Många människor i Sverige lider av en beroendeproblematik och dessa har i sin tur anhöriga som står dem nära. Anhöriga är en grupp som det har talats alltför lite om och som forskningsämne är det underforskat på både nationell och internationell nivå. Det här är en kvalitativ studie som syftar till att belysa och förstå hur situationen för föräldrar till barn med drogberoende ter sig och vilka förändringsprocesser det kan leda till. Datainsamlingen består primärt av kvalitativa intervjuer med föräldrar vilket kompletterats med annan forskning. För att förstå och förklara min empiri så har jag använt mig av ett teoretiskt ramverk som fokuserar på relationer och roller och förändringar inom dessa. Resultatet visar på att föräldrar till drogberoende barn påverkas på många sätt av den uppkomna situationen. De känner mycket oro och maktlöshet inför sina barns situation, familjedynamiken förändras och relationer blir ansträngda. Det sociala livet har i många fall fått stå tillbaka då det saknats tid och energi. Det har också resulterat i att de under tidens gång fått omförhandla sin roll som förälder och ta till sig nya begrepp som anhörig och medberoende. Flera vittnade om att det fanns brister i samarbetet med myndigheter och att det saknades stöd för anhöriga från samhället sida. De har istället sökt sig till anhörigföreningar där de hittat gemenskap och stöd i sin situation vilket har varit betydelsefullt i många fall. Med den här studien ämnar jag bidra till den kunskapslucka som finns när det kommer till anhöriga inom beroendeforskning.

Syftet med studien var att undersöka individers erfarenheter av att använda doping. Studien är kvalitativ och utgörs av narrativa intervjuer med två före detta dopinganvändare. Huvudresultaten visade att deltagarna började med dopingpreparat bland annat på grund av låg självkänsla och en vilja att ta revansch. Resultaten visade även att deltagarna upplevt både för- och nackdelar med dopingbruket. Båda intervjudeltagarna uppgav att bekräftelse och framgångar varit dopingens fördelar samt att bieffekter, blandmissbruk och skadade relationer varit de negativa konsekvenserna av bruket. Resultaten visade även att deltagarnas avslutade bruk grundat sig i fysiska bieffekter och i ett av fallen spelade även socialt stöd en avgörande roll. Den viktigaste slutsatsen i studien är att sociala faktorer har en betydande roll för individers beteende vid dopingbruk.

Tonårsperioden är den tid som är mest brottsintensiv i livet. Det finns inget tydligt svar på varför just vissa tonåringar väljer att begå brott men det är klarlagt att det sociala samspelet har en inverkan på tonåringar och dess brottsbenägenhet. Syftet med studien var att undersöka om tonåringarnas anknytning till skola och familj påverkar ungdomsbrottsligheten samt om de föreligger könsskillnader i anknytning till skola och familj. Resultatet visar att det finns könsskillnader i anknytning till skola och familj och att anknytningen till skola och familj har en inverkan på ungdomsbrottslighet. / The teenage period is the most crime intensive time in life. There is no clear answer as to why certain teenagers choose to commit crimes, however, the social interaction has an impact on teenagers and their propensity to crime. The purpose of the study was to investigate whether teenagers’ connection to school and family affects juvenile delinquency and whether there are gender differences in connection to school and family. The results show that there are gender differences in connection with school and family and that the connection with school and family has an impact on youth crime.

Kriminalitet bland ungdomar är ett förekommande problem i dagens samhälle. Denna uppsats redogör för vilka motiv som lett åtta före detta kriminella män från Vivalla i Örebro till en kriminell livsstil. Undersökningen har grundat sig på vilka motiv som fått männen att välja en kriminell livsstil samt vilka sociala konsekvenser som uppkommit. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ ansats och empiri har samlats med hjälp av semistrukturerade djupintervjuer. Teorier som använts för analys av insamlad empiri är sociala band av Thomas Scheff, sociala band av Hirschi samt anomi av Emile Durkheim. Motiv som framkommit är bland annat bristande sociala band, sämre livsvillkor, sämre ekonomiska förutsättningar samt boendesegregation. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod som bestått av åtta intervjuer med män som tidigare haft en kriminell bakgrund. / The crime rate continues to grow in our society. This paper document will show you why eight ex-criminals lived and had a criminal life style. This study has also been based on which motives that led these men to choose a criminal lifestyle as well as what social consequences have arisen. The study is based on a qualitative approach and empirical data have been gathered with the help of semi-structured in-depth interviews. Theories used for analusis of collected empirics are social ties by Thomas Scheff, social ties by Travis Hirschi and anomie by Emile Durkheim. Motives that has been emerged among other things is a lack of social ties, poorer living conditions when it comes to finances and resident’s segregation. This study has been completed with help by a qualitative

