Spelling suggestions: "subject:"socialstudies"" "subject:"social.studies""
501 |
Medierande redskap i EU-undervisningen på gymnasiet : En innehållsanalys av lärares undervisningsmaterial om EU / Mediative Tools in the EU-education at Upper SecondarySchool : A Content Analysis of Teachers’ Education Material Aboutthe EULindquist, Olle, Östebo, Anton January 2021 (has links)
The study examines the various tools and resources that are used by social studies teachers when teaching about the EU on an upper-secondary school level. The paper is based on the sociocultural theory on learning and tries to determine what abilities are developed in each material. In total, qualitative content analysis were done on 26 teaching materials. Four social studies teachers, working at four different schools have shared their teaching material with the study. The shared teaching material makes up the data for this study. The result of the study is compared with the result of previous research that has also been linked with the subject. All teaching material shared with the study about the EU have been in digital format, centered around a classroom and lesson plan where the computer plays a leading role. The teaching material used is mainly produced by the teachers themselves, with about a quarter of the teaching material obtained from external sources. The study finds that PowerPoint is the most frequently used resource, which is often used to introduce the student to the subject and mainly aims to develop the student’s conceptual ability. In teaching about the EU, there has been a large focus on developing the student’s conceptual-, analytical- and communicative ability. The result of the study shows that the development of these three abilities often take place in connection with each other and are to a certain extent dependent on each other. Conceptual ability is the most frequently developed and trialed ability in the teaching material shared with the study. The study finds that role-playing is a popular tool among most of the participating teachers of this study. The result show that almost all abilities are developed with the help of role-playing exercises, while at the same time it increased the possibility for communication between the students and for collective learning, which is in line with the sociocultural theory on learning. Like role-playing exercises, most of the analyzed teaching materials are rooted in or inspired by reality, which the sociocultural theory on learning highlights as an important aspect. The development of the procedural ability and metacognitive ability is found to a lesser extent in the teaching material, which indicates the possibility for teachers to let students seek information on their own and work more with feedback. / I studien undersöks de olika redskap och resurser som samhällskunskapslärare använder sig för att undervisa om EU på gymnasienivå. Uppsatsen bygger på den sociokulturella teorin för lärande och undersöker vilka förmågor som utvecklas i respektive redskap och resurs. Totalt gjordes kvalitativa innehållsanalyser på 26 undervisningsmaterial. Vi som skriver uppsatsen har fått ta del av undervisningsmaterialet från fyra olika samhällskunskapslärare, yrkesverksamma på fyra olika skolor. Materialet som uppsatsen har fått ta del av är direkt hämtad från lärarnas egen undervisning och kursupplägg för diverse kurser inom samhällskunskap. Resultatet av studien jämfördes med resultatet från tidigare forskning som kopplas till ämnet. Allt undervisningsmaterial som tilldelats om EU utgår ifrån digitala resurser, med ett lektionsupplägg där datorn har spelat en central roll. Undervisningsmaterialet som används är främst framtaget av lärarna själva, med ungefär en fjärdedel som hämtas från externa källor. Studien finner att PowerPoint är den mest frekvent använda resursen, som ofta används vid introduktionsfasen av arbetsområdet för att utveckla begreppsförmågan. Undervisningen om EU har ett stort fokus på att begrepps-, analys- och den kommunikativa förmågan utvecklas och prövas. Resultatet för studien visar att utvecklandet av de tre förmågorna ofta sker i samband med varandra och är till en viss utsträckning beroende av varandra. Begreppsförmågan är den vanligaste förmågan att utveckla eller pröva genom undervisningsmaterialet. Studien finner att rollspel är ett populärt redskap hos de flesta av lärarna som deltagit i studien. Resultatet visar att nästan alla förmågorna utvecklas med hjälp av rollspelen samtidigt som det ökar möjligheten för kommunikation mellan eleverna och kollektivt lärande, i linje med det sociokulturella perspektivet på lärande. Likt rollspelen, är flertalet av de analyserade undervisningsmaterialen förankrade i eller inspirerade av verkligheten, vilket den sociokulturella teorin om lärande lyfter som en viktig aspekt. Utvecklandet av procedurförmågan och den metakognitiva förmågan återfinns i mindre utsträckning i undervisningsmaterialet, vilket visar möjlighet till förbättring för lärare att låta eleverna söka information på egen hand och arbeta mer med återkoppling.
