Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare på fritidshem upplever att sociala medier påverkar elevers relationer, vilka för- och nackdelar det finns med dessa, samt hur fritidslärare ser på sin egen samt vårdnadshavarnas roll i elevernas sociala medie-användande. Insamlingen av empiriskt material har skett via intervjuer av fritidslärare som arbetar på sju olika skolor i Stockholms innerstad och förorter. Materialet har analyserats med hjälp av Scheffs (1994) teori om sociala band och resultatet har utmynnat i att lärarna på fritidshemmen upplever att sociala medier har stor betydelse för elevernas sociala relationer. Fritidslärarna upplever att sociala medier ger elever möjlighet att utveckla sin kommunikativa förmåga samt upprätthålla sina sociala relationer. De uttrycker även att elever lätt hamnar i konflikter, utsätts för näthat och har svårigheter med bemötanden av varandra vid kommunikation via sociala medier. De upplever även att eleverna har lättare att kränka någon via sociala medier eftersom man inte behöver mötas ansikte mot ansikte. Fritidslärarna upplever att användandet av sociala medier skapar gemenskap men även utanförskap hos eleverna samt att vuxna har en betydande roll i elevers användande av sociala medier för att förebygga eventuella konflikter.

Studier har visat att föräldrar som är engagerade i barnet, är konsekventa och stödjande i sin uppfostran, skapar stark anknytning till barnet och därmed starka sociala band. Finns det skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller anknytning till föräldrar, andra vuxna, skola och vänner? Finns det skillnader i övertygelser mellan de ungdomar som växer upp med skilda föräldrar och intakta familjer? Finns det ett samband mellan anknytning och övertygelser, och skiljer sig det här sambandet åt beroende på kön? Denna studie visar att vilket kön den unga individen har spelar stor roll vid anknytningen till föräldrar, och att ju starkare anknytning – desto mer positiv övertygelse har ungdomarna. / Studies have shown that parents who are committed, consistent and supportive with their child, creates a strong attachment and thus strong social bonds. Are there any differences between boys and girls regarding the attachment to parents, other adults, school and friends? Are there any differences in beliefs between the young people who grow up with divorced parents and those who grow up in intact families? Is there a connection between attachment and beliefs, and does this connection differ according to gender? This study shows that what gender the young person is plays a major part in the attachment to parents, and the stronger the attachment - the more positive beliefs.

Carlborg, Cecilia. Unga kvinnor i Malmö. En kvantitativ undersökning om kriminellt beteende, umgängesmönster samt drogkonsumtion hos flickor i Malmö. Examensarbete i Kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Kriminologi, 2018.Bakgrund: Historiskt sett är det främst män som forskat och fört samhällsdebatter, vilket resulterar till att endast män stod i fokus för studier (BRÅ, 1999). Dock sedan mitten av 1970-talet har även kvinnor ägnat sig åt kriminologisk forskning och kvinnors brottslighet har sedan blivit mer uppmärksammad av forskare i allmänhet (a.a.). Inom svensk kriminologi bör fler studier genomföras som inte endast undersöker offeraspekten hos kvinnor utan även deras brottslighet (a.a.). Syfte: Denna uppsats har det övergripande syftet att studera unga kvinnors brottslighet för att kunna bidra med kunskap som kan ligga till grund för brottsförebyggande och/eller trygghetsskapande åtgärder. Studiens fokus är huruvida det förekommer skillnader i brottsligt beteende respektive droganvändning hos flickorna i årskurs 8 och årskurs 9 i urvalet samt om det finns samband som kan kopplas till kriminologiska teorier. Metod: Datainsamlingen bestod av en enkätundersökning vilket analyserades genom bivariat och multivariat analys. Resultat: Majoriteten av det totala urvalet uppger att de varken begått brott eller använt droger. Den mindre grupp som uppger brottsligt beteende tenderar att i detta urval även ägna sig åt drogkonsumtion. Det identifieras ett samband mellan individer som själv stulit från en affär och ifall denne uppger sig ha vänner som stulit från en affär. / Carlborg, Cecilia. Young Women In Malmö. A quantitative study considering criminal conduct, associations with friends and drug consumption of girls in Malmö. Degree project in Criminology. 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Criminology, 2018.Background: Historically, it is mainly men who researched and conducted community debates, which means that only men were in focus for studies (BRÅ, 1999). However, since the mid-1970s, women have also dedicated themselves to criminal research and women's crime has since become more attentive by researchers in general (a.a.). Within Swedish criminology, more studies should be undertaken not only to investigate the victims aspect of women but also their crimes (a.a.). Aim: This essay has the overall purpose of studying the juvenile women's crime in order to contribute knowledge that can be used as a basis for crime prevention and/or safeguarding measures. The focus of the study is whether there are differences in criminal behavior and drug use in girls in grade 8 and grade 9 in the sample and if there is a connection that can be linked to criminological theories. Method: The data collection consisted of a survey, which was analyzed by bivaria and multivariate analysis. Results: The majority of the total sample states that they did not commit crimes or used drugs. The smaller group of criminal behavior tends to engage in drug consumption as well. It identifies a relationship between individuals who stolen from a store and if they claim to have friends stolen from a store.

