteå is still in an initial phase of the social transformation that has begun. Further research is proposed since each municipality is unique and that site-specific conditions need to be analyzed to apply social sustainability in the best possible way. Social sustainability is also a complex and broad concept, which makes it difficult to generalize conclusions based on this study.

The goal of this thesis is to understand how the Biomimicry Toolbox (BT), a practical tool for applying biomimicry, currently supports strategic thinking in order to create sustainable solutions. A pragmatic qualitative research approach was used, in which the BT was analysed through the lens of the Five Level Framework (5LF), a tool for planning and analysing in complex systems and the Framework for Strategic Sustainable Development, the application of the 5LF for sustainability endeavours. Interviews were conducted with people experienced with the BT. Results show that the BT has several aspects of strategic thinking. It supports the application of a systems perspective, provides a success goal to move towards and offers tools for a strategic process to follow. The authors conclude that the BT could benefit from including understanding of the patterns and structures of the social system in relation with the earth system. Also, it can benefit from including a section on upstream thinking helping users of the BT consider root causes. Lastly, it could benefit from a strategic approach for evaluating how sustainable solutions are and include a simple and clear prioritisation process. The improvements can make the BT more impactful in supporting societies transition towards sustainability.

Segregationen i Sverige har ökat de senaste åren vilket skapat ett allt större samhällsproblem. Det är därför viktigt att kommunerna i ett tidigt stadie aktivt börjar arbeta mot segregation och för social hållbarhet. Med denna studie och dess metodutveckling vill vi främja arbetet för mindre svenska tätorter genom att ta fram och testa en metod som kommuner kan använda vid en kartläggning av segregation. För att kunna hantera segregationens mångsidiga problemställning har flera metodsteg använts. En litteraturgenomgång resulterade i sex variabler som alla har betydande påverkan på segregationen. Dessa var fastighetsbestånd, förvärvsfrekvens, inrikes- och utrikesfödda, trångboddhet, utbildning och ålder. En enkätundersökning genomfördes sedan med 14 samhällsplanerare för att rangordna de variabler som litteraturgenomgången påvisade. Rangordningen användes sedan i metoden rank sum weights, som sedermera ledde fram till en multikriterieanalys (MKA) baserad på en linjär additiv metod. Målet med studien är att kunna presentera en kartläggning för segregationen i Bollnäs tätort utifrån den metod vi har utvecklat. Resultatet från studien visar att Bollnäs tätort har fyra områden som klassas som “mest segregerade” och tre områden som klassas som “minst segregerade”. Dessa resultat har testats med tre validitets- och reliabilitetsmetoder vilka var Index of Dissimilarity, intervju, samt känslighetsanalys. Resultatet från de tre testerna påvisar tydliga tendenser och snarlika resultat från vår metod, vilket indikerar att vår metod är robust och trovärdig. Behovet av ordentliga kartläggningar likt vår studie framkommer bland annat i intervjun där en planerare från Bollnäs kommun fick peka ut de fem områden personen ansåg vara mest segregerade. För dessa fem områden pekade planeraren ut ett område som enligt vår studie var minst segregerat, vilket påvisar svårigheten kring segregationsfrågan. Vår förhoppning med denna studie är att skapa en metod som främjar kommuners arbete med social hållbarhet. / Segregation in Sweden has been rising in recent years, which has lead to an increase in social problems. It is therefore important that municipalities, in an early stage, actively begin to work against segregation and towards social sustainability. With this study and its methodology we want to encourage smaller Swedish cities by developing and testing a method that municipalities can use in mapping of segregation. To handle segregation's complex problems, several of method steps have been applied. A literature review resulted in six variables, all of which have a significant impact on segregation. The variables were: housing tenure, employment rates, domestic/foreign-born, overcrowding, education and age. A survey was then conducted with 14 experts in the urban planning sector. The planners were asked to rank the variables that the literature review highlighted. The rankings were then used to create rank sum weights, which later led to a multicriteria decision analysis (MCDA) based on a linear additive method. The aim of the study is to present a mapping of the segregation in Bollnäs urban area based on the method we have developed. The result of the study shows that out of 15 areas in Bollnäs urban area, four were classified as "most segregated" and three areas classified as "least segregated". These results have been tested using three validity and reliability methods: The Index of Dissimilarity, interview and sensitivity analysis. The results of the three tests demonstrate clear trends and similar results compared with our method, which indicates that our method is robust and trustworthy. The necessity for proper mapping of segregation is demonstrated by the interview where a planner from Bollnäs municipality was given the chance to pinpoint five areas the person considered to be most segregated. For these five areas, the planner pointed out one area that according to our study was least segregated, which proves the difficulty of identifying segregation. Our hope with this study is to create a method that support municipalities work with social sustainability.