Bruksorter har en speciell historia med en dominerande industri på orten. I den här uppsatsen undersöker jag de sociala banden på orten, som jag kallar Hammarviken, genom de teoretiska begreppen inbäddning, avtraditionalisering, centrum och periferi. Syftet är att undersöka hur och om de sociala banden förändrats under de senaste årtiondena. Personerna i undersökningen berättar sin historia om att leva på en bruksort. Jag försöker att se hur de sociala banden sett ut genom att använda narrativ metod och tolka livsberättelserna som de intervjuade återger i undersökningen. Jag har intervjuat fem personer som alla bor på bruksorten som jag kallar Hammarviken. De är mellan 45 – 75 år. I undersökningen framkommer att det finns färre mötesplatser på orten under senare år och att det verkar som att de sociala banden har blivit svagare

Studiens syfte har varit att med utgångspunkt i ungdomarnas egna erfarenheter och upplevelser undersöka fritidsgårdars betydelse som en förebyggande och främjande arena som arbetar för att uppnå stabila och trygga miljöer för ungdomar som deltar samt etablera positiva kontakter. Studiens metodologiska utgångspunkt har varit en kvalitativ ansats i form av två olika fokusgruppsintervjuer varav den ena bestod av fyra pojkar och den andra fyra flickor. Dessa ungdomar besöker fritidsgårdar regelbundet. Studien har utgått från två teoretiska begrepp, kollektiv identitetsskapande av Benedict Anderson samt sociala band av Thomas Scheffs. Den insamlade empirin har tolkats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i föreliggande studie har indikerat på att fritidsgårdar har visat en stor betydelse för de deltagande ungdomarna i form av att gemenskap samt trygghet har byggts upp genom de besökta åren. Ungdomarna talar mycket om positiva känslor vid besöken samt minnen som de har upplevt tillsammans med fritidsgården. Nya relationer och sociala nätverk har skapats med hjälp av personalen, utifrån dessa relationer har ungdomarna tagit till sig ny kunskap och lärdomar. Resultaten påvisar även att mycket av ungdomarnas identiteter har skapats med hjälp av fritidsgården.

Syftet med vår uppsats är att undersöka vägen ut ur missbruk. Vi har utgått från följande frågeställningar: Varför bryter man upp från missbruk? Vad är viktigt för att kunna bryta upp från missbruk? Vad är viktigt för att kunna upprätthålla drogfrihet? Vi har i vår uppsats haft en fenomenologisk ansats som genomsyrat uppsatsen på så vis att informanternas berättelser har fått stort utrymme. Därför har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av samtalsintervjuer med fem personer som har brutit upp från missbruk och lever drogfria idag. De teoretiska perspektiven, som vi valt efter undersökningens genomförande, består av teorier om olika vägar ut ur missbruk, samt teorier om sociala band. Resultatet i denna undersökning visar att vägen ut ur missbruk kan se olika ut, men våra intervjupersoners berättelser har ändå ett antal gemensamma nämnare. Vi fann att missbrukets negativa konsekvenser, och olika negativa kritiska händelser, i kombination med stödet i relationer frammanade en insikt om och en inom individen förankrad vilja att bryta upp från missbruket. Dessa tre komponenter utgjorde tillsammans anledningen till varför våra informanter bröt upp från missbruket. Relationer, dvs. stödet från betydelsefulla personer i nätverket, framstod som viktigt även för att kunna bryta upp från missbruket. Viktigast för uppbrottet var dock en inre drivkraft som bestod i en, i grunden, positiv självbild och en tro på den egna förmågan att lyckas med uppbrottet. För att sedan kunna upprätthålla drogfriheten framträdde två tydliga trender i våra informanters handlande. Dels tillbakablickar på missbrukets negativa konsekvenser, och dels strävandet efter och värderandet av positiva komponenter i det nya drogfria livet, såsom återuppbyggda och nyetablerade relationer, sysselsättning, bostad och personlig utveckling.

"Min strategi" är en studie vars syfte är att undersöka vilka övergripande strategier, som är mest vanliga när det kommer till att undvika ett återfall i brott. Studien är baserad på en kvalitativ metod och bygger på intervjuer med fem individer vilka besitter erfarenheter av att vara kriminell. Samtliga har idag funnit en plats i samhället, distanserade från brottsliga sammanhang. Uppsatsen inkluderar även varför dessa människor slutade med kriminalitet. Studien består av fem enskilda berättelser om livet som en ung kriminell och deras relationer till familj, vänner och samhället. Det omfattar också de svårigheter i att hitta en ny plats i ett okänt sammanhang som en vuxen, och även hur dessa människor klarar av att hantera dessa svårigheter.Resultatet av studien tyder på att den övergripande strategi för att undvika ett återfall i kriminalitet, är ett återkommande eller mer en påminnande faktor av den tidpunkt då vändpunkten först uppstod. Den övergripande strategin är därmed nästan densamma som varför dessa människor först slutade med det kriminella beteendet. Genom att påminna sig själv om det förflutna samt räkna vinster och förlusterna av det kriminella beteendet, lyckas de bibehålla ett liv fritt från kriminalitet. / ”MY STRATEGY” is a study with the purpose to explore the overall strategies, of which is mostly common to avoid a relapse into crime. It’s formed by a flexible design and based on the interviews with five individuals whom possesses the experiences of being criminal. All of them have today found a place into society, distanced from criminal contexts. I will with the help by their stories find an answer to the purpose of this degree project. This essay also includes the fact of why theese people ended their criminal carrier. It comprises five individual stories about the life as a young criminal and their bonds to family, friends and society. It also embraces the difficulties in finding a new place in an unknown coherence as an adult, and also how these people manage to handle these difficulties. The result of the study applies that the overall strategy to avoid a relapse into crime, is reduplicating or a more likely, a self reminding factor from the time where the turningpoint first arose. The overall strategy is thereby almost the same as why these people first ended their criminal behaviour. By reminding themselves about the past and a recount the consequences of which they no longer want to achieve the same as they count the winnings and losses by the criminal behaviour, they manage to maintain the life of non criminal actions.