|
502 |
"Vem ska jag tro på?" : En forskningsöversikt kring informationssökning och källkritik i samhällskunskap för åk 7–9 / “Who should I believe in?” : A research overview of information retrieval and source criticism in social studies for years 7–9Ronge, Erik January 2021 (has links)
Samhällskunskapsämnet har en viktig roll i att fostra elever till att verka och delta i samhället. Som ett led i att värdera och skapa åsikter är det viktigt att anamma ett källkritiskt förhållningssätt eftersom det främjar åsikter och uppfattningar grundat på vetenskap. I takt med digitaliseringen har behovet av ett källkritiskt förhållningssätt ökat, framförallt på grund av att digitala kanaler gör det enklare för en bredare massa att nå ut med information (Nygren, 2019, s. 49). Syftet med denna forskningsöversikt är att återge forskning, som behandlar lärares undervisning kring informationssökning och källkritik inom främst samhällskunskap. Översikten avser också att behandla forskning, som visar på vilka förutsättningar och didaktisk kunskap som krävs för en allsidig och utvecklande undervisning. Fokus har legat på högstadiet 7–9, men även underlag som berör andra åldrar har bejakats. Vidare har både nationellt och internationellt material använts som underlag. Översikten visar på att det finns en grundläggande kunskap bland lärare inom källkritik, men att det finns brister gällande likvärdigheten i undervisningen kring informationssökning. Lärares nyfikenhet och förmåga till att inhämta ny kunskap inom området är en viktig faktor för en allsidig undervisning. Även skolstyrningen påverkar i form av vilka förutsättningar som finns rörande digitala resurser, ämnesövergripande samarbeten och fortutbildning. Forskningen efterlyser mångsidig informationssökning och källkritik med både ämnesspecifika och ämnesövergripande arbeten, något som många skolor inte lever upp till idag. I slutändan är ett brett källkritiskt förhållningssätt med förmågan att hantera både traditionella och digitala källor viktiga komponenter för en välfungerande demokrati där tilltron till demokratiska funktioner och vetenskap utgör en grund i samhället.
|
503 |
Undervisning i skymundan : En forskningsöversikt över samhällskunskapsundervisningen inom särskoleverksamheten / The overshadowed education : A litterature study of social studies within the special schoolStedt, Astrid January 2021 (has links)
Särskolan skrevs in i skollagen 1985 och har sedan dess varit en skolform för elever med intellektuella funktionsnedsättningar som inte anses kunna följa den ordinarie undervisningen. Sedan särskolans införande har verksamheten utvecklats till att närma sig den ordinarie skolverksamheten. Syftet med forskningsöversikten är att undersöka hur tidigare forskning beskriver hur samhällskunskapsämnet kommer till uttryck inom särskolan, samt vilka utmaningar lärare inom särskolan ställs inför i det kunskapsutvecklande arbetet. Nationella och internationella vetenskapliga publikationer som behandlar särskoleverksamheten och dess undervisning och utmaningarna med denna har valts ut och analyserats. I studiens resultat framkommer att samhällskunskapsämnet inte har någon egen särställning, utan genomsyrar hela undervisningen inom särskolan. Svårigheter som kan uppstå för lärare inom särskolan är att de saknar redskap för- och kunskap om att tillämpa styrdokumenten i praktiken. Vidare klargörs att lärare anser sig sakna viktig kunskap om och behövliga redskap för att tillämpa den likvärdiga bedömning och betygsättning som förväntas av dem. Resultatet visar också på en oenighet om vilket fokus och uppdrag särskoleverksamheten har och bör ha. Sammanfattningsvis har elevernas kunskapsutveckling fått högre prioritet och är ett kontinuerligt samtalsämne inom särskoleverksamheten. Dock redovisas och diskuteras också en oenighet om i vilken utsträckning kunskaps- eller omsorg och forstansperspektivet ska vara mest framträdande inom verksamheten. Samt frågan om samhällskunskapsämnet bör vara ett tydligt eget ämne eller om det bör genomsyra hela undervisningen inom särskolan.