I denna studie har fyra före detta livsstilskriminella intervjuats för att ta reda på vad som föranledde deras beslut att upphöra med en kriminell livsstil, hur respondenternas resa mot förändring sett ut samt vilka avgörande faktorer som funnits under processens gång.  Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har gjorts med personer som själva identifierat sig som före detta livsstilskriminella. Materialet har analyserats utifrån en modell utvecklad av Antonovskys (1991) teori Känsla av Sammanhang, begreppet Rock Bottom och teorier om Sociala Band (Hirschi, 1969; Sampson och Laub, 1993).  Analysen följer en kronologisk ordning, vilket i studien benämns som resan mot en livsstilsförändring. Resan startar vid en avgörande tid i livet där respondenterna har nått botten, vilket kan jämföras med Rock Bottom. Detta är vad respondenterna själva valt att kalla vändpunkten och blev startskottet på en lång resa. När respondenterna nått botten var de sociala banden till det konventionella samhället nästintill obefintliga och de hade därmed en avsaknad av social kontroll. Under tiden för förändringen förbättrades de sociala banden till det konventionella samhället successivt. Nya sociala sammanhang, sysselsättningar och nära relationer byggdes upp och de sociala banden ledde till att respondenterna inte längre ville begå brott. I krisen, som skulle föranleda vändpunkten, hade respondenterna en låg känsla av sammanhang, vilket har visat sig vara starkt sammankopplat med svaga sociala band till det konventionella samhället. Allt eftersom tiden gick och de sociala banden förstärktes ökade även känslan av sammanhang. Analysmodellen visar att alla dessa faktorer samverkar med varandra och är under förändring i uppbrottsprocessen. Den här processen övergår efter ett tag till att bara vara en del av livsloppet, som pågår för resten av livet. Utöver detta har studien visat att en individ som ska kunna upphöra med brott behöver också upphöra med droger.

Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning lärarna upplever att kvaliteten på lärar- och elevrelationen påverkar elevernas akademiska prestationer samt hur mycket tid lärarna lägger på att bygga relationer, detta ur ett lärarperspektiv. Målet är även att problematisera den entydigt positiva bilden av den goda lärar- och elevrelationens påverkan på eleverna. Resultaten visar att lärarna upplever att relationen är av stor vikt för elevens akademiska prestationer. Det framkommer även att det finns en stor grupp elever som inte får möjlighet till att etablera band till lärarna. Lärar- och elevrelationen kan då ses som neutral. Studien föreslår även att det finns en annan sida av relationen – en manipulativ sida. Det innebär att en positiv relation kan användas för att manipulera eleverna och ändra deras beteenden. / The aim of this study is to investigate the extent to which teachers feel that the quality of the teacher-student relationship affects students' academic performance and how much time teachers spend building relationships, from a teacher perspective. The goal is also to problematize the unambiguously positive image of the good teacher-student relationship's impact on the students. The results show that the teachers feel that the relationship is of great importance for the student's academic performance. It also emerges that there is a large group of students who are not given the opportunity to establish ties with the teachers. In those cases the teacher-student relationship can be seen as neutral. The study also suggests that there is another side to the relationship - a manipulative side. This means that a positive relationship can be used to manipulate students and change their behaviors.