Purpose: The purpose of this study is to increase an understanding of the importance of organizational socialization in an introduction process based on employees' experiences. Our hope is to clarify which aspects are meaningful for a new employee in order to tie social bonds to the workplace, while those aspects also promote organizations' way of formulating their introduction process. Methodology: A survey focusing on introduction processes with an inductive approach.    Empirical data have been collected through six semi-structured interviews. Conclusions: The result of the study showed that the aspects that are meaningful for new hires to tie social bonds to the workplace are that introduction processes should be structured. The study concludes that relationships are what should permeate introduction processes at all levels to tie social bonds, which is valuable for both the new hire and the organization.

Vänner emellan är ett integrationsfrämjande projekt i Halmstad kommun som riktar sig till nyanlända ungdomar. Verksamheten strävar efter ett mål, där en vänskapsrelation ska skapas mellan nyanlända och etablerade svenskar. Denna relation ska så småningom underlätta de nyanländas situation som ny i Sverige. Integrationsåtgärden ska även vara en möjlighet för dem att träna på det svenska språket, social träning samt få en upplevelse genom ett kulturellt utbyte. Syftet med vår studie är att undersöka deras upplevelser kring integrationsprojektet ”Vänner emellan” med vänskapsrelationer i fokus. Undersökningen baseras på sju kvalitativa intervjuer med: den tidigare projektledaren, den nuvarande projektledaren, en fadder samt fyra nyanlända. För att få svar på syftet kommer vi utifrån ett sociologiskt perspektiv och studera de nyanländas relationer till de etablerade svenskarna, och även deras upplevelser kring vänskap. Detta för att skapa en förståelse om projektet "Vänner emellan" bidrar till en utökad integration. Vi använder oss av teoretiker som belyser sociala band, sociala symboler och asymmetrisk vänskap. Vår frågeställning fokuserar på om det är möjligt att utveckla en organiserad vänskap utifrån projektet ”Vänner emellans” koncept. Majoriteten av informanterna som var nyanlända förstod inte syftet med projektet och såg det som en möjlighet att umgås med andra. De ansåg även att tiden för träffarna var en negativ aspekt i projektet, eftersom de träffades sporadiskt. De begränsningar som vi hade som forskare var vid intervjutillfällena med de nyanlända. Språkbarriären begränsade både oss som intervjuare och dem som informanter. Vi fick förenkla intervjuguiden och kombinera den verbala kommunikationen med kroppsspråk. Våra förhoppningar är att skapa en medvetenhet hos de ansvariga för projektet ”Vänner Emellan”, andra integrationsprojekt och kommuner om vänskap kan leda till integration samt vilka tillvägagångssätt som kan användas. / “Between friends” is an integration project in Halmstad, which is focused on newly arrival youths. The project is reaching for a goal to create a friendship between the newly arrival youths and established Swedes. This relationship will eventually facilitate the situation of young people who recently arrived, but will also be an opportunity to train the Swedish language, social skills and experiences by cultural exchange. The purpose of our study is to see how they are experiencing integration "Between friends" with friendship in focus. The study is based on seven interviews with: the former project leader, the current project leader, a mentor, and four newly arrived youths. In order to answer the purpose of our study, we will from a sociological perspective study the social bonds to the mentor, who is an established Swede. This is to create an understanding about the project "Between Friends" and if organized friendship can contribute to a better integration. We have used theoretic that sheds light on social bonds, social symbols and asymmetric friendships. Our question formulation focuses on of its possible to organize friendship by using “Between friends” concept. The majority of the informants that were newly arrived did not understand the purpose of the project. They also thought that time was a negative factor. Our limits as researches were the language barrier between us and the newly arrived youths. We had to simplify our questions and combine verbal communication with our body language. Our hope is to create awareness among the responsible for the integration project, other integration projects and municipalities, if friendship can lead to integration.