|
504 |
Vad är källkritik enligt moderna läromedel? : En innehållsanalys av läromedel till kursen samhällskunskap 1bNilsson, Adil January 2022 (has links)
This project degree essay aims to analyze the ways textbooks made for the Swedish upper secondary school course samhällskunskap 1b [Social studies, 1b] describe the Swedish concept of källkritik [source criticism and information evaluation]. The essay uses theories formulated by prominent Swedish authors on the subject – as well as the National Agency for Education’s (Skolverket) guidelines – to perform a content analysis on textbooks produced by the biggest teaching material producers in Sweden. Furthermore, the study performs a general thematic content analysis of what kinds of source criticism the different textbooks use and how well they align with the theoretical framework. Finally, a report by the Schools Inspectorate (Skolinspektionen) is used to define four areas of development that the textbooks should be working with. The results of this study show that the textbooks vary in their descriptions of source criticism in terms of both their complexity and what core ideas are attributed to the concept. Three of the five textbooks show tendencies towards the most basic kinds of source criticism, while only one of the five show signs of the most complex kinds of source criticism. Overall, the textbooks often use a loosely defined version of source criticism and lack adaptation to the digitalization that the Swedish society is currently experiencing. Four of the five analyzed textbooks need to modernize their perspective on source criticism. All the textbooks are lacking in terms of preparing students for critically analyzing the information they meet in their daily digital lives.
|
505 |
Prov och bedömning i samhällskunskap Gymnasienivå / Tests and assessment in social science in the upper secondary schoolNekshbandi, Fatima January 2021 (has links)
En stor fråga i skolans värld är vilken kunskap eleverna ska undervisas på och hur eleverna ska utvecklas. En annan fråga är hur lärare ska bedöma eleverna för att försäkra sig om att ämneskunskap och ämnesförmågor som att tillämpa, analysera och värdera begreppskunskapnår fram till eleverna.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skriftliga provfrågor ställs inom ämnet samhällskunskap på gymnasienivå. Vidare vill jag titta på vilka kunskaper kommer till uttryck i skriftligt prov. Studien kombinerar kvantitativ och kvalitativ metoder för att undersöka lärarens uppfattning om vilka kunskapsformer som dominerar i skriftliga prov och uppfattningar om denna typ av prov. Resultatet visar beroende på vilket område/ moment som ska examineras varierar kunskapsformer från faktakunskap, begreppskunskap till förståelse och analysförmågan. Resultatet visar även att fokus på vilka kunskaper ska testas beror på vilken betygsnivå eleven testas på. Vid betyget E-nivå är fokus på att förklara fakta och begrepp medan på C-nivå och A-nivå ligger fokus på att förstå, redogörelse och analyserande frågor.
|
506 |
Samhällskunskapens ekonomiska norm / The Economic Norm in Civic EducationCimmerbeck, Emma January 2023 (has links)
The purpose of the study was to expose the economic norm on which the teaching rests to see if the governing documents and teaching materials give students the nuanced and multifaceted picture of economics that social studies and the Swedish school require. Based on the international research situation's indication of the neoclassical and market liberal norm as governing, the study started to take shape in dialogue with these results. With the help of Norman Fairclough's (2015) critical discourse analysis, curricula, and teaching materials for social studies were analyzed and interpreted. The result indicates that a neoclassical and market-liberal discourse is enormously prominent in social studies. The consequences are, among other things, that students' ability to achieve the overall goal and purpose of social studies is significantly hindered. In addition, the results show that the students were raised ideologically in line with a market-liberal discourse without the opportunity to take their ethical positions on the matter.