En individs liv efter ett fängelsestraff omfattar nya anpassningar i samhället som arbete, bostad och möjligheten att återigen vara delaktig i samhället. I processen av återanpassning upplever dessa individer bemötandet av stigmatisering och stämpling, vilket har stor påverkan på individen och dess process. För fängelsedömda individer som har avtjänat sin tid kan relationen till familjen anses vara antingen en risk- eller skyddsfaktorer för återanpassning i samhället. Idag läggs inte fokus på hur individen upplever återanpassning till samhället samt hur det påverkar dem, därför tycker vi att det är ett viktigt område att belysa och uppmärksamma. Syftet med denna studie är att undersöka individens återanpassning i samhället efter att ha avtjänat ett fängelsestraff, med fokus på arbetssökande och familjerelationer. Detta kommer att genomföras ur ett socialpsykologiskt perspektiv där stigmatisering och sociala band är fördjupande begrepp som kommer att belysas. Med en socialpsykologisk ansats genomförs studien utifrån stigmateorin, kontrollteorin och stämplingsteorin. Tio semistrukturerade intervjuer med män mellan 30-55 år som har avtjänat ett fängelsestraff för narkotikabrott inom loppet av 10 år genomfördes genom stödorganisationer för före detta kriminella såsom KRIS och KRAMI. Resultatet påvisar att arbete är en relevant aspekt som bidrar till en upplevd känsla av återanpassning och delaktighet i samhället. Kriminella kan förändras och bli en del av samhället igen med hjälp av stöd från familj, sociala band, stödorganisationer, myndigheter och från samhället. / An individual's life after a prison sentence involves new forms of adaptations in society within spectrums like work, housing and the opportunity to participate in society again. In the process of readjustment, these individuals tend to experience the treatment of stigma and negative reproach, which has a great impact on the individual and its process. For imprisoned individuals who have served their time, the relationship with their family can either be considered as a risk or protective factor for reintegration into society. Today, there is minimal focus on how these individuals experience reintegration into society and how it affects them, therefore we think it is an important area to highlight and pay attention to. The purpose of this study is to examine the individual's reintegration into society after serving a prison sentence, focusing on the job seeking process and family relationships. This will be done from a socialpsychological perspective where stigma and social bond will be highlighted. With a socialpsychological approach, the study is carried out based on the stigma theory, the control theory and the stamping theory. Ten semi-structured interviews with men between the ages of 30-55, who have served a prison sentence for drug offenses within 10 years, were conducted through support organizations for former criminals such as KRIS and KRAMI. Results show that work is a relevant aspect that contributes to a perceived feeling of reintegration and participation in society. Criminals can change and become part of society again with the help of support from family, social ties, support organizations, government and from society.

Syftet med utvecklingsarbetet är att genom aktioner förbättra elevers sociala lärande  samt bidra till att främja en trygg miljö för eleverna på fritidshemmet.  Metodmaterialet kommer testats på två olika skolor för att inspirera pedagogerna i  verksamheten till trygghetsarbete. Projektet syftade till att utföra aktioner under en  period på fem veckor. Aktionerna var samarbetsövning, kompisuppdrag samt rollspel.  Efter genomförande av aktionerna skedde utvärdering tillsammans med eleverna. Den  metod som arbetet utgår ifrån är aktionsforskning och vi har tagit fram en egen modell  med inspiration av The action research spiral. Arbetet har gett förutsättningar för att  stärka elevers sociala lärande samt bidragit till att underhålla och utforma sociala  band.

Abstract The Finland-Swedish migration towards Sweden has increased during the latest years. Moving to the western neighbour has become more and more usual amongst the younger generation of Finland-Swedes. However, recent studies have shown that half of those who have moved to Sweden do not move back to the motherland, creating a major net loss of Finland-Swedish citizens in Finland. A majority of those who move to Sweden do so with the intention of studying at a university. As a result, Finland suffers a potential risk of brain drain, whilst Sweden on the other hand has a chance of benefitting from a potential brain gain. For Umeå it is vital whether or not the newly graduated students, who possess valuable academic competence, stay in the municipality.  This study has explored which primary motives Finland-Swedish students give regarding their choice of where to live after graduating. This study has also aimed to investigate which factors are considered beneficial for a location, i.e. pull factors, and which factors tend to be considered less desirable, i.e. push factors, regardless of whether the intention is to stay in Umeå, move back to Finland or move to a completely different location.  As a consequence of personal preferences and experiences, the respondents give different motives for moving. Despite of this some patterns can be distinguished from the results, among which the value of social bonds, in or close to a certain location, can be found. Furthermore, the results show that the respondents’ experience of cultural differences between Finland and Sweden also affect their future plans on moving.    Keywords: Motives for moving, push factors, pull factors, social bonds, cultural differences

Bakgrund: Barn som har ett syskon med funktionsnedsättning är en grupp som det finns begränsad forskning kring de extra behov som barnen har av att leva i en annorlunda situation. Fokus har framförallt legat på föräldrarna och barnen med funktionsnedsättningen. Under de senaste åren har stödet börjat utformas till målgruppen i form av bland annat stödgrupper. Syfte: Syftet är att undersöka hur stödet utformas av de profesionellt verksamma vid barn- och ungdomshabiliteringen och anhörigcentrum, samt undersöka vad stödet har för effkter för abrnen utifrån de profesionellas perspektiv.  Metod: Semi-strukturerade intervjuer har genomförts med sju personer som är verksamma vid barn- och ungdomshabiliteringen och anhörigstöd där de jobbar med stöd till barn som har ett syskpm med funktionsnedsättning. Resultat: Resultatet visar att stödet utformas olika beroende på vad den professionella jobbar i för verksamhet och vilken utbildning den profesionella har. Vilken effekt stödet har beroende på vad man anser är en effekt men mäts inte av verksamheterna.

Under de senaste åren har det inom forskningen efterlysts fler tvärkulturella studier som prövar de grundläggande kriminologiska teorierna om brottslighet och avvikande beteende. Den existerande kunskapsbasen kring teorier tenderar vara bristfällig på så sätt att de endast prövar en del av teorin och inte hela, dessutom tenderar studierna sinsemellan operationalisera mått på olika sätt och urvalen är inte representativa. Detta gäller också Hirschis teori om sociala band. Därav är studiens syfte att förbättra kunskapsbasen för Hirschis teori genom att använda sig av internationellt framtaget data.    Denna studie ägnar sig åt att pröva sociala bandet anknytning, specifikt anknytning till föräldrar samt skola. Ungdomsbrottslighet är ett globalt problem som kan leda till en fortsatt brottslig utveckling för individen i framtiden, därav vikten för tidiga preventiva insatser.   Studiens resultat kommer fram till att ungdomarnas anknytning till föräldrarna (i alla fall ena) medför en sänkt risk för ungdomsbrottslighet, det vill säga verkar som en skyddsfaktor. Ungdomarnas anknytning till skolan visade sig också fungera som en skyddsfaktor, dock var sambandet lite svagare än för anknytning till föräldrarna och ungdomsbrottslighet.