|
507 |
The School and Society: Secondary School Social Studies Education from 1945-1970Owens, Kevin John 12 July 2013 (has links)
No description available.
|
508 |
The Presence of the Past in Three Guatemalan Classrooms: The Role of Teachers in a Post-Conflict SocietyPaulin, Margaret 12 July 2013 (has links)
No description available.
|
509 |
Investigation Of The Impact Of Video-based Anchored Instruction On The Implementation Of Inclusive Practices By Students With Learning DisabilitiesO'Brien, Christopher 01 January 2006 (has links)
For several years emerging trends in special education services have favored inclusion for students with disabilities. Concurrent to this evolution of philosophy in special education has been the advent of what could be considered inclusive instructional practices--those methods that aid in the successful inclusion of students with disabilities. These inclusive practices include co-teaching, cooperative learning, peer-mediated instruction, positive behavioral support, embedded learning strategies, and content-enhancements (Ehren, Lenz, & Deshler, 2005; King-Sears, 1997). As inclusive placements become an increasingly common standard of practice, particularly for students with learning disabilities, the need to assist general educators in establishing inclusive classrooms becomes a major priority. It is logical then to prioritize the propagation of inclusive practices in general education classrooms--practices that would take into account the natural diversity of student populations likely to be present in American classrooms. Cooperative learning, in the form of Literature Circles, is offered in this study as a highly effective method for laying the groundwork for inclusion. This study, rooted in the theory of anchored instruction, attempted to address the need for incorporating inclusive practices by investigating the potential for students with learning disabilities to implement Literature Circles by viewing video models. This research evaluated the impact of video models on three levels--the extent to which the video models improve the ability for students with learning disabilities to a) learn the foundational information and rationale of a strategy, b) implement the strategy effectively, and c) improve academic outcomes by implementing the strategy. Finally, an attempt was made to further probe student perception of learning a strategy from a video model through focus group interviews. Data was collected using a quasi-experimental design. Forty-nine classrooms were randomly assigned to video-based and traditional treatments. Students attempted to implement Literature Circles in their middle school social studies classes. Following data collection, quantitative statistical analysis was completed using Multivariate Analysis of Variance (MANOVA) to examine group differences in knowledge of the essential elements of the strategy, implementation of the strategy, and content achievement. Qualitative analysis of student focus group responses was completed by scrutinizing transcripts for general themes (Erickson, 1986). This study made a connection between lines of research on video-based anchored instruction for students with learning disabilities and video-anchors in teacher preparation. The full sample of 196 students, including 43 students with learning disabilities, demonstrated significantly more effective implementation of Literature Circles. Students in the video model focus group indicated that they benefited from the explicit, positive peer models demonstrated in the video. The continued proliferation of visual images in the form of video-based models represents a positive step toward increasing available resources to students and teachers and ultimately improving outcomes for students with learning disabilities.
|
510 |
A Design and Implementation Plan for Professional Development and Curriculum Modules of Historical Literacy in the Social Studies ClassroomCowgill, Daniel 01 January 2015 (has links)
The goal of this dissertation in practice was to create professional development and curriculum modules focused on historical literacy in order to help teachers fully engage students in learning historical literacy skills. Historical literacy is the ability to understand the importance of the source of a document, being able to close read a text, to place a source within its proper context, and to corroborate the information from one source to another. The implementation of a program of this nature is designed to help teachers and students develop these skills with the hope that it positively impacts not only student learning in the social studies classroom, but will also have a positive impact on student test scores, student college experiences, students* future careers, and students* role within our civic society. Included within this dissertation in practice is a model for how to facilitate an effective professional development program that helps increase teacher efficacy, teacher skill level, and teacher use of historical literacy. This model pays special attention to ensuring that teachers also see how the demands of various standards and teacher evaluation systems can be addressed through the use of historical literacy. Suggested use for this dissertation in practice is the creation of professional development programs that help schools implement best practices throughout the learning organization.
|
Page generated in 0.0732 